17 november 2016 kl 18:21
Tänk om alla promenerade 7 km varje dag! Du är stark.
Du borde kunna få bra hjälp av en dietist, helst en som jobbar med habilitering. Men här är mina högst amatörmässiga idéer.
Kroppen har ju en närmast automatisk förbrukning av energi. Vi andas, tänker, pratar, smälter maten och allt det där andra som vi egentligen inte tänker på som energikrävande aktiviteter. Ligger man ner hela dagen är den låg, men står, går och rör sig när man sköter sin vardaglig bestyr så blir den förstås högre. När man är sjuk så ökar kroppens automatiska energiförbrukning, kroppen försöker ju möta sjukdomen (eller skadan) genom att motarbeta eller läka den. Det kan vara genom att höja kroppstemperaturen, ökad produktion av vita blodkroppar osv. Ofta märks detta i en högre vilopuls. Ibland gör en sjukdom att man tappar aptiten men ibland blir det tvärtom, en äter hela tiden.
Kanske är det så att din kropp ansträngs av din tumör och konsekvenserna av den och medicinerna du äter. Då är din energiförbrukning högre. Känner du inte hunger är det inte konstigt om du skulle få i dig för lite energi.
Jag tror inte att du kan göra annat än prova. Försök att rutinisera ditt intag så att du inte väntar på hunger eller trötthet. Öka kalorimängden lite i två veckor, och se vad som händer. Minska ett par veckor och se hur det känns. Väg, mät och håll koll, på mat, dryck och dig själv, tills du lär dig hur det fungerar. Men gör det tillsammans med en dietist. Har du kontakt med en logoped borde hen kunna hjälpa dig, eller i alla fall hänvisa dig till en dietist som har erfarenhet av det här.
Du... kämpa på!