19 oktober 2009 kl 18:26
Håkan: Nej, det har inte alls med Oslo att göra. Vad jag har försökt beskriva är att du redan har bevisat att ett långpassfritt upplägg inte tar dig till 2:59:59. Maran är inte bara sluttiden. Maran är hur man undviker att falla samman under den andra halvan för att således nå bästa möjliga tid. Om du hade öppnat i 4:20 och sedan tappat en liten aning under andra halvan och nått 3:05 men sprungit något så när jämna halvor hade det varit ett lyckat lopp ja. I alla fall i mina ögon.
Vad jag menar är att du knappast kommer att kunna ändra så mycket i din träning för att kunna kapa 6 minuter i Stockholm. Varför?
1. För att du prövat det långpassfria alternativet och det gav dig 3:06, inte 2:59, även om du ´spände bågen´.
2. För att du själv beskriver att du ej har mer tid att lägga på löpning -> se 3.
3. För att du lägger till MER kvalitet och därmed offrar distanspass. Det är den säkraste vägen till:
a) Ökad skaderisk
b) En, förr eller senare, tom aerob tank -> LÅNGSAMMARE marathon.
Summan av kardemumman med det upplägg du beskriver (och nu kommer min gissning, igen) blir att du kommer att känna dig kraftlös och tvingas gå under bitar av maran; OM du går ut i sub3-tempo.
Och DÄRFÖR har det ingenting med Oslo att göra.