Nationaldagsloppet

Fick en värdelös start på dagen: Räcern var inlämnad på service hos Sportspecialisten, men de hade lovat att vara på plats i butiken klockan åtta så jag kunde hämta ut den. Körde dit glad i hågen, ombytt och klar för att kunna cykla direkt till Kviberg. Men i butik och verkstad var det tomt och öde. Väntade några minuter men insåg snart att det skulle få bli pendlarhojen i dag. Tillbaka hem för att göra lite ombyggnadsarbete på reservcykeln: bort med pakethållare och skärmar för att tjäna vikt och aerodynamik. Tur i oturen att jag har kombipedaler på den så jag kan använda riktiga cykelskor.

Jag kom fram till SUB10-gruppens mötesplats vid Kviberg ett par minuter sent och fick förstås berätta vad som hänt och att jag inte räknade med att kunna hänga med i deras tempo med fel cykel. Sökte istället upp SUB11-gruppen och frågade om jag fick haka på, och det var inga problem.

Starten gick och det rullade på bra i fina tvåpar. I Tollaredsbackarna kom vi ikapp en annan HCK-klunga som vi fick hålla oss bakom på den smala vägen. I den efterföljande långa nedförsbacken var det "fri fart" vilket gjorde att klungorna delvis blandades ihop och det tog ett litet tag att få alla på rätt plats igen.

Mera långa stigningar upp till första depån, någonstans här tappade vi tydligen en tjej som fick en astmaattack. De övriga i gruppen skulle vänta in henne vid depån, men eftersom jag inte tillhör SUB11-gruppen kände jag inte att jag behövde vara solidarisk och vänta kvar, vilket de andra höll med om. Det blev därför ett mycket kort depåstopp innan jag fortsatte solo de sista sex milen.

Dagens roligaste/skadegladaste upplevelse var när jag, på min hybridcykel, kom ikapp och förbi en något överviktig man på en antagligen väldigt dyr Bianchi. Han hakade på och jag låg och drog i nästan två mil, med mycket uppförsbackar. När det sen gick nerför ett tag gjorde han ett ryck och försökte gå ifrån men jag kom ikapp honom igen i nästa uppförsbacke. Sen hamnade han allt längre bak tills jag inte längre såg honom. :-)

Benen fungerade bra hela vägen. Visst brände det lite i låren i uppförsbackarna efter Landvetter, men konstigt vore det väl annars. Ett plus med att jag hade hybriden var att den har bättre bromsar än räcern. Jag kunde därför stå på för fullt utför Jonseredsbacken och bara göra en kraftig inbromsning innan korsningen/hårnålskurvan längst ner. Toppfart 64 km/h enligt Garmin. :-)

Sista biten in till målet i Lexby blev det lite spurtstrid med en kille som jag körde om i Jonseredsbacken, tyvärr tog han mig med några hundra meter kvar. Men jag är ändå riktigt nöjd med dagen och resultatet med tanke på omständigheterna: fel cykel och Stockholm Marathon för bara fem dagar sen. Jag kom i alla fall i mål långt före SUB11-gruppen.

Ett härligt sätt att fira Sveriges nationaldag: en tur på landet bland åkrar och skog, röda stugor med vita knutar där flaggan var hissad, betande hästar och kor, syrendoft och fågelsång. Och över alltihopa lyser moder sol. :-)

_____
Loppets sträcka anges till 100 km, men är egentligen cirka 104 km, vilket ger en snitthastighet på 26,8 km/h.