Löpning Skador & Rehab 13 inlägg 5437 visningar

KNÄN!

1989 • Stockholm
#1
7 augusti 2019 - 21:39
Gilla
Hej! Ny här, ny på löpning, kul med ett forum för likasinnade som kanske kan komma med goda råd?

Började springa sporadiskt och ganska mållöst i vintras (Bara för huvudet) vilket jag gjort till och från mer eller mindre hela livet, men höll i denna gång och fastnade totalt för löpningen och nu vill jag aldrig sluta springa!

För ca 2 veckor sen sprang jag min första mil, och har råkat springa 10 mil sen dess! Mitt knä gillade inte det... (Vet 10%/vecka regeln men hur hittar ni diciplinen när man bara måste få springa av sig?? vilken annan träningsform passar ett löparhuvud?)

Har inte haft några utprovade skor eller så, utan budget "funkar" skor.

Nu har jag skaffat riktiga utprovade löparskor, och var ivrig så jag tog 5 km med mitt klagande knä och dom nya skorna. Efter den turen säger foten också ifrån! De är så frustrerande, går runt och är grinig och sur för jag inte kan (Tvingar mig själv att inte) träna som jag vill. Fattar att jag ska ta de lungt för benet säger de.

Grejen är att jag kan inte påstå att jag har ont, utan mer känner av - och haltar ofrivilligt emellanåt. Känner av i vila också men inte om jag sitter ner oftast. Men typ när jag går. Det känns som om hela benet är ostabilt, som om knäet skulle kunna "vika" sig bakåt. Om jag tvingar mig själv att trampa igenom ordentligt, gör det inte alls ont men märklig känsla av dålig kontroll över benet. Men sen kommer de "ömma" som går mest i knät men även ner översida fot och strålar lite upp i låret tillbaka.

Jag förstår att det är en påfrestning att springa mycket ofta, att jag gått på lite väl hårt och ensidigt på sistone. Men nu har jag vilat i två dagar! Och tyckte de kändes lite bättre så jag tog en tur, men de kändes inte så bra. Sprang bara 3 km och just en känsla av att benet inte riktigt är med, och så känns det som att det inte finns någon "stötdämpning" liksom i steget. Så det blev bara 3 km idag (Dock på rekordtid för jag tvingande mig att använda mage rygg mycket mer för att spara på steget trodde jag sprang extremt långsamt för de kändes så men tydligen inte) men behövde de för huvudet bara och tänker att det inte är nån direkt sträcka. Skulle säga att det blev nästan helt bra efter 3 km, skulle lätt kunnat fortsatt - det släpper mer och mer när jag blir varm i kroppen. Men jag var diciplinerad nog att avsluta.

När jag slutat springa och blir kall i kroppen, då blir knäet värre och värre (Började känna av de för ca en vecka sen men eftersom de släppt när jag sprungit och jag behöver springa har jag sprungit på bara ändå) men nu känner jag av de även i vila, och det har blivit värre - tar längre tid innan de släpper när jag väl springer och känns mer och mer - sen när jag blir kall igen.

Idag sprang jag bara 3 km, räknas väl knappt. Men när jag kom hem och satte mig ner bultade det liksom i knäet.

Jag tror inte det är någon skada, utan kanske mer en överansträngning eller början till inflammation. Dom nya skorna ska jag inte springa i just nu, utan går bara i dom - måste gå in dom för att vänja steget (Lärde jag mig då när foten också sa ifrån).

MEN, tillslut min fråga - hur försiktig ska man vara? Min absoluta mardröm skulle va att "gå sönder" jag m.å.s.t.e kunna springa... Samtidigt vill jag inte vara övernojig heller! Lätt att bli när man googlar... Vill ju hålla igång träningen och göra de jag tycker om! Har ju eg inte ont + att det går över när jag blir varm... Men blir värre för varje gång jag tänker så - märker jag efteråt när jag blir kall.

Och om jag ska ta en längre vilopaus helt, hur länge? Ska benet kännas helt normalt innan man tar ett enda springsteg? Eller kan man springa på så länge man inte har direkt ont?

Jag tycker de här är jättesvårt!! Tacksam för tips. Har inte direkt någon som KAN just löpning att bolla just löpning med.

Min känsla är att knäet känns översträckt på något sätt, och att jag inte ska stretcha. Tror inte musklaturen runt knäna är något problem tränat mycket knäböj hela livet. Är dock livrädd att bli skadad nu när man fick känningar, jag själv tänker bara att det är att köra på - men lite snabb googling och jag får motsatta svar (Men på google kan man ju vara död av en förkylning) så vad säger NI löpare, erfarenheter - larv? Hur försiktig ska man vara?

Vill bara veta liksom, om jag bara kan strunta i det och köra på eller om jag "Måste" lyssna på de och "ta det en vecka eller två" ?

Vad finns det annars för hjälper att få? är ju inte sjuk eller skadad, men i förebyggande syfte när man har känningar så man kan köra på med gott samvete så snart som möjligt?
1987 • Västerås
#2
7 augusti 2019 kl 22:01
2 Gilla
Jag har lite liknande bakgrund som dig, sprang med snabb stegring under kort tid. Fick löparknä, och det var rätt jobbigt, mest mentalt. Började under den perioden med cykling som alternativträning, det var det absolut bästa jag har gjort!

Det är dock inget som ersätter löpning egentligen. Det kompletterar.
Jag löper relativt korta pass (upp till 2 kanske 3 timmar) men cyklar gärna 10+ bara jag har tid :-). Har man en timme över så springer jag nog hellre än cyklar.

Du behöver nog ta reda på vad det är för något du känner.
Några saker som jag kan tänka mig att det _kan_ vara:
Löparknä, hopparknä. Ingen av de två tycker jag rimmar med din beskrivning som kanske snarare verkar vara någon överrörlighet.

Mitt tips är i vart fall att gå till en sjukgymnast, de har väldigt bra koll, gå till någon med idrottsvinkling. Antingen googla eller så kommer det nog någon Stockholmare med koll och föreslår någon som kan löpning.

Lycka till, jag tycker inte att du ska köra på i vart fall :-).
2006 • Alingsås
#3
7 augusti 2019 kl 22:17
2 Gilla
Dina problem är troligen relaterat till din mycket kraftiga ökning på senare tid. Om det hade gällt mig så hade jag nog vilat kanske en vecka och sedan provat springa i ett lugnt tempo en kortare sträcka. Om det fortfarande hade gjort ont hade jag avbrutit direkt och kanske valt att besöka Vårdcentralen eller liknande. Det är bara att tigga om att få betydligt allvarligare problem att fortsätta springa om det gör ont.

Om du absolut måste träna kan du vill försöka hitta andra alternativ som cykel, simning, styrketräning eller något annat som inte belastar dina knän.

Jag drog själv på mig en skada förra året och det tog nog över 5 månader innan jag kunde börja springa igen. Lyssna på kroppen och vila en tid. Även om man kan bita ihop och tåla smärtan så är det en stark varningssignal om att något är fel. Jag är förvisso långt ifrån någon expert men min egen erfarenhet är att få skador läker sig självt om man bara fortsätter springa på som tidigare. Däremot brukar de allra flesta lite enklare skador bli bra bara man vilar lite.

Lycka till!
1979 • Enskede
#4
7 augusti 2019 kl 23:01
2 Gilla
Ja, där har jag också varit några gånger. 10 mil på ett par veckor är ganska rejält mängd så tidigt, så en veckas vila är nog bra. Tålamodet blir bättre ju längre du hållit på med löpning. Iaf varit så för mig, sen ibland får jag lite väl mycket feeling och får nån skada. Hände senast i vintras. Om du inte kör nån annan träning kan jag rekomendera appen FMTK. Jättebra pass och instruktioner för hemmaträning som också gör att kroppen klarar löpningen mycket bättre
Lycka till nu!
1989 • Stockholm
#5
8 augusti 2019 kl 07:51
Gilla
Tack så mycket för era råd. Då skippar jag löpningen en vecka så får vi se hur de blir, får testa cykla/simma kanske finns lite pass på gymmet som inte involverar benen också.

Tråkigt att höra om era skador, men skönt att ni kommit igen!

Bra att få bolla av sig lite ;-)

Lycka till ni med!
merlin
1985 • Karlsborg
#6
8 augusti 2019 kl 08:43
2 Gilla
Jag skulle köra nåt annat mer än 1 vecka. Cykla eller simma några veckor. Du kommer inte tappa speciellt mycket på löpningen. Får du ont av att promenera? Stavgång på stigar i rask takt är inte så dumt det heller.
1987 • Västerås
#7
8 augusti 2019 kl 08:59
2 Gilla
Du behöver nog inte vara orolig för att köra "pass som involverar ben" på gymmet, det är nog inte skadligt. Jag upplever det i vart fall så att man kan köra t ex. cykel/crosstrainer/styrkeövningar även när man är "löparskadad", det är ofta (i vart fall för mig) den specifika löpdelen som ger med sig först. Löpning är ju speciellt, 2 x kroppsvikten på ett ben i taget, få andra grenar som ens kommer i närheten av det. Crosstrainer som man kan tycka är ganska likt kommer nog inte ens i närheten av samma belastning på senor och ligament eftersom att musklerna tar stor andel av belastningen.
Emma Rengbo
1980 • Åkarp
#8
8 augusti 2019 kl 15:21
1 Gilla
Smärta är aldrig bra. Och framförallt inte efteråt. Boka tid hos duktig sjukgymnast/fysioterapeut och få en diagnos. Troligen behöver du köra rehab, och sedan prehab (ngt alla borde köra).

Dina symptom påminner om vad jag hade för några år sedan, vilket efter någon månad resulterade i 2 månaders total löparvila och rehab varje dag. Tränade alternativtagningen (gym/simning/cykel). Min skada utlöstes av en smäll på knäet, men enligt experten ger överansträngning samma symptom. Ha tålamod och låt knäet bli bra innan du kör på.
1989 • Stockholm
#9
8 augusti 2019 kl 21:09
Gilla
Okej, ja... Va bra att jag skrev här, med alla kloka (Vet inte hur man svarar på enskilda kommentarer) idag har knäet faktiskt stökat så man inser att man inte är odödlig.

Joggade ju runt på kännbart knä 3 km igår, och det har ju blivit värre efter varje tur sen de började. Idag har jag känt av knäet bara av att stå och gå och sitta om jag råkar vinkla benet. Har inte jätteont men de känns inte bra.

Så jag ska chilla några dagar, se om de blir bättre. Annars får de bli sjukgymnast. Vill tänka långsiktigt med löpningen och träningen. Undvika längre uppehåll, så jag får helt enkelt vara disciplinerad även när de gäller vila (Skönt att höra de blir bättre när man blir mer van, för de är inte lätt)

Också skönt att höra att man inte tappar så mycket. Även om är frustrerande förstår jag att de händer för de flesta som tränar. Och jag är bara glad att jag verkligen fattar att ta de lugnt nu innan de blir värre. Hoppas bara de självläker så snart som möjligt. Men de tror jag!

Ska testa på att simma imorgon! Så de får väl bli ett äventyr i sig!

Ska absolut uppsöka en fysioterapeut om de inte är helt bra snart, få rätt övningar och ta hand om kroppen. Hur mycket jag än vill springa så ofta som möjligt - vill jag helst göra de resten av livet också - om man får ha den turen!
2006 • Alingsås
#10
15 augusti 2019 kl 21:31
Gilla
Det har gått ungefär en vecka nu. Har du blivit bättre efter vilan?
1989 • Stockholm
#11
21 augusti 2019 kl 08:14
1 Gilla
Vilade knappt en vecka och de blev helt bra. Körde 5-6 km några dagar, körde sen milen igen funkade fint. Dagen efter de Gjorde jag dock om samma misstag... och tog 1,5 mil (Ja fullständigt idiotiskt!) men hade så bra flyt... Efter de kände jag av knä igen (Men bara mitt eget fel) och nu har jag vilat en vecka till nästan, nu är knä bra igen och jag ska springa idag igen. Hålla mig under milen några dagar och sen öka mer försiktigt. Ska även börja simma en dag/vecka.

Ska lägga upp en plan som är max 10% öka/vecka och inte öka varje vecka samt variera passen. Och aldrig springa om knä klagar.

Har nu anpassade skor också och det har gjort stor skillnad.

Har lärt mig av detta, att vila är också träning och minst lika viktig som annan träning, och ibland tom den svårare delen.
1987 • Västerås
#12
21 augusti 2019 kl 09:19
2 Gilla
Skriv ner det och kom ihåg det.
Men du är inte ensam, alla har fått dessa råd och alla har brutit dem (det är typ så).

Det tar uppemot 1 år/flera år innan ligament/senor och sånt har anpassat sig, så det gäller att inte öka för snabbt. Kondition kommer snabbt, muskelstyrka kommer också ganska snabbt.

Kondition - veckor
Muskelstyrka - månader
Ligament och senor - år
2006 • Alingsås
#13
21 augusti 2019 kl 21:30
1 Gilla
Det var kul att höra du blev bättre.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.