Foruminlägg av Frans Jung

#1
22 april 2016 kl 21:02
Gilla
Hum. Hur kunde jag få en helt ny användare när jag loggade in med Facebook. Aja. Då har man två. ??
#2
23 april 2016 kl 21:49
Gilla
Fidde. Jag har mellan 42-43. Oftast 8,5or
Hur så?
#3
24 april 2016 kl 20:48
1 Gilla
Haha. ?? Ja det hade varit en grann syn Mårten.
#4
29 januari 2017 kl 12:23
Gilla
Jag tänkte köpa ett par Hoka lifton 3.
Men jag blir så osäker på storlekarna.
Enligt en storleksguide från löplabbet så ska jag som i normala fall har 42,5 i storlek nu ha 44 när jag ska köpa Hoka. kan detta verkligen stämma.

Nästa fråga blir om jag som nu tänkte börja springa lite mer ultra distans bör köpa storlek mer mer marginal än tidigare pga att fötterna sväller vid långlöpning?

Verkligen ny på detta med ultra. Så alla tips och råd tars tacksamt emot. ??
#5
29 januari 2017 kl 16:59
Gilla
Tack alla för hjälpen. Men om man då ska gå efter cm. Min fot är 27,5. Ska jag då beställa en sko som är 27.5 vilket motsvarar 43 1/3??
#6
30 januari 2017 kl 17:11
Gilla
Tack för all hjälp. Jag har nu gjort min beställning och hoppas det blir bra. ??????
#7
7 mars 2017 kl 13:31
Gilla
Hej. Då var man anmäld och klar.
Jag stannar helt plötsligt upp och frågar mig själv. VAD FAN HAR JAG GJORT!! ??
Jag har sprungit en hel del. Men det hör med ultra är nytt för mig.
Är anmäld till Hallands ultran, Båstad marathon och prinsens minne vilket är en halvmara. (Planen är att springa till loppet, springa loppet och springa hem igen. Totalt 50km) och slutligen då kullamannen ultra 161km
Men nu vill jag ha alla råd och tips man kan tänka sig.
Vad äter man? Hur mycket?
Hur mycket bör man springa varje vecka? Längsta träningsrunda bör vara?
Hur motverkar jag skavsår? Behövs extra skor och i så fall med större storlek?
Vad måste jag ha med mig i min packning? Bästa ryggsäcken? Övrig utrusning? Ja ni hör ju. Behöver all hjälp jag kan få. ????
Misstänker att jag kommer lära mig mycket av ovan den hårda vägen redan till våren då man trappar upp distanserna en del. Men misstänker att här finns många erfarna ultralöpare som kan dela med sig av sina erfarenheter. ????
//Frans
#8
26 mars 2017 kl 20:59
Gilla
Tusen tack Mattias.
Alla tips och råd man kan få är värdefullt.
Än så länge är ju allt nytt för mig. Men under resans gång till november så har jag säkert lärt mig en hel del den hårda vägen med. ??
Det är inte omöjligt att jag hör av mig någon gång framöver.
Springer du själv något ultra längre?

Om vi inte hörs innan så ses vi på prinsensMinne. ????

//Frans
#9
28 mars 2017 kl 10:09
Gilla
Hej Fredrik och tack för alla tipsen.
Jag ska ta med mig detta och testa allt. ????
#10
13 september 2017 kl 17:59
Gilla
Hej. Om man ska välja ett lopp som man absolut inte får missa. Vilket blir det då? (Distans/land spelar ingen roll)
Har sprungit bland annat lidingöloppet, Gbg varvet, Bjäre marathon, Hallands ultra, prinsens minne halvmara. Och näst på tur står kullamannen 100miles.

Är man väl sprungit distanserna så vill man även få in upplevelsen runt omkring loppet.... eller vad säger ni??
#11
18 september 2017 kl 12:39
1 Gilla
Tack för alla tipsen!!
Själv måste jag slå ett slag för Hallands ultra 50km
Magisk sträckning i Halmstad som erbjuder både havskust, stadsmiljö, lövskog, barrskog, mysiga stigar och höga stigningar. Stegen man tar på assvalt är lätträknade.
Mycket proffsigt anordnat!!!!
#12
7 november 2017 kl 20:00
4 Gilla
Ja du Felix. Det var jäklig tufft.
Första 5 milen mellan Båstad och Ängelholm var tuffare än planerat. Och att man redan efter 1km var dyngsur om båda fötterna gjorde inte resan lättare. .Detta gav en direkt mosiga fötter och blåsor. Efter 40km hade jag en rejäl svacka om sista biten till Ängelholm kändes som en evighet.
Med omplåstrade fötter, torra kläder, pannlampa och buljong i magen gav vi oss ut för att möta natten. Vi startade med rask promenad följt med en lätt jogg. Men ömma fötter fick snabbt ner tempo och timmarna sprang snabb iväg. Men vi krigade oss igenom natten. Och min glädje och energi kom snabbt tillbaka. Men väl nere i Kullaberg skulle vi ta oss igenom en dryg mil av dödens banan innan vi var framme i Mölle hamn. En mil som tog oss 3-4 timmar att bemästra i mörkret.
Och att en av våra pannlampor gick sönder gjorde inte det hela lättare. Men vi krigade på.
Men en av mina vänners fötter var nu så illa där an så han kunde tyvärr inte fortsätta. Och då vi hade 3 varv kvar att utföra på en 2 mils slinga som tar ca 6 timmar/ varv så insåg vi att tiden inte skulle räcka till för att komma i mål. Drygt 20 timmar hade gått och jag och en annan bestämde oss i alla fall för att anta oss ett varv på dödens. Plåstrade om våra fötter och begav oss åter igen ut på berget. Med stapplande ben, ömma knän, trasiga fötter och stela muskler tog vi oss dom 2 milen och 1000 höjdmetrarna. Med 500m glömde vi allt som heter smärta och sprang in i Mölle hamn till vilket som hade blivit vårt nya mål. Och även om vi inte fick någon medalj så kände vi oss som vinnare med 27 timmar, 120km och 2500 hm.
Detta loppet handlade om att utmana mig själv både kroppsligt och mentalt. Och även om det inte räckte hela vägen in i mål så har jag till slut ändå fått ut exakt det jag ville av denna utmaningen. Vem vet. Nästa år kanske man står där igen?? ??????
#13
4 augusti 2019 kl 10:47
2 Gilla
Bild uppladdad av Frans Jung
Intervaller i skogsbacke.
Uppladdning för kullamannen 100miles i November.