The 2nd Intl (IMS) Ölboms marathon

Andra upplagan av Ölboms marathon, första gick 2014. Halva 7 km banan går på grus, andra halvan på asfalt. Banan är några tiotal meter för kort så det gäller att ta ut kurvorna för att nå exakt 42,2 km. Nästa upplaga får nog en något förändrad sträckning och en flyttad startlinje för att vara på den säkra sidan.

I år var marknadsföringen inte så hård på loppet men trots det var startfältet tvåsiffrigt, tio närmare bestämt. Herrklassen startade gemensamt 9.04, bara fyra minuter efter utsatt tid. På startlinjen stod löpare med avsikt att springa allt från 14-42 km. Mitt personliga mål för dagen var maran och gärna en tid under fyra timmar. Det här passet var tänkt som ett lugnt och långt träningspass.

Starten gick i två graders värme, natten hade varit kall så grusvägen var hård och fin, det varade dock inte för alltid visade det sig. Vi sprang alla gemensamt hela första varvet, det var mycket trevligt faktiskt. Vid varvningen tog många mycket god tid på sig, min taktik var att bara greppa och sticka, men jag valde att få springa tillsammans och prata lite snarare än att tjäna 5-10 minuter.

Varven tickade på, efter två varv var Magnus Andersson färdig för dagen tillsammans med Kirre B och Hytönen. Efter halvmaran räckte det för Roger Rutström och Mattias Thelander. Halvmaran gick på 2.04 tror jag. Såhär dags hade det börjat värma på rätt bra faktiskt och det är ju skönt, det är bara det att det inte är så kul på tjällossande grusvägar, det blev väldigt kladdigt. Efter fyra varv tyckte Mirre att det räckte, han hade sprungit från stan och skulle springa hem. Anders Jonsson valde att gå med ett sista varv för att få ihop fem varv, trots att han nu var rätt så sliten i benen, han skulle också springa hem och blev dagens ultralöpare med runt 44 km.

Jag blev alltså sist kvar till det sista varvet och nu var jag också rätt sliten trots medioker fart, tiden gör sitt faktiskt. Så här dags hade vägen blivit gegga Det var mest vaderna som protesterade men några större problem dök aldrig upp så det var bara att rulla på mot mål. Jag antog att banan var lite kort och tog nu ut kurvorna rejält, trots det räckte det inte riktigt så jag fick ta en liten extra tarm på slutet för att rulla över till 42,2 km.

En skojig dag, mest nöjd är jag över att det höll ihop så bra, träningen har trots allt inte varit så bra den sista tiden. Det blir fler såna här pass fram till Gax, det kommer att behövas, 16 mil är fruktansvärt långt.

Dagen till ära slutförde jag mitt 50 marathon! I och med att det är Svenska marathonsällskapets jubileumsdag så får jag tillgodoräkna mig det här som ett tävligslopp! Hurra fan!