Löpning • Träning • 30 inlägg • 4480 visningar •

Barfota eller tjocksko i ett djupare perspektiv.

Magnus Norberg

1973 • Sundsvall

•

24 januari 2013 - 12:35

Gilla

Funderar en hel del på löparskornas utveckling och önskar mer objektivitet och självkritik i diskussionen
Själv är jag skosäljare på intersport sedan 10 år och var naturligt skeptisk till vad som såg ut som ett fenomen i början, Numera är jag i princip helt övertygad och "köper" hela resonemanget om dess fördelar, men jag kan mot det inte anse att jag "gjort fel" tidigare då vi sedan 20 år löpanalyserat och hjälp många löpare med problem som hämmat deras träning.

Jag ser tjockskon som en blodtrycksmedecin som gör det möjligt för många, inte bara spontanmotionären, att fortsätta sin träning efter diverse korrigeringar. Barfota-tänket är det som skulle angripa grundproblemet till "blodtrycket", oslagbart logiskt borde således alla göra det, MEN, på samma sätt som att ersätta all medecin, hur mycket biverkningar de än har, med balanserad kost - regelbunden motion etc är det meningslöst att tro att alla har karaktären att göra det.

Det rullande steget med hälisättning känns som det energisnålaste löpsteget sett till hur snabbt man kan komma igång med sin träning. efter träningsuppehåll har jag alltid varit kapabel att springa 5 km oavsett hur illa det är ställt med formen, där jag i toppform aldrig mäktar med mer än 1,5 km vid framfot/mittfotsisättning.
För mig skulle det aldrig gå att rekomendera alla att byta löpsteg eftersom merparten inte kommer vilja underkasta sig den "träning som skulle behövas för att kunna träna"
-Jag vill springa en mil nu, inte om ett år..

De löparknän, hälsenekänningar, knäproblem etc som inte löses med anpassat skoval, gjutna sulor, stöd att anpassa träningen, kan man istället alltid rekommendera att byta spår då alla andra broar är brända och alternativet är att sluta springa.

Ibland läser man mellan raderna att de stora skotillverkarna konspiratoriskt lurat oss till fel skor när det i själva verket är vi själva som velat ha det så.
Någon som förstår hur jag menar?

< < < 1 2 > > >

Staffan Dahlgren

1971 • Nykvarn

•

24 januari 2013 kl 12:58 Redigerad 24 januari 2013 kl 12:58

Gilla

Jag tror du är inne på rätt spår och tycker hela epitetet "framfotalöpning" är olyckligt då det ger ett intryck av att det på något sätt antyder att det är "finare" att springa runt på tårna utan att någonsin sätta i hälen. Det är inget självändamål att springa på framfoten på längre sträckor även om konsekvensen att ett kortare löpsteg (högre stegfrekvens) ger både mindre stötverkan och en mera centrerad landning med foten mera rakt under kroppen.

"tjockskorna" är väl ett resultat av den "förra joggingvågen" på 70-80-talet och löpskotillverkarna vill såklart sälja skor och anpassar utbudet efter vad marknaden vill ha, då var det att fler, allt tyngre löpare ville ha möjlighet att springa varför alltmer "skyddande" skor utvecklades för att möjliggöra för fler att springa.

Kim Dahl

1976 • växjö

•

24 januari 2013 kl 14:41

Gilla

Tycker att framfotalöppning inte är riktigt det som barfotaskor handlar om.. Läser om många som får ont i vader osv.. Springa på tå är bara något som blivit ett stort missförstånd enligt mig.. Jag springer i fivefingers och har gjort så i säkert tre år.. Sprungit en del maror och längre än så.. Hela poängen med att springa i fivefingers enligt mig är att man inte behöver tänka så mycket på hur man springer. Kroppen sköter det själv. Att springa på tå blir bara ett kämpande mot kroppen som man aldrig kommer att vinna... Får mig har det funkat superbra men ska jag vara ärlig så trodde jag att fötterna skulle trilla av efter varje pass första året:) ja du.. Vad är rätt eller fel vet jag inte men jag har svårt att springa i annat nu:)

Mattias Hedlin

1970 • Fagersta

•

24 januari 2013 kl 14:43

Gilla

Jag skulle kunna tänka mig att vi går tillbaka igen till tjockskor.
Låt mig utveckla:
Nu har vi gått över till tunnare och tunnare skor. Tjockskorna börjar se lite smått löjliga ut och man, eller i alla fall jag, brukar titta på dem med viss munterhet. När vi kommer längre och längre in i barfotadjungeln så måste vi ju ta vägen någonstans, eller hur? Om vi inte kan bli mer barfota än just barfota så tror jag att det kanske kommer gå åt andra hållet. Vi börjar bygga upp skorna igen. Någon kanske kommer på att man bör ha skydd för hålfoten. Då kommer vi springa med endast en lite plastpryl under hålfoten. Sedan kanske någon kommer på att man även bör skydda tårna och vips! så börjar vi kuta omkring med små tummetottar. Rätt vad det är och utan att vi egentligen har tänkt på det så är vi tillbaka till tjockskorna och nu är det värre än någonsin! Vi kommer släpa oss fram med Ålandsbåtar som får Moon-boots att se ut som Fivefingers SeeYa!
Ta det för vad det är, jag tänker bara att utvecklingen inte är slut bara för att vi just nu är på väg mot icke-skor.

Pär W

1967 • Skellefteå

•

24 januari 2013 kl 15:52

Gilla

Varför lägga 1500 spänn på ett par fivefingers när det går precis lika bra med badmockasiner från Intersport à 120 kr, dessa går även bra vintertid med en extrasocka i. Håller utmärkt. Jag är en tung löpare (83 kg) och gör all min löpning (3-4 mil/vecka) i "barfotaskor" (fantastiskt ord...) sedan flera år och har aldrig ont numera. Vore bra trist för Nike Adidas m fl om alla insåg att det räcker med ett par sketna mockasiner...

Mattias Hedlin

1970 • Fagersta

•

24 januari 2013 kl 15:57

Gilla

Blir det inte ännu halare med dessa än med VFF? Testade sådan i somras men tyckte de blev i svettigaste laget.

Staffan Malmberg

1954 • Hyltebruk

•

24 januari 2013 kl 16:13

Gilla

Varför inte den gyllene medelvägen: Brooks GS, strax under 200g (US9). Tillräckligt kraftig sula för att man ska slippa bry sig om hur underlaget ser ut. Tillräckligt lätta för att få ett klipp i steget.

Mattias

1974 • Borås

•

24 januari 2013 kl 16:27 Redigerad 24 januari 2013 kl 16:27

Gilla

Tjockskor eller inte: med en effektiv löpteknik spelar det mindre roll vilka skor man har, även om tunnare skor med liten eller ingen skillnad i höjd mellan tå och häl gör det lättare att landa på trampdynan och utnyttja kroppens fiffiga stötdämpare i fotvalvet och fjädringseffekten av hälsena, vadmuskel och resten av kroppen. Det sköter kroppen mycket bättre än vilken löparsko som helst.

Jag förstår resonemanget i att "jag vill springa en mil nu, inte nästa år, ge mig en snabbfix." Men, som skoindustrin hävdar (fram till dess att "barfota"-trenden med odämpade skor slog igenom) att vi skulle födas trasiga och det enda som kan bota oss mot skador vid löpning är dämpade skor, är väldigt bakvänt och enbart till för att dom ska kunna sälja sina skor.

Något slags skydd för foten mot elaka underlag och, på våra breddgrader, kyla, är i princip nödvändigt om man vill kunna springa året runt och inte bara runt gräsmattan hemma på sommaren. Men jag tror som sagt att löptekniken är viktigare än vilken sko man sätter på foten.

Daniel Konieczny

1975 • Torslanda

•

24 januari 2013 kl 16:33

Gilla

Håller med Staffan! GS är lösningen på alla problem. Om Brooks startar en sekt skulle jag gå med :-)

Pär W

1967 • Skellefteå

#10

•

24 januari 2013 kl 16:36

Gilla

Som svar till Mattias på: "Blir det inte ännu halare med dessa än med VFF? Testade sådan i somras men tyckte de blev i svettigaste laget.":

Måste erkänna att jag inte använt dom när det är riktigt varmt på sommaren (då har jag några gamla VFF med känguruskinn) utan bara under hösten och vintern och då är dom kanon tycker jag. Sprang 28 mil i ett par och då syntes knappt något slitage, köpte ändå nya pga att det blev hål i dem vid 8 mil (måste ha sprungit på någon skarp sten), orkade inte skaffa nya förrän nu alltså.

Kinsei

1974 • Malmö

#11

•

24 januari 2013 kl 16:37

Gilla

Kanske är det lite tvärtom mot andra sporter: det är nybörjaren som behöver den mest avancerade skon! Om man är en överviktig nybörjare med dåliga knän och svaga fotvalv har man antagligen andra behov än en gaselliknande varelse med perfekt fotisättning.

Pär W

1967 • Skellefteå

#12

•

24 januari 2013 kl 17:53

Gilla

Tveksamt... om man är fet 40 fördetting och börjar i liten skala med lågprofilskor och sakta ökar kan jag inte se varför inte det skulle fungera. Lika bra att lära sig springa rätt från början. Undrar om det är studerat

Magnus Norberg

1973 • Sundsvall

#13

•

24 januari 2013 kl 19:47

Gilla

Kul med många svar!
Själv gick jag över från Nimbus till Kinvaara och tycker numera att Asics:en känns oerhört klumpig i jämförelse. Tog dock en dryg månad och jag var nära att sälja vad jag upplevde som för tunn sko innan jag gett minimalist-skon ett par chanser. Sugen nu på sauconys nya Virrata!!

Kommer dock att varva med en något tjockare sko troligtvis och är nöjd med den mixen, som 39-åring med 3 småbarn så vill jag inte nöta mer än mina 3 pass i veckan:)

Conny Adolfsson

1954 • Hyltebruk

#14

•

24 januari 2013 kl 21:04

Gilla

Jag är tacksam att så kallade tjockskor finns, utan en väl uppbygd häl hadde jag tvingats sluta springa när min ena hälsena krånglat, i December fick jag känning i hälsenan senast, jag la i ett extra hälinlägg i skorna och fixade 16 mil veckan därpå, hellre träning med tjocksko än ingen träning alls.

Andreas Lindholm

1973 • Växjö

#15

•

25 januari 2013 kl 06:27 Redigerad 25 januari 2013 kl 06:27

Gilla

Utgångspunkten borde vara att se hur människan löper och anpassa läget efter det. Om det finns benlängdsskillnad och annat kan man nog behöva anpassa lite med skor, men min upplevelse är som Kim's. När man tar bort en tjock sula känner kroppen själv hur den bör bete sig och anpassar steget därefter. Det kändes "konstigt" för mig första gångerna för att jag var ovan och jag fick en massa träningsvärk. Det är nog många som tolkar det som att något är fel och lägger av. Nu är jag helt naturligt inriktad och trivs inte i skor som har någon som helst häldiff.

Gabriel Enning

1980 • Lidingö

#16

•

25 januari 2013 kl 07:00

Gilla

Jag tror att det är bra med lite olika typer av skor i olika tjocklek, med olika dämpning och drop, i alla fall om man springer hyfsat många mil i veckan. Ibland när jag får lite känning någonstans så kör jag nästa pass med ett par helt annorlunda skor och då försvinner oftast känningen.

Jag tror att variation är mycket viktigt, speciellt när man bygger upp sig som löpare. Variera underlag, fart, kupering, skor, ja allt man kan variera. Det monotona nötandet är nog det som orsakar mest skador för oss som är lite klena. :-)

#17

•

25 januari 2013 kl 08:32

Detta inlägg har raderats

Henrik Eketjäll

1977 • Eskilstuna

#18

•

25 januari 2013 kl 09:06

Gilla

Sen går det ju absolut att idka fram/mellanfotisättning även med tjockskor som har ett rejält häl/tå-drop
Jag använder fortfarande mina gamla tjockskor som jag köpte innan jag visste bättre. ;-)
Fast jag har egentligen 2 av 3 skor som jag själv skulle kalla tjockskor, men jag både började och fortsatte springa på fram/mittfoten just i dom 2 paren.
"Barfotaskor" har jag inga ännu, men det kommer säkert någon gång.

Magnus Norberg

1973 • Sundsvall

#19

•

25 januari 2013 kl 10:53

Gilla

Många intressanta inlägg!
I slutändan är det så klart individuellt vad som passar var och en och träningsmängden är förmodligen vad allt står och faller med.
Merparten av de känningar jag möter i jobbet i kundkontakt kan jag svära på att det beror på överbelastning, muskel eller sena som är för svag i proportion till vad den utsätts för.

Staffan Blixt

1984 • Sickla

#20

•

25 januari 2013 kl 11:07

Gilla

#16 Gabriel:
Tror du är inne på ett viktigt spår som ofta glöms bort när det pratas träning, skoval och mängd. Även om jag själv inte är så bra på att variera mig så tror jag verkligen på variation för att hålla både motivation och skador borta. Nöter man samma slinga i samma fart med samma skor så tröttnar nog både kropp och hjärna.

För egen del kan det vara att ta ett snabbare kortare pass, springa hem från jobbet i VFF eller bara byta håll på vanliga spår.

< < < 1 2 > > >

Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.