Löpning • Träning • 8 inlägg • 4007 visningar •

I form trotts väldigt lite träning

Niklas Strömberg
1979 • Bollnäs
#1
•
26 maj 2013 - 21:57
Gilla
För ett par år sedan så hade jag både tiden och motivationen till att komma igång på allvar med löpträning. Det var väl inga jättemängder men låg kanske mellan 2 och 5 mil i veckan. Förbättrade mig stadigt i några månader och nådde tillslut 42:30 på milen. Problemen började efter det och jag har de senaste två åren bara sprungit sporadiskt med ganska långa luckor ibland helt utan träning.
Den träning som jag dock har bedrivit har nästan undantagslöst varit enligt devisen kort och hårt då jag såg ett samband mellan mängd och mina skadeproblem (främst knän).
Sedan ett par månader tillbaka har jag tränat mer regelbundet igen, men vi pratar här fortfarande om en väldigt låg dos, kanske en mil i veckan i genomsnitt fördelat på 2 högst 3 gånger. Ibland har även nån form av alternativträning förekommit.
Igår sprang jag för första gången på länge ett lopp, 6km på 27 minuter och då gick första halvan av loppet i ganska bekvämt tempo. Mycket positivt överraskad med tanke på den ringa träning jag lagt ned! :) Så min teori är alltså att man kan kompensera relativt lite träning med att hålla en hög kvalitet på den. Vinsten (i varje fall för mig) har blivit en skadefri kropp!

Era tankar om mängd kontra kvalitet?
Mikael Eriksson
1974 • Märsta
#2
•
26 maj 2013 kl 22:01
Gilla
Mängd i stor dos med lugnt tempo gör att man håller för kvalitetsträning.
#3
•
26 maj 2013 kl 22:03 Redigerad 26 maj 2013 kl 22:03
Detta inlägg har raderats
Rickard S
1981 • Örebro
#4
•
27 maj 2013 kl 07:12
Gilla
Problemet för många, inklusive mig, är nog att det är svårt att hålla kvalitet på de pass man kör pm man tränar sällan. Jag måste hålla igång fötter, knän, och leder med lugn regelbunden träning. Skulle jag maxa 10km varannan vecka och bara vila däremellan skulle jag skada mig omedelbart.
Magnus
Stockholm
#5
•
27 maj 2013 kl 07:33 Redigerad 27 maj 2013 kl 07:34
Gilla
Det är en del som tränar som du (dvs kort och hårt) och det funkar bra för korta lopp, men längre lopp kräver mer mängd, speciellt marathon. Mina resultat har varit bäst när all distans körs mycket lugnt, nästan kryptempo.
Niklas Strömberg
1979 • Bollnäs
#6
•
27 maj 2013 kl 12:21
Gilla
Problemet med lugn distans (som jag verkligen älskar att springa) är att när km-klockan börjar märma sig 10 så börjar problemen komma. Jag är övertygad om att jag inte är ensam om detta. Sen är jag givetvis medveten om att jag knappast kommer att bli en meriterad marathonlöpare med detta upplägg, men jag tror och hoppas att jag ska närma mig 40-minutersvallen på milen i vart fall om jag kan hålla i träningen utan skadebekymmer i år.

Dessutom tycker det finns en mentalitet inom löparvärlden i allmänhet och bland dess nybörjare i synnerhet att det är sträckan som är det primära, både på tävling och träning. Det smäller högre att ha klarat att komma i mål i Stockholm marathon än att i det lokala 5km loppet spränga 20-minutersvallen. Utanför ämnet javisst, men jag tror det synsättet har dragit på många fler än mig skador.
Magnus
Stockholm
#7
•
27 maj 2013 kl 12:48
Gilla
Mer mängd och lugnare distans så orkar du längre. De flesta som blir trötta "snabbt" kör sina distanspass för snabbt, eller har för låg totalmängd. Med ditt mil-PB så är ditt lugna distanstempo 5:30-6:00 min/km.
Niklas Strömberg
1979 • Bollnäs
#8
•
27 maj 2013 kl 14:43
Gilla
Problemet för mig är alltså att jag börjar känna av knät kring milen, oberoende om jag håller 4:30 eller 6:00 tempo. Nu har jag iof inte testat de längderna på väldigt länge så kan ju hända att jag skulle palla bättre nu men är lite rädd att chansa.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.