TräningSmärta från ljumsken kan bero på många saker och nedan följer några troliga diagnoser på denna smärta.
Överbelastningar i ljumsk- och höftpartiet:
Symtom: Dessa smärtor kommer mer smygande jämfört med de bristningar som det skrivits om i Ljumskproblem del 1. Symtomen är ofta typiska så kallade "inflammationssymtom" - dvs en viss smärta under uppvärmning, sen minskad smärta efter uppvärmning och under aktivitet. Därefter stelhet och värre smärta i slutet av aktiviteten. Därefter ökad stelhet och värk dagen efter och speciellt på morgonen.
Skadans uppkomst: Musklerna i ljumsken och höften drabbas lätt av överbelastningsskador. Förmodligen har man under en tid tränat mycket hårt eller under förhållanden som sliter mycket på kroppen.
Vad göra? Är man inte uppmärksam på sin kropps signaler utan fortsätter träna lika hårt och under samma förhållanden trots smärtan kan det som nu bara är en lättare överbelastning snart övergå till inflammation och/eller muskelbristningar. Man bör vila under en period och se över sitt träningsschema. Därefter alternativträna och eventuellt även styrketräna mag- och ryggmusklerna kontinuerligt. Sen återgå till träning gradvis. Blir det ingen förbättring kan man prova behandling med inflammationshämmande medicin under ett par veckor. Därefter testa träning igen. Inget resultat då heller, kontakta sin läkare för vidare utredning.
Slemsäcksinflammation i höften (bursit)
Symtom: Ont på utsidan av höften särskilt vid trappgång/backar. Kan även stråla in mot ljumsken. Ibland smärta när man ligger på den skadade sidan. Mycket vanligt bland cyklister och löpare.
Skadans uppkomst: Om man under en period springer eller cyklar längre sträckor än vad kroppen tidigare varit van vid kan den slemsäck som sitter på utsidan av höften bli inflammerad. Skadan kan även uppkomma om höften utsatts för smällar/slag.
Vad göra? Att kyla området hjälper oftast bara kortvarigt. Bäst är att vila och/eller alternativträna något som inte framkallar smärtan. Behandla gärna området med inflammationshämmande gel. Har man gått länge med besvären utan att ha gjort något åt dem kan inflammationen sitta djupt och bli mer kronisk och då bör man träffa sin läkare som eventuellt ordinerar inflammationshämmande medicin och/eller sjukgymnastik.
Stressfraktur i de övre delarna av lårbenet
Symtom: Smärtan känns som en sträckning i ljumsken med värk även längs insidan av låret. Ofta kan man gå obehindrat men så fort man försöker springa kommer smärtan i ljumsken/låret. I början känner man oftast ingen värk under vila men fortsätter man träna tillkommer senare även vilovärk. Tyvärr vanligt inom uthållighetssporter så som löpning.
Skadans uppkomst: En av våra musklers funktioner är att bla att dämpa stötar i kroppen när man t.ex. springer. Löptränar man under en längre tid väldigt hårt tröttas musklerna ut och de tappar denna stötdämpande funktion. Då får skelettet ta emot stötarna i större utsträckning viket först leder till ömhet och svullnad i lårbenet och därefter små sprickor i skelettet, dessa sprickor kallas stressfrakturer. Stressfrakturer ses inte på vanlig röntgen förrän efter att de läkt och kan därför ibland vara svåra att diagnosticera. Man bör då berätta om sin träning för att underlätta diagnos när man är hos läkare så att denne/denna kan ställa diagnosen utifrån smärtbild och träning.
Vad göra? I de flesta fall har det inte gått så långt att det uppstått någon stressfraktur. Då hjälper det oftast med en längre tids vila och att man avlastar lårbenet tex med hjälp av kryckor. Därefter kan man gradvis och i samband med styrketräning återgå till sin aktivitet. Lyssna på din kropp! Rör det sig om en fraktur så är det total avlastning i 6-12 veckor innan man kan börja återgå till sin träning gradvis. Innan man återgår så bör man tänka över sin träning för att inte hamna i samma situation igen.
