Vilka effekter hade eran viktnedgång för löpning?

Roland Söderström

1962 • Onsala

#2

•

21 september 2017 kl 10:44

Gilla

Precis allt blir bättre med din löpning när du gå ner i vikt.
Ork, tempo, minskade skador, teknik, välmående, humör, sover bättre.

Jag tycker att intensiva pass som fartlek och intervaller ger mer nedgång än långsamma långpass.
Men det är jag det...
Och som vanligt blir det svårare och svårare med dom där sista kilona.
Situps/plankor gör ingenting på min mage.

Thomas Abrahamsson

1988 • Stenungsund

#3

•

21 september 2017 kl 13:14 Redigerad 21 september 2017 kl 13:15

Gilla

Nu är väl inte tanken att du ska punktförbränna fett (som inte går) genom planka. Finns ju andra oerhört bra fördelar med planka/core.

Fartlek/intervaller kommer ju ta mer glykogen vilket gör att du förlorar en hel del vätska också. Lätt att lura sig på det. Lågintensiva pass förbränner mer fett för tillfället.
Med kalori-underskott kan det bli svårare att prestera riktigt bra i högintensiv träning.
Här kan du leka för att se förbränningen: https://umarasports.com/energikalkylator/

Och här finns kanske lite matnyttigt: http://www.presteramera.com/podcasts/prestera-mera-viktnedgang-del-1/ http://www.presteramera.com/podcasts/viktnedgang-del-2/

Generellt brukar man väl säga varje onödigt löpvikts-kg är ungefär 3s per kilometer. Är kanske inte helt så enkelt men en "tumregel".

Jag på mina 177 och 77kg ger 24.5bmi, om jag hade kunnat väga mer löpoptimalt (19-21 ungefär) så ger 21bmi = ca 66kg. Alltså 11kg * 3s = 33s per kilometer...
Hm... Dags att ta tag i det där till vintern :P

Edit: Innan jag blir påhoppat om punktförbränning: http://traningslara.se/viktnedgang-del-iv-en-mangd-myter/

#4

•

21 september 2017 kl 13:29 Redigerad 21 september 2017 kl 13:30

Detta inlägg har raderats

Svanen

1984 • Malmö

#5

•

21 september 2017 kl 14:13 Redigerad 21 september 2017 kl 14:13

1 Gilla

187 cm lång. Utgick från ca 115 kg. Väger nu 97 kg så jag är fortfarande tung. Förutom att jag blivit snabbare märker jag av mindre småskavanker, jag är inte öm och har smärta i underben/knän lika ofta. Tycker också att jag är mindre känslig för mer kuperad terräng, men det är naturligtvis svårt att avgöra vad som är viktrelaterat och vad som är en följd av träning (springer ungefär 20-35 km/vecka sedan några månader tillbaka).

Halvmara ca 115 kg 2 h 40min
Milen, ca 110 kg 63 min

Halvmara ca 97 kg 1 h 55 min
Milen ca 97 kg 51 min

Kerstin Delefelt

1986 • Hyltebruk

#6

•

21 september 2017 kl 16:03

Gilla

Jag har gått ner från ca 70-71 kg till att nu väga ca 92 kg till mina 164 cm. Jag tycker att det är extremt svårt att avgöra vad som beror på viktnedgången och vad som beror på att jag har tränat frekvent och målmedvetet under denna tid (ca 6 månader). Rent logiskt så har ju viktnedgången så klart effekt. Oavsett så tycker jag definitivt att det har varit värt att lägga om kosten, mer än själva viktnedgången i sig. Idag äter jag lakto-ovo vegetariskt och plantbaserat i så stor utsträckning som möjligt och jag känner en enorm skillnad på min energinivå och hur jag orkar med livet och träningen.

Har en övervikt så finns det bara fördelar med att gå ner i vikt. Helt klart.

Oldboy

1952 • Danderyd

#7

•

21 september 2017 kl 16:10

Gilla

@Kerstin: menar du tvärtom eller har du gått ner till 62 kanske?

Thomas Abrahamsson

1988 • Stenungsund

#8

•

21 september 2017 kl 16:56

Gilla

#4 om man frågar om viktnedgång så gissar jag att man har lite extra att ta av. Men tänker inte argumentera emot dig, då din uträkning högst troligt stämmer bättre. Använde dessutom tumregel lite fel, bättre hade varit "en höftning".

"Min" vs din kalkyl på mig ger sluttid på 10km (nu 35:20):
30:23 - Bo
29:50

33s skillnad. Hade nog fortfarande varit värt det... Får prata med sambon om brödbakningen...

Jörgen Jonasson

1972 • Ljungby (Älmhult)

#9

•

21 september 2017 kl 17:21

Gilla

#8
Tror din höftning/tumregel kommer från om man snurrar lite på Coopers formel för VO2max. Jag fick fram 3s/km/kg vid 80kg när jag lekte med den formeln för ett tag sedan.

Är man nyfiken på olika saker som påverkar löpekonomin så finns en rätt omfattande genomgång här: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4555089/

Tibor Karaszi

1965 • Täby

#10

•

21 september 2017 kl 17:27

Gilla

Milen på 33 minuter som 50-åring, på enbart viktminskning (om än 25 kg - samma vikt som 18-åring). Intressant! ;-)

Zäta

1985 • Trollskogen

#11

•

21 september 2017 kl 19:02

Gilla

Jag är ca 190cm och har vägt 91kg som mest. Är nere på ca 87kg nu. Har rätt många cm på midjan att ta av då allt sitter där. Är smal i övrigt. Skulle gärna vilja ner till 80kg igen eller kanske under det om det går utan att svälta sig och peta i maten. Är ju sista åren jag gått upp en del i vikt. Jag försöker att jogga lite lägre distanser och skulle gärna känna mig lättare i kroppen.

Oldboy

1952 • Danderyd

#12

•

21 september 2017 kl 19:43

Gilla

Under mitt vuxna liv har jag gått upp ett halv kg om året i 30 år utan att ha några problem med det. När jag började löpträna gradvis mer systematiskt (och började tävla) från 50 år gick jag utan större ansträngning ner ett kg om året och satte nytt pb varje år på maraton. Det fanns många andra orsaker också och att jag slutat gå ner i vikt och slutat persa på maraton hänger nog inte riktigt ihop (förmaksflimmer har hämmat min fartträning rätt ordentligt).

Dock har viktnedgången helt klart del i framgångarna, det känns roligare att springa när det går lätt, då blir löpsteget också bättre. Jag räknar med 0,8-1% snabbare för varje procent vikten minskar. Så från 80 till 79 kg minskar tiden per mil med 1-1,25% (30-37s om man ligger på 50 minuter). Det kan naturligtvis bli lite mindre, beroende på var man blir av med kilot. Eller mer om man har onödigt fett på benen.

Rebecca

1994 • Västerås

#13

•

21 september 2017 kl 22:19

Gilla

Det är väl så himla mycket som beror på startvikt också? Jag menar, när jag var i mitt tunnaste läge så sprang jag ju inte som bäst, eftersom jag inte hade energi att ta av riktigt. Nu när jag äter mer, styrketränar mer och förmodligen väger lite mer (ingen aning om det) orkar jag också mer. Är upplevelsen. Sen kanske det inte går riktigt lika snabbt då, det vet jag inte, har inte provat maxa på milen sen förra hösten. Luddigt det blev. Men hursomhelst: det måste väl utgå från någon slags övervikt, eller skulle en undervikt leda till magiskt snabbare farter?

Thomas Abrahamsson

1988 • Stenungsund

#14

•

22 september 2017 kl 06:54

1 Gilla

Rebecca, självklart pratar man om övervikt i onödigt löpvikt, vilket inte måste vara enbart fett. Om man säger att optimalt BMI ligger runt 19-21 så kommer man inte ha "gigantiska" muskler. Men jag som ligger på runt 24.5 tjänar på att gå ner lite. Ligger man för lågt så kommer du självklart inte tjäna på att gå ner.
Bo nämner det i #3:
"Man bör snarare räkna i procent och om löponödig vikt förloras jämnt så bör i en första approximation tidsminskning per kilometer bli någorlunda proportionell mot viktnedgången så länge som BMI ligger _över_ sisådär 21-22 på målvikten."

Kerstin Delefelt

1986 • Hyltebruk

#15

•

22 september 2017 kl 08:56

Gilla

#7 Ja, jag har alltså gått ner från 70-71 till ca 62 kg. :)

Martin

1982 • Stockholm

#16

•

22 september 2017 kl 08:59

1 Gilla

Jag fördubblade nästan träningsmängden från föregående år (inför SM 2016 vs 2015). Under perioden sjönk jag ner ca från 84->73 som lägst. Utan den viktminskningen hade jag troligtvis inte orkat med den intensiva träningsperiod jag var inne i. Viktminskningen var 13%, förbättringen på maran, från 3.58->3.26 innebar en förbättring på lika mycket, 13%.Något flera här varit inne på som tes.

Det som stör mig lite, då det känns som att förbättringen kommer pga viktminskning och inte från att jag är en förbättrad löpare, tekniskt, konditionsmässigt osv. Men om man skulle titta på enskilda parametrar så ser man nog självklart att jag är förbättrad även där.

Inför SM 2018 så är det fokus på att framförallt träna smart i första steget, tack vare ett program att följa. Så kommer vikten och BMI rätta till sig själv därefter.

Daniel

1974 • Göteborg

#17

•

22 september 2017 kl 10:21

1 Gilla

http://www.runningforfitness.org/calc/diet/weighteffect

Prova att fylla i siffrorna och se vad modellen säger att man kan gå ner. Det är en bra morot. Visserligen avtar nyttan att gå ner ytterligare när man är på bmi 21-22, tex orkar man kanske inte hålla uppe träningsvolymen om man hårddeffar.

(Gå nu inte och bli anorektiker! Lagom är bäst)

Patrik Lindegårdh

1979 • göteborg

#18

•

22 september 2017 kl 10:29

1 Gilla

Mindre vikt är ju bra men det finns ändå en undre gräns. Johan Larsson är ett utmärkt exempel när det går för långt.

Personligen har jag dock förbättrat mig en hel del sen jag började springa, gått från strax under 80 till runt 70 kg men också från 2 pass i veckan till 6-7 pass/vecka. Hur mycket som beror på minskad vikt respektive ökad träning är svårt att säga men vikten spelar stor roll. På 1 år gick jag t.ex från 1:42 på gbgvaret till 1:24 och hade då tappat runt 3-4kg vilket säkert förklarade en hel del av förbättrningen.

Jag ligger just nu på 21,5 BMI och är således ändå ganska tung för att vara löpare, har dock en del discomuskler som väger :)

Zäta

1985 • Trollskogen

#19

•

22 september 2017 kl 13:44

Gilla

Just nu har jag ett bmi på 24,1. Går jag ner till 76kg så får jag finfina 21. Försöker satsa på det ??.

Johannes

1985 • Farsta

#20

•

22 september 2017 kl 21:01

1 Gilla

Vikten spelar så klart roll, men de där sista kilona tror jag inte man ska tänka så mycket på. Har du BMI kring 21 eller lägre tror jag det är bäst (om du vill bli bra på långlöpning alltså, annars spelar det ju ingen roll) att träna ordentligt (mer än 10 mil/vecka under lång tid) och äta för att orka med träningen. Då kommer kroppen anpassa sig och inta lämpligt BMI.

För 2 år sen sprang jag en mil ca 2,5-3 minuter snabbare än idag och vägde 5-6 kg mindre, sen följde en period av i nästintill obefintlig träning i 18 månader och viktuppgång. Nu har jag tränat lite bättre sen någon månad tillbaka men är alltså 5-6 kg tyngre än jag var 2015. Jag vägde kring 64 när jag sprang som bäst och är 183 cm lång. Kan inte tänka mig att jag skulle bli 2,5 min snabbare på en mil nu om jag bantade 5 kg på en månad. Det krävs hård träning under en längre tid och med det kommer sannolikt en viss viktnedgång också.