18 maj 2012 kl 12:46
Redigerad 18 maj 2012 kl 12:55
Eftersom BMI-skalan inte är helt längdneutral kan man grovt skatta från världselit m m att BMI 18-20 bör vara optimal för korta och BMI 19-21 möjligen 22 för långa-mycket långa.
Sedan är det faktiskt så att ju SÄMRE central talang alltså ren syreupptagningsförmåga pga hjärta, blod och lungor desto lägre, allt annat lika, BMI bör man ha - och omvänt.
En världselitlöpare med extremt bra hjärta etc "har ju råd" att bygga på sig extra löparmuskler medan en person med dålig hjärttalang måste snåla extra på kroppsstorleken eftersom syrets tillförsel är mer begränsande.
Kvinnor är lite handikappade eftersom de naturligt ska ha lite mer fett än män. Extra fett gör ju ingen nytta under själva löpningen under vanliga lopp.
Allmänt kan sägas att om överflödigt fett och muskler reduceras likformigt över kroppen, och träningen är lika intensiv och varaktig, bör reduktion från höga BMI-nivår medföra en ungefärlig proportionell tidsmiskning (mot viktnedgången) på långlopp OM man inte samtidigt påverkar löpekonomin.
Gissningsvis kan löpekonomin både förbättras något eller försämras något på individnivå som följd av en sådan viktnedgång, men den bör ändå vara liten jämfört med viktförändringens påverkan.