Träning
Träning start
Träningsprogram
Löparkalkylatorn
Träning idag
Community
Community start
Stjärnmedlemskap
Alla medlemmar
Forumkategorier
Alla forumtrådar
Kartan
Mät runda
Rundor
Tävlingar
Aktuell
Tävlingskalender
Resultatlistor
Liveresultat
Artiklar
Alla artiklar
Logga in
Registrera
×
E-postadress
Lösenord
Kom ihåg mig
Glömt lösen?
Löpning
•
Träning
•
14 inlägg
•
1665 visningar
•
Långpassets förfall inom ultralöpning
Marcus
1991 • Norrköping
#1
•
17 februari 2025 - 10:37
Gilla
Klicka för att gilla
Jag upplever att inom åtminstone ultrakretsar så har långpassets status sjunkit. Det sägs att det ska räcka med 90 minuter för att få de fysiologiska anpassningarna. Vi har dessutom landets kanske uthålligaste person, Tobbe Gyllebring, som inte springer några större volymer samt aldrig överstiger 20-25 km på sina långpass.
Går vi istället till den ledande personen på damsidan när det kommer till 24h, Therese Fredriksson, så springer hon nästan enbart långpass samt har ett väldigt stort volymfokus.
Hoppar vi ned till 100 km så är det sedan något år tillbaka en trend i toppen att springa extremt långa långpass (40-70 km) i tävlingsfart. Åtminstone på herrsidan.
Att det skiljer sig så pass mycket i approachen till träningen beror så klart på att det är individuellt. Tobbe är dessutom ett fullständigt unikum. Det alla skriver under på är att det finns ett värde i att springa långa långpass för att få öva på energiintag, det mentala samt att det kan vara en metod för att dra upp totalvolymen.
Jag tillhör dom som ägnar mig åt långa långpass samt har ett stort volymfokus. När jag utför dessa långpass så tänker jag att jag inte enbart tar del av fördelarna listade ovan utan att jag rent fysiologiskt blir bättre på att springa långt. Mina ben härdas och blir gradvis tåligare. Jag tänker alltså att jag får större fysiska förbättringar av 40 km i en given fart än 25 km i samma fart (oaktat veckovolym).
Jag har gärna en diskussion kring detta. Är det sista i stycken ovan mumbo jumbo?
Karl Sjödahl
1981 • Anderslöv
#2
•
17 februari 2025 kl 11:31
2
Gilla
Klicka för att gilla
Det vi kan konstatera, som även du gör, att det är väldigt individuellt. Nu tillhör jag inte någon ultrakrets men det vanliga är väl ändå fortfarande att långa långpass genomförs även om det är flera som springer rätt snabbt på sina långpass.
Själv har jag snarare gått från 30k är ok för marathonträning till att jag behöver få in mer 38-40k för kunna förbättra min uthållighet på marathon.
Martin Johansson
Stockholm
#3
•
17 februari 2025 kl 12:59
Svar på inlägg #1
1
Gilla
Klicka för att gilla
https://www.trailrunnermag.com/training/camille-herron-says-skip-the-long-run/
Marcus
1991 • Norrköping
#4
•
17 februari 2025 kl 13:13
Svar på inlägg #3
Gilla
Klicka för att gilla
Ja, Camille är väl ett bra exempel på någon som har frångått de allra längsta passen med framgång. Men man kan lika gärna ta Aleksandr Sorokin som exempel som har totalt väsenskild approach. Inför sitt värlsrekord på 24h hade han stort fokus på långpass. Jag kikar på en träningsvecka nu där han sprang 3 st 50K-pass och ett 70K-pass...
Martin Johansson
Stockholm
#5
•
17 februari 2025 kl 13:21
Svar på inlägg #4
Gilla
Klicka för att gilla
Måste väl gjorts undersökningar på samma sätt som man gjort med maratonlöpare på ultralöpare? För duktiga maratonlöpare är väl totalvolymen den starkaste förklaringsvariabeln?
Jag tänker att det nog är individuellt. Det viktiga är totalvolymen. Om du sedan springer den sammanhängande eller uppdelad är upp till vad som funkar bäst för dig.
Om vi pratar 100 km så kör väl Olle Meijer rätt traditionell mara-träning (långpass runt 30) om man jämför med Anton G och Micke Ekwall.
Och tittar man på 24 timmars ska det bli intressant att se vad Erik Olofsson får till i år. Kör väl mycket fart och många långa distar. Christian Malm???? kör väl vidare på sitt mer Norge-inspirerade upplägg?
Marcus
1991 • Norrköping
#6
•
17 februari 2025 kl 13:34
Svar på inlägg #5
Gilla
Klicka för att gilla
I artikeln du länkade så står det att det är brist på material: "There isn’t a lot of data in people, making Herron an interesting case study". Så det är inte säkert att det har gjorts några studier på detta.
Jag tror också att totalvolymen är det absolut viktigaste och det råder det väl mer eller mindre konscensus kring. För att uppnå en så hög sådan som möjligt så kan man vara tvungen att springa längre långpass. Men det intressanta är då om 20+20 km är exakt lika givande som 40 km i ett kör.
Olle Meijer sprang en del längre långpass (+40 km) inför sitt svenska rekord på 100 km, men visst, han var inte lika extrem som framförallt Anton.
Erik Olofsson är ju ett bra exempel på någon som ägnar sig åt många långa långpass. Christian Malmström tror jag är klar med 24-timmars. Han körde mycket riktigt gott om fart inför SM i 24-timmars i fjol men även han ägnade sig återkommande om långpass á 40 km. Inte lika många som Erik dock.
Björn Åsén
1970 • Alingsås
#7
•
17 februari 2025 kl 13:39
Gilla
Klicka för att gilla
David Roche som vann Leadville 100 på nytt rekord förra året, kör sällan längre än 20 miles(32k).
https://www.runnersworld.com/uk/training/a62365048/train-like-david-roche/
Marcus
1991 • Norrköping
#8
•
17 februari 2025 kl 13:59
Svar på inlägg #7
Gilla
Klicka för att gilla
Tack, ska läsa senare. Vi har ju redan konstaterat att det är individuellt och jag gissar att det går att hitta gott om exempel som stöder vardera sida i frågan. Det jag är ute efter är väl huruvida det finns några fysiska fördelar med att under lång kontinuerlig tid banka in t.ex. ett tävlingstempo i benen kontra att göra det uppdelat på två pass. Som ett exempel 40 km kontra 20+20 km. Jag har förstått det som att de största fysiologiska anpassningarna avtar efter en viss tid men det kanske fortfarande ger något rent fysiskt om än mindre?
Karl Sjödahl
1981 • Anderslöv
#9
•
17 februari 2025 kl 14:03
1
Gilla
Klicka för att gilla
Jag tänker att det är delvis psykologiskt. Träningmässigt så undrar jag om det är så stor skillnad på 20+20 och 40 men psykologiskt (som spelar rätt stor roll, speciellt i ultra) bör det spela in en hel del.
Marcus
1991 • Norrköping
#10
•
17 februari 2025 kl 14:11
Svar på inlägg #9
Gilla
Klicka för att gilla
Absolut. Men när jag springer dessa 40 km så gör jag det med en känsla av att det är mer givande fysiskt än att dela upp det på två. Det känns liksom logiskt att man borde bli bättre på att springa långt om man tränar på att springa långt...
Oavsett vad svaret på detta är, om något sådant ens existerar, så gör det ingen skillnad för mig. Även om 20+20 km är lika fullvärdigt som 40 km så låser det förstnämnda upp mer tid. Det finns ju något skönt med att ge sig ut vid kl. 10 en lördag och vara färdigtränad 13:30 snarare än att ge sig ut vid kl. 10 och sedan ge sig ut en gång till sent på eftermiddagen.
Karl Sjödahl
1981 • Anderslöv
#11
•
17 februari 2025 kl 14:14
1
Gilla
Klicka för att gilla
Jag springer en del uppdelade pass, mest för jag inte har tid att kanske lägga tre timmar i sträck men kan få en 1.5 timme på förmiddagen och 1.5 timme på eftermiddagen/kvällen men hade jag fått välja hade jag också sprungit tre timmar direkt.
Per Johansson
1978 • Uppsala
#12
•
21 februari 2025 kl 04:32
Gilla
Klicka för att gilla
https://journals.humankinetics.com/view/journals/ijspp/19/4/article-p412.xml
Per Johansson
1978 • Uppsala
#13
•
21 februari 2025 kl 04:37
Svar på inlägg #12
Gilla
Klicka för att gilla
Peak veckovolym på 38 mil!😊
Marcus
1991 • Norrköping
#14
•
21 februari 2025 kl 08:23
Svar på inlägg #13
Gilla
Klicka för att gilla
Haha ja, han är sinnessjuk. Hade faktiskt glömt hur löjliga hans veckor var. Jag tror det var 38 mil-veckan som innehöll 3 st 50K-pass och ett 70K.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet.
Registrera dig här
eller logga in ovan.
Relaterade forumtrådar
Pulsklockor för ultralöpning
Bloggar - Ultralöpning
Ultralöpning eller triathlon?
Ultralöpning..
Ultralöpning - dela dina erfarenheter
Stäng