Löpning • Träning • 12 inlägg • 8456 visningar •

Nybörjare med målet Lidingöloppet 15 km -2020

Marre
1975 • Skåne
#1
•
31 oktober 2019 - 10:25
1 Gilla
Så är målet satt... Lidingöloppet 15 km sept 2020, något som jag för ett år sedan aldrig hade kunnat tänka mig!

I dec förra året (-18) kände jag mig allmänt trött, orkeslös, vilket påverkade mitt humör negativt. Vågen hade pekat uppåt under en flera år. I jan bestämde jag mig, nu var det dags att göra något åt saken, med målet att må bättre. Jag läste en artikel om en kvinna som gått ner 10 kg på att gå över 10 000 steg om dagen i hundra dagar, om hon kunde så kunde jag, jag tog hjälp av en klocka med stegräknare. Dessutom bestämde jag att jag skulle göra 30 min aktivitet varje dag, då var det i första hand promenader som gällde.
I mars hade jag gått ner nästan 10 kg, då började jag springa så smått, varvat med gång. En månad senare började jag springa i en gruppträning.
Nu ett halvår senare försöker jag hänga kvar vid goda vanor men också hitta saker som motiverar mig att fortsätta kämpa med träningen och viktnedgången, därav planerna på loppet.

Ute är det nu kallt o mörkt, det känns svårare att ta sig ut. Känner du igen dig? Finns det fler med samma strävan? Kan vi följas åt, peppa varandra? Diskutera upplägg för att nå uppsatta mål?
Oldboy
1952 • Danderyd
#2
•
31 oktober 2019 kl 18:12
Gilla
Bra jobbat! Se nu till att hålla igång genom hela vintern, kontinuitet är det viktigaste för både form och vikt.
Det var en kollega som för många år sedan påpekade att det går att springa hela vintern, det går långsammare men är lika bra träning. Man behöver bara klä på sig lite mer. Sedan jag började springa året runt har min löpning gått bättre.
AnxietyOnTheRun
1986 • Piteå
#3
•
1 november 2019 kl 07:35
Gilla
Så bra! Jag är väl kanske inte i riktigt samma sits vad gäller viktnedgång, men jag har siktet inställt på en halvmara maj 2020. Aldrig deltagit i ett lopp pga social ångest, det skall ändras nu ??

Vintern är perfekt för att bygga en bra bas. Man får ta det lugnt och fint genom mörkret, för att sedan när ljuset återvänder, öka takten.

Förutom loppet som motivation, så startade jag en runstreak som motiverar mig till att i alla fall springa 20 minuter per dag. Det är ju bara 20 min tänker man, sen när man väl tagit sig ut och kört igång så inser man hur härligt det är och passet blir oftast lite längre.
Marre
1975 • Skåne
#4
•
1 november 2019 kl 14:17
Gilla
Tack Oldboy för pepp! Jag tog fasta på det du skrev om att klä sig rätt, har nu beställt både varmare thights och en löparjacka för att slippa frysa. Just att det är kallt gör att jag många gånger drar mig för att sticka ut.

Wow vilket mål AnxietyOnTheRun!!! En halvmara är ju mycket längre än 15 (nu vet jag ju inte hur mycket du normalt springer). Kul att du kommer ge lopplöpningen en chans, jag har inte så mycket erfarenhet av att delta i lopp men sprang tre mindre lokala lopp nu i slutet av sommaren, kändes roligt med lite feststämning runt om loppen, kul att göra det tillsamman med närstående men ändå kunna köra sitt eget race, dessutom kände jag mig väldigt nöjd efteråt.
Om jag skall vara helt ärlig så hade jag lite problem inför det första loppet, pulsen steg snabbt vid uppvärmningen, olustkänsla, nervositet och tvivel på att jag skulle kunna genomför loppet. Bestämde mig ändå att ta mig runt banan (som ett träningspass). De andra två gångerna var det mycket lättare att starta, kände inte samma ångest igen. Mitt tips är därför att delta i något mindre lopp först innan din halvmara, jag tror att det då kan kännas lättare när du skall genomföra LOPPET.
Att genomföra en runstreak var ett bra tips, dessutom är det ju den 1 idag, så jag tänker ge det en chans, har redan klarat av dag 1.
Lars M
1977 • UPPSALA
#5
•
1 november 2019 kl 19:55
Gilla
Marre, 15 km eller en halvmara kommer inte vara något problem för dig. När du tar dig 10km är du ju nästan framme vid 15km och klarar du 15, ja då fixar du halvmaran också. Även om det kommer vara riktigt jobbigt om du inte har tränat för mer än 15 km.


Jag var i liknande sits som du för ungefär 1,5 år sedan. En kort sammanfattning finns i min blogg här och första året finns beskrivet i inlägget "Från soffan till inbiten löpare". Finns ingen anledning att bli lika extrem som jag blev senare, men från soffan till Lidingö 15 km gick på under ett halvår. Så visst klarar du det.
Oldboy
1952 • Danderyd
#6
•
1 november 2019 kl 22:41
Gilla
Om att klä sig rätt: inte för varmt förstås men det första jag förstärker med är ett par tunna vantar (det går bra med trädgårdsvantar för tio kronor om man vill hålla igen men ofta blir det mina handskar för längdskidåkning) och sen är det ovärderligt med ett tunt ylleunderställ , det behöver inte tvättas varje gång - jag har en fantastisk nätundertröja från Aclima som ventilerar bra. Lite pyssligt att hitta balansen, man får prova sig fram. Om passet inte är alltför långt tycker somliga att det är bättre att frysa lite medan andra tycker att man hinner ju inte bli särskilt svettig så det får gå.
Lycka till med träningen!
Marre
1975 • Skåne
#7
•
2 november 2019 kl 15:33
Gilla
Lars M, jag blev givetvis nyfiken på din resa så jag läste ditt blogginlägg, häftigt!!! Vilken stark prestation du har gjort! Vilket engagemang du har haft och vilken målmedvetenhet!!! Inspirerande läsning. Jag har inte riktigt den beslutsamheten och styrkan, kan både vara bra och dåligt då du faktiskt skadade dig. Häftigt att du bara fortsatte ändå och fortsätter än idag.

Som läget är nu kan jag ta mig fram ca 8-9 km men då i snigelfart. Min förhoppning är att detta skall utökas och även så småningom gå snabbare.



Lars M
1977 • UPPSALA
#8
•
2 november 2019 kl 17:59
1 Gilla
Jag tänkte mest på att du främst kunde inspireras av första halvåret, dvs innan skadan. Allt därefter är lite väl galet.

Från soffan till Lidingö 15 km skulle det kunna beskrivas som. Tre pass i veckan från början av maj fram till Lidingöloppet, med något uppehåll på grund av sjukdom. Kör du två eller tre pass i veckan är du snart uppe i 15 km.

Och det behöver inte gå fort! Fram till LL 15 km hade jag inga som helst tidsmål, då var det bara att komma i form som gällde. Men när den gick så pass bra blev det efter hand mer tempo på löpningen och längre och längre distanser.

Så säg att du kör två pass i veckan så kommer verkligen LL 15 km kännas som inget problem när du står på startlinjen. Tid? Bry dig inte om det, det är totalt oväsentlig - i alla fall i början ...
Irre
1984 • Göteborg
#9
•
3 november 2019 kl 00:15
Gilla
Ditt mål är ju ganska långt bort, sätt gärna upp ett delmoment t ex till våren så är det nog ännu mer motiverande att träna igenom vintern. :)
Och kanske något mitt i sommaren för att hålla träningsmoralen uppe även under semestertider.

Jag är själv väldigt kluven till vinterlöpningen. Å ena sidan ser jag verkligen nyttan av den av flera olika skäl. Dels såklart att man slipper börja om från noll till våren, dels för humörets skull - läste någonstans att springa är som att käka 20 antidepressiva piller (och på vintern är ju mörkret nog nästan för att riskera depp-perioder) , dels för hälsan, blir aldrig *peppar peppar* riktigt förkyld när man är ute och joggar regelbundet, och bara att få se naturens skiftningar av årstiderna ger mycket för själen.

Men, kylan och skiftningar från dag till dag nästan i underlaget tar hårt på mig (värre här än i skåne på dom bitarna förstås), det är ett större projekt att ta sig iväg med fler grejer som behövs varje gång, man får sällan den där gratis njutningen av vackert väder som man kan få på sommaren, osv.
Så jag brukar skita i det mesta vad program heter på vintern, skära ner på antalet pass och lägga eventuella långpass när man lyckas pricka en lyxig dag sett till omständigheterna, kanske försöka återuppta lite gymträning för att kompensera.

Lycka till med 15 km-satsningen! Det viktigaste är nog att man lyckas hålla kontinuiteten, så att vara försiktig och undvika motivations- och konditionssabbande skador är nog mycket viktigare än träningsprogrammet.
merlin
1985 • Karlsborg
#10
•
3 november 2019 kl 07:01
Gilla
Eftersom jag även åker längdskidor på vintern tycker jag inte löpning är speciell krångligt. Är det dessutom långsam jogg är det ju ännu enklare. Det är bara att dra på sig ett merinoull-underställ, tunna byxor över. Kanske en tunn tröja+ vindjacka. Mössa, plus vantar. Sen fryser man inte. Jag var med en grupp ut på julafton förra året i minus 10. Kallt i början men efter det inga problem.

Jag håller verkligen med om att inte sätta ett mål väldigt långt fram. Nästan alla människor har svårt att fokusera och skjuter upp. Joggar du 9 km nu kan du väl lika gärna anmäla dig till ett kul lopp i vår. GBG-varvet eller nåt trevligt lopp i Skåne. Under vintern kan du sätta upp lite delmål. Som att jogga varje dag eller springa några testrundor på en viss tid.
#11
•
3 november 2019 kl 18:23
Detta inlägg har raderats
Irre
1984 • Göteborg
#12
•
6 november 2019 kl 12:42
Gilla
#10
Bra att du försöker ljusa upp min mörka bild av vinterlöpningen! xD

Men tror det där är väldigt individuellt, är jag ute någon nämnvärd tid (30 min+ kanske, beroende på temperaturen) spelar det ingen roll om man springer, sitter stilla eller vad man nu gör, och hur påpälsad man är, det tar ändå flera timmar innan fläsket tinat upp och allmäntillståndet känns normalt igen. Klär man på sig alltför mycket blir det bara obehagligt i onödan på det viset också när man är ute, på några ställen biter sig kylan alltid fast ändå.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.