Stockholm SwimRun - Stockholm

Tävlingspremiär i år i swimrun!

Före tävlingen:
Förberedelserna har gått bra. Jag och Andreas hade tränat på bra med både löpning och simning. Min simform kändes faktiskt riktigt stark och jag hade någon förhoppning om att vi inte skulle bli totalt frånsimmade av konkurrenterna runt om. Så brukar det nämligen vara....
Det enda som vi hade slarvat med var de gemensamma träningspassen med den specifika utrustning vi skulle använda på tävlingarna. Vi hade fått ihop ett sånt. Men vi var ju rutinerade så det skulle inte bli något problem där. Eller?

Här kommer en lång beskrivning av loppet:

Vi startar i startledet längst fram (Andreas lyckades seeda fram oss) och där var det hög fart från start. Det gjorde inte så mkt eftersom vi är ganska löpstarka. Vi hamnar väl i mitten någonstans där i startrusningen, men ju närmare första simsträckan vi kommer desto fler lag passerar vi. Simsträckan som väntar oss är den längsta i loppet på ca 1500m och det gäller inte att tappa för mkt där.
Sedan var vi plötsligt framme nere vid vattnet och vi kastade oss i. Innan vi börjar simma så ser jag att vi är ganska långt framme och humöret är på topp :-) (enligt resultatlistan låg vi här på 13:e plats)

Men väl nere i vattnet så känns det på en gång att något är fel. Lag efter lag passerar oss och vi får inte upp någon simfart. Andreas ligger bakom mig och vi har lina, men han ligger för nära. Händerna slår i mina fötter, linan är sträckt och han kan inte ta ordentliga simtag. Linan är för kort! Men när det är tävling och vi båda ligger och matar på för fullt i vattnet så tänker vi inte särskilt klart utan fortsätter bara. Och hoppas kanske på något mirakel?
Simsträckan tär ordentligt på självförtroendet och vi simmar inte förbi ett enda lag. Istället blåser lag efter lag förbi oss.

Tillslut är mardrömssimmet över (nu har vi halkat ner till plats 38:a) och vi får äntligen börja springa igen. Jag drar på löpningen, men har lite svårt att få upp farten. Det har blivit lite trängre och jag känner mig påverkad fysiskt efter den hemska simningen. Ganska snart är det dags för den näst längst simsträckan 590m och jag inser då vi är på väg i att vi inte har justerat linan! Jävlar! tänker jag, men vi hoppar i och kör på ändå. Och det gick lika trögt igen. Alla lag vi sprang förbi på löpningen före (4-5st) simmar om oss. Frustrerade så kommer vi tillslut upp ur vattnet, det kändes som en evighet, och får återigen börja springa. Plats 36.

Men nu är det stopp på dårskapet och vi stannar till snabbt och justerar upp längden på linan. Det blir en lite längre löpning och vi börjar avancera fram igen. Min känsla i löpningen blir bättre och farten ökar. På de platta partierna ligger vi som snabbast i 4:10-fart ca.

Så var det plötsligt dags för simning igen, nr 3, och förhoppningarna var större inför denna simning med justerad lina. Nu hade vi också klättrat upp i listan till plats 30. Men Förhoppningarna grusades snabbt...
Eftersom jag klantar mig rejält då paddlarna fastnar i haken runt midjan och vi blir säkert ståendes ca 30s på stranden innan vi kan starta. Väl i vattnet inser jag att dräkten är öppen fram, men det är bara att ignorera och köra på. Stressad som jag var så körde jag på i fel riktning då jag misstog uppstigningsplatsen och vi hamnade alldeles för långt ut. Många extra meter simning blev det. Men vi tappade konstigt nog bara en plats ner till nr 31. Farten i vattnet var iofs högre då både jag och Andreas kunde simma på utan att bli störda av varandra.

Upp på land igen och det går uppför nu. Först en lång slakmota på gräset och genom en park och sedan uppför Hagatoppen. Mycket löpning och svår terräng gynnade oss och det var precis vad denna löpning bestod utav. Vi avancerar från plats 31 till 22 på ca 20 min :-)

Sedan fortsätter några korta simsträckor och löpsträckor och vi plöjer på. I vattnet tappar vi inte så mkt längre och på löpsträckorna avancerar vi på. Vi passerar lag efter vägen, men det blir glesare och glesare. Plats 22 efter den långa Löpsträckan har nu blivit 17-18 ca. Men strax före 20km så börjar jag krokna och Andreas tar över. Han tar täten både på löpning och simning och vi håller ihop det bra. Sakta sakta tuggar vi oss fram i resultatlistan och vi avancerar en eller två platser till.
Andreas var grymt stark här och jag hade en svacka. Helt utan tvekan. Vi hjälptes åt och blev ett team ut i fingerspetsarna. Detta är på något något av det unika med swimrun. Det är ett teamarbete!

Andreas körde på fram till och med sista simsträckan som var lite längre. Plötsligt då precis före uppstigning kommer ett damlag forsades likt två torpeder upp jämsides. Ska vi tappa vår 16:e plats nu? Tack och lov är simsträckan slut och det blir en längre avslutande löpning. Jag har sakta men säkert återfått krafterna och efter ett tag går jag upp ökar farten. Det är ju snart slut så då är det bara att ösa på!

Vi springer i mål på 3:06 något och är glada och nöjda. Plats 16 totalt och 12 i herrklass.
Fast det finns mer tid att hämta pga strulet med linan. Riktigt klantigt faktiskt som kanske hade varit ok om det var vårt första race. Men nu var det inte det och då ska sånt inte hända!
Hursomhelst så vet vi nu att om vi kan få till utrustningen bättre på nästa race så ska vi klättra lite till i resultatlistan. Sedan är jag inte helt nöjd med min svacka i loppet och där behöver jag fundera vidare lite på vad som hände.

Tack Stockholm Swimrun för ett toppenrace!
Och tack för bilden https://www.facebook.com/Worldofswimrun/