Löpning • Träning • 18 inlägg • 7935 visningar •

Halvmara redan i år eller vänta till nästa?

Susan H
1986 • Tumba
#1
•
14 juli 2014 - 18:58
Gilla
Hej!

Fick för mig i februari i år att jag skulle börja springa och har sprungit 2-3 ggr per vecka. Nu springer jag 5 km på strax under 30 min, 1 mil på runt 60 min. Längsta jag sprungit är 13 km. Är så sugen på att utmana mig själv med en halvmara, har hela tiden tänkt att sikta på det till nästa år men så är ju Stockholm Halvmarathon i september..

Kan jag ta mig runt 21 km om två månader tror ni? Är hoppet från 13 till 21 så enormt som det låter? Kanske måste ta lite gåpauser, men gör det något?
Mikael Forsström
1961 • Vega
#2
•
14 juli 2014 kl 19:02
Gilla
Det fixar du. Kör några långpass på 20 km där du går ut riktigt långsamt så sätter du distansen i benen.
Erik Halvarsson
1982 • Älvsjö
#3
•
14 juli 2014 kl 21:06
Gilla
Träna på att springa längre och ta det lite lugnare, typ 6:45 eller neråt 7:00 per kilometer. Ett långpass i veckan och öka en kilometer per vecka. Kommer gå galant tror jag. Var inte rädd för att gå heller, det är ingen skam att ta en liten paus om det känns tungt.
Thomas Strömquist
1969 • Stockholm
#4
•
14 juli 2014 kl 22:23
Gilla
Nej, hoppet mellan 13 och 21 är faktiskt inte så enormt som det låter! Du får garanterat en extra skjuts av allt som rör loppet och du kommer att fixa det! Dock rekommenderar jag också att känna på lite längre sträcka före, det är bra för självförtroendet att ha fixat 17-18 km, då slipper du tvivla på dig själv när/om det går lite tyngre en bit.
Stefan Manning
1956 • PARTILLE
#5
•
15 juli 2014 kl 11:19
Gilla
Det fixar Du! :-) Lyssna på dom andra här :-)
Jana P
1979 • Stockholm
#6
•
15 juli 2014 kl 13:08 Redigerad 15 juli 2014 kl 13:08
1 Gilla
Det fixar du!

Jag var i samma sits förra året, ungefär samma tider också. Sjukt sugen, men vågade inte. Ödet avgjordes, med att jag vann en plats kanske fyra veckan innan, då hade jag som längst sprungit 13. Hann springa ett långpass på 17 innan och resten tänkte jag kommer funka på ren vilja.

Och det gjorde jag, tog det lugnt, och det blev ett riktigt roligt lopp. Tiden var inte den snabbaste, men det spelade noll roll just då.

Kände mig pigg och glad under hela loppet, dock kunde jag knappt gå veckan efter... Men även det: så värd det.

Så mitt tips är: gör inte som jag, anmäl dig nu. Börja springa längre pass ibland nu. Undvik överbelastningen som jag drabbades av.
Mr. B
1963 • Hemma
#7
•
15 juli 2014 kl 13:20
Gilla
Det är alltid lite nervöst att springa längre än man gjort tidigare. Gör som Mikael säger så blir det inte lika nervöst.

Är du riktigt ambitiös kan du ju haka på något träningsprogram, men tänk då på att programmen har trappat upp träningen länge nu. Hoppar du rakt in i programmens tyngsta veckor finns en skaderisk.
Susan H
1986 • Tumba
#8
•
15 juli 2014 kl 18:19
Gilla
Tack för peppen alla! Det skulle kännas SÅ grymt att ha klarat en halvmara i år.

Jana - Jo, förstått att man är rätt rutten efter en halvmara, men som du skriver, det är nog värt känslan ändå! Har i huvudet börjat fundera på halvmaran sen i slutet av juni...

Mr. B - Kollade in träningsprogrammet för halvmaran här på jogg.se för sluttid på 2 timmar. Verkar inte omöjligt. Denna veckans långpass skulle bestå av 12 km på 75-78 min, det sprang jag idag på 85 min, men då tog jag det riktigt lugnt och sprang lite vilse och så.

Tusen tack som sagt för peppen! För en som för ett halvår sen inte orkade springa en kilometer i sträck så känns det knäppt att tänka på en halvmara men samtidigt känner jag suget i hjärtat och kroppen.
Mikael Forsström
1961 • Vega
#9
•
15 juli 2014 kl 18:36 Redigerad 15 juli 2014 kl 21:16
Gilla
Haka gärna på farthållarna på Stockholms Halvmarathon. Jämn fart eller ännu hellre negativ split är en nyckeltaktik för att inte klappa igenom på den sista sega uppförslöpan från Hornstullstrand till Zinken. Jag springer nog själv med 2:00, eller 2:10 på flaggan.
Susan H
1986 • Tumba
#10
•
25 juli 2014 kl 18:36
Gilla
Anmäld. :-D Ska spana efter lämplig farthållare att haka på. 2:00 känns lite (mycket) överambitiöst, då kommer jag nog inte runt. Men 2:10-2:15 är nog möjligt.
Mikael S
1960 • Sundbyberg
#11
•
25 juli 2014 kl 18:52
Gilla
Klart du fixar det, ta det lugnt och spring för glädjen, utan tidsmål. Det är din första halva, du persar ändå, så ta det lugnt och njut :D!

Det kommer att gå bra, det är ett fint lopp, mycket att se längs banan, tevlig stämning, och så får du springa i en tunnel, det händer inte varje dag.
Jens Sandahl
1969 • Sävedalen
#12
•
25 juli 2014 kl 19:04
Gilla
Klart att du ska springa! Men sätt inte målet högre än att ta dig runt. Så har du möjlighet att kapa tiden i ditt andra halvmaralopp längre fram när du fått känna på distansen!
Thomas Strömquist
1969 • Stockholm
#13
•
26 juli 2014 kl 01:28
Gilla
Som en motvikt till "ta det lungt"-tipsen då, så kan jag berätta att min brokiga joggar-karriär inleddes med Höga Kusten Kvartsmataton då jag var 13 år gammal, jag gick ut alldeles åt pipan för hårt - och det har jag gjort i varenda lopp jag ställt upp i sedan dess. I en stor del av dessa lopp har jag måst bita i det sura äpplet och gå långa bitar, eller växla ner och tappa förhållandevis jättemycket på slutet - vad jag aldrig någonsin gjort är att gå i mål med känslan att jag slöat och borde gett mer. Har heller aldrig brutit ett lopp, men skulle lätt göra det om det var så att jag drog på mig en skada. Och jag skulle hellre bryta än att fesspringa och konstatera i mål att jag inte gjort bättre än träningstid... Alla är självklart olika, men iden med att ställa upp i ett lopp är för mig att göra något utöver vardagens träningsrundor...
John Toth
1974 • Göteborg
#14
•
26 juli 2014 kl 08:10
Gilla
Finns det inget kvartsmarathon du kan inleda med? Nu har du förvisso anmält dig - men jag tycker inte du ska låta dig, hetsas av alla träningsnarkomaner. Se upp och tänk på risken för förslitningsskador. Läs om hon som inte kunde gå på en vecka. Alla som "peppar" dig - var finns dom när du skadat dig?
Olle Johansson
1980 • Ljungskile
#15
•
26 juli 2014 kl 12:43
Gilla
Jag ställde upp i Göteborgsvarvet i våras (halvmara). Jag var otränad, men det gick bra i långsamt tempo tillsammans med mina bröder. Väldigt trevligt. Vi startade i en sen grupp, och från en mil och framåt så passerade vi mycket folks som gick i godan ro med gott humör. Jag är helt säker på att de i alla fall kom i mål. Känner du av stark smärta tycker jag att du ska ta efter dem och se det som en chans till promenad.

13 km är i sig inte dåligt. När man springer halvmara så får man ju chansen att stanna och dricka lite på vägen, så jag är inte säker på att du tycker det är jobbigare. Men du kan ju slänga in någon längre runda. Om inte annat bra för självförtroendet!
Susan H
1986 • Tumba
#16
•
26 juli 2014 kl 15:53
Gilla
John Toth - Tack för omtanken, beslutet är ju mitt i slutändan och jag känner ju vad min kropp pallar. Sprungit 15 km nu utan att ta helt slut, hade nog kunnat ta 3 km till och tänker att om jag kan ta 18 km på träning så går resterande 3 km på tävling med allt som ingår. Planerar ett par långpass till, längsta på 18 km.

Jo, får ta lite gångpauser, det blir säkert bra. Hoppas inte det är för varmt lr för kallt bara. :P
Susan H
1986 • Tumba
#17
•
14 september 2014 kl 10:34
2 Gilla
Känns fint att titta tillbaka på denna tråden idag, dagen efter halvmaran. :) Sprang i mål med krafter kvar, så nästa år kör jag enligt Thomas Strömquist devis, stenhårt och ser hur långt det bär. :-D
Jens Sandahl
1969 • Sävedalen
#18
•
14 september 2014 kl 11:21
Gilla
Visste väl vi att du skulle fixa det! Bra jobbat! :)
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.