Löpning Skador & Rehab 6 inlägg 4007 visningar

Lårskada

Pär Hansson
1975 • Järna
#1
2 april 2009 - 16:09
Gilla
Hej
Jag vill be om råd hur jag ska behandla mitt överansträngda lår. Det är inte helt lätt att beskriva hur det känns, men jag gör ett försök.

Jag har varit öm på framsidan av höger lår under några veckors tid, men fortsatt att träna ändå. Så här i efterhand kan jag se att det var jättedumt, men det gick ju alltid över efter efter några km, och i januari hade jag liknande symptom på lårens baksidor, och de gick över utan några speciella åtgärder. Men den här gången gick det inte lika bra, så nu har jag tvingats till träningsuppehåll. I början satt ömheten mot insidan av låret, men nu känns det i hela framsidan, och efter 5km provjogg i lördags så har det också stramat i överkanten och på utsidan av knät. Knä-stelheten är dock nästan helt borta nu med hjälp av stretching. Det har under uppehållet känts som det läker snabbt, men 50m provspring igår kändes faktiskt av ett tag efteråt. Under tiden jag sprang kändes det däremot bra. Under en promenad idag var muskeln lite onormalt ansträngd. Så nu känns det inte längre som att det läker så snabbt, och jag börjar bli rädd att det kan ta flera veckor eller tom månader att bli återställd.

Har ni några teorier om vad det kan vara, och hur jag bör behandla det?
Jag kör med varm- och kallvattensduschar, stretching och förstås vila. Ibland tigerbalsam, men tycker inte det har så stor effekt nu när det är lite småömt på så stort område. Det kändes mer effektivt när slitenheten var mer koncentrerad till ett mindre område.

När bör jag börja med alternativ träning? Jag provade motionscykel tre gånger men benet var inte redo för det än. Funderar på att gå och simma imorgon.

Om jag ska söka specialisthjälp, vart tror ni då jag ska vända mig? Massör, naprapat, kiropraktor, allmänläkare, idrottsläkare (var hittar man en sån)?

Jag följde Szalkais 3-timmarsprogram inför maran, och blev blind inför kroppens signaler och rop på vila. 3-timmarsgruppen var kanske lite för tuff för mig, men 3:30 kändes för lätt, så jag tänkte att jag provar och blir det för hårt så är det ju bara att trappa ner. Men ack, det klarade jag inte av. Jag blev ju inte sjuk, och fick inga akuta skador, däremot en långsam överbelastning som smög sig på. En varningssignal som jag inte tog till mig var också att jag fick sämre tider på träningspassen. Så här är jag nu med ett skadat lår och ett ofrivilligt träningsuppehåll.

Tacksam för alla råd och synpunkter.
Portkod 2120
1980 • HAlland
#2
7 april 2009 kl 09:47
Gilla
Med din beskrivning är det inte helt klart var ditt besvär sitter. Det låter onekligen som en kombination utav löparhöft med tendinit/inflammation utav psoas muskelns senskida. Detta utav överansträngningstyp. Om det är detta bör en god idrottsmassage, töjning samt råd om övningar och inlägg (om du behöver) hjälpa gott. Utöver detta blir det antiinflammatoriska åtgärder med antiinflammatoriskt (efter vad du tål) och träningsmodifiering tills det läkt. Men visst av detta verkar du redan varit inne på.

Dock besitter du vad som låter som en strålande värk ned mot knä och du har tidigare haft det i baksida lår. Detta tycker jag måste undersökas innan man går vidare.

Jag rekommenderar dig att uppsöka en idrottsintresserad naprapat eller kiropraktor i din närhet.
Vet inte hur nära södertälje är till dig men Andreas är duktig. www.sodertaljekiropraktorklinik.se

Lycka till!
Pär Hansson
1975 • Järna
#3
12 april 2009 kl 16:12
Gilla
Hej
Och tack för svaret.
Sen jag skrev sist har känslan i benet förändrats och bestått av bla domningar, starkt överdriven slitenhet, och en brännande känsla. Det har känts i båda låren. Jag har varit hos massör, och jag har varit hos en naprapat som vred tillbaka en vriden bäckenled.

Jag sprang senast i onsdags, 4km på prov, och det var nog inte så bra. Höger lår kändes iofs bättre direkt efteråt, men vänster blev helt svagt och slitet, och sen fick jag en svagt brännande känsla i båda benen under några dagar. Men nu idag känns det mycket bättre i båda benen, ja bättre än på riktigt länge. Nästan som att de är helt friska, med bara en svag träningsvärkskänsla. Men jag tänker ändå vänta med att träna igen tills efter läkarbesöket jag har inbokat på tisdag, hos idrottsläkaren Carter Farrell. Får se vad han säger.

Jag har läst i boken "Träna smart - och undvik överträningssyndrom", och insett att många symptom för överträning faktiskt stämmer in på mig:

* Nedsatt prestationsförmåga
* Sämre resultat på träning
* Muskelsmärtor eller ömhet
* Miskad kroppsvikt (har inte vägt mig, men fått höra att jag ser smalare ut)
* Matsmältningsbesvär (förstoppning)
* Svullna lymfkörtlar
* Förhöjd vilopuls med 6-8 slag

Jag har också insett att jag ett tag har levt med en massa psykisk stress inom mig. Att inse det var som ett uppvaknande och det känns jäkligt skönt att bli av med en del av den stressen.

När jag läser om överträning står det mest om hur man undviker den, och hur man bedömmer om man är övertränad, men inte mycket om hur man hittar tillbaka. Det står att man ska vila, mellan 2 veckor och upp till ett år, men hur vet man när man ska våga träna lite lätt igen? Det hittar jag ingen information om. Men, jag får väl se vad läkaren säger på tisdag först och främst.
Gurra Limebranch
1983 • Oskarström
#4
12 april 2009 kl 17:19
Gilla
För det första; kämpa på Pär! Du kommer tillbaks om du vill, starkare än förut.

Jag tror, med vad jag läst mig till i din träningsdagbok plus det du skriver i dina inlägg, INTE att du är övertränad.
Det där med minskad kroppsvikt till exempel. Det är klart att man blir smalare om man tränar mer. Den mängd som man tränar i szalkais program för maran under 3 timmar är ganska ansenlig och gör att man bränner en hel del energi.

Skönt att du verkar ha löst dina psykiska knutar. Sånt ställer ofta till det mer än man tror.

Det verkar ju som att du är på väg tillbaks med vad du skriver i ditt senaste inlägg och vad du nu ska koncentrera dig på, tycker jag, är framförallt bålstyrka. Mängder av skador och bekymmer härstammar från en svag mage/rygg. Corestyrka är lösningen. Det räcker med runt 15min per gång 2-3 gånger per vecka. 5-6 övningar är gott nog. Jag vet, det är sjukt tråkigt, men bit ihop!

Vad gäller din löpträning tycker jag du ska koncentrera dig på att ha kul till att börja med. Löpning är inget nödvändigt ont som ska genomlidas utan är något som är ROLIGT för det mesta och som framförallt leder fram till roliga saker, må det vara en tävling eller något annat.
När du kommer igång igen ta 14 dagars löpfrihet där du kör vilka pass du vill. Håll dig ifrån de hårdaste intervallerna.

Ptja, så hade i alla fall JAG gjort om jag hade haft dina bekymmer.
Lycka till!
Pär Hansson
1975 • Järna
#5
13 april 2009 kl 11:25
Gilla
Tack för peppande ord.
I början var det väldigt jobbigt att vila. Träningen som har varit en så stor del av ens liv finns plötsligt inte där längre. Och så kom oron över vad som händer med uppsatta mål, främst om jag kan springa sthlm marathon. Men nu tycker jag att jag har lyckats acceptera situationen, och jag känner mig mycket lugnare vad gäller den saken. Jag har insett att jag inte behöver ha så bråttom, och att det kommer fler lopp.

Vad gäller överträningssymptom så finns det också sådana som jag inte har, tex så är jag inte kroniskt trött, har inga sömnproblem, har inte försämrad aptit, huvudvärk eller yrsel. Ja det är svårt att själv ställa en diagnos, tur att det finns läkare.

Efter en 10 minuters cykeltur igår så kändes höger lår lite avdomnat igen, som att det kryper under huden. Det gick över efter en halvtimme/timme. Och ibland känner jag en svagt brännande känsla i benen, och det känns liksom lite trasigt inne i lårmusklerna. (det är svårt att beskriva)

Apropå att ha roligt så tycker jag löpningen blev mindre rolig när jag följde träningsprogrammet. Det blev mindre glädje och spontanitet, och mer plikt över träningen. Samtidigt fick jag ju en massa nya idéer av träningsprogrammet, och min träning blev mer varierad och utvecklad. Men när jag börjar träna igen ska jag nog bara använda träningsprogram för att inspireras av och inte följa slaviskt. Och framförallt känna efter mer, och vila när nåt inte känns bra. Får försöka se det här avbrottet som en lärdom. (och inte ett straff)
Gurra Limebranch
1983 • Oskarström
#6
13 april 2009 kl 11:47
Gilla
Jag brukar försöka tänka på "planning in pencil", dvs att planera min träning med "blyertspenna". Man vet ju aldrig hur man kommer att reagera på träningspass som är flera veckor eller månader i förväg, alltså; gör upp en plan som är lätt att ändra.

När jag läser i min träningsdagbok så brukar jag på söndagskvällen planera kommande veckas träning. Det finns knappt en enda vecka som blivit som jag från början tänkt.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.