Löpning • Övrigt • 31 inlägg • 7996 visningar •

Om faran med klantiga cyklister

Stefan Nilsson

1953 • Lund

•

19 juni 2016 - 23:44

Gilla

Sista kilometern på mitt medellånga löppass i mittimellan-fart. Inte superinspirerande löpning, men lunkar på. Jag springer på en kombinerad gång- och cykelväg, utan markeringar som skiljer gång- och cykelbana. Precis före avtaget till en annan gång/cykelväg som jag skall fortsätta på dyker han upp, cyklisten utan koll. Han svänger av från nämnda gång/cykelväg in på vägen jag kommer ifrån och befinner sig på vägens vänstersida, sett ifrån hans håll. I full fart, utan att bromsa, far han rakt in i mig. Får framhjulet mellan benen och jag tar emot honom med högerhanden.Förutom lite skrapsår på innersidan av vänster lår så är handen det enda som gör ont efteråt, men det kunde ha gått riktigt illa. Cyklisten far i backen, och jag skriker "ditt dvla pucko, hur f-n cyklar du" m m inte helt genomtänkta ordsammansättningar. Jag var rätt arg, om man säger. Han var rätt generad, det var rätt uppenbart att det var han som klantat sig, inte jag. Han mumlar något om att han trodde jag skulle flytta mig, hur jag nu skulle ha hunnit det. Frågade om jag behövde bandageras...
Jag har varit med om många incidenter med cyklister, men detta är faktiskt enda gången jag blivit på-åkt när jag sprungit.
Fick ett rejält adrenalinpåslag. Före kollisionen hade jag svårt att få upp tempot, men det var lekande lätt efteråt!
Det har skrivits en hel del om hundar här på forumet. Jag ser också en hel del oförsiktiga cyklister. Här i Lund är det vanligt med kombinerade gång- och cykelbanor utan markeringar. Man kan ju tycka att cyklister skulle förstå att man måste ta det lite lugnt när det finns många fotgängare/löpare på samma väg. Racerfart är inte lämpligt på dylika gång/cykelvägar. Det finns korsningar, där fotgängare och cyklister kan komma farande.
Vad anses? Hur förbannad är det OK att bli på oförsiktiga och klantiga cyklister när man blir påkörd...?

< < < 1 2 > > >

Patrik Carlsson

1975 • LUND

•

20 juni 2016 kl 09:25

1 Gilla

Knappast bara otur, även om det är cyklistens fel.

Lund verkar ha som princip att alla cykelvägar ska
sluta antingen i en lyktstolpe på en trottoar eller
med 90 graders anslutning till en annan cykelbana
med snabba pendlare.

Lunds kommun borde ta ner mer buskar i hörnen,
göra mjuka svängar istället för korsningar
(vilket ibland finns och ibland fylls igen)
tänka över hur dubbelriktade cykelvägar kan få
50cm att dela på vid cykelanpassade trafikljus,
Och minska ner på kombinerade gång/cykel trottoarer...

Är själv lite nervös när man ska ut på hardebergaspåret
då man kan räkna med cykelpendlare med 40km/h där,
men oavsett bör det ju alltid vara de som kommer in som
måste se upp och väja.

Oldboy

1952 • Danderyd

•

20 juni 2016 kl 11:18

1 Gilla

Lund är inte ensamt om att har notoriska bilister som planerare av cykelbanorna.
Men här i Danderyd har man faktiskt haft två personer som cyklat på alla (!) cykelbanor/cykelvägar + ställen där det borde funnits, noterat vad som kunde göras bättre, lagt upp en plan och haft den på remiss till allmänheten! Och det händer saker. Inte perfekt men ett stort steg framåt.

Daniel Lindberg

1984 • Sösdala

•

20 juni 2016 kl 11:29

Gilla

Lund är lite speciellt. Överallt annars jag cyklar är jag orolig över bilister eller fotgängare som kan bete sig ganska slumpmässigt, men i just Lund är det mer spännande med cyklar som försöker torpedera en från alla håll. Min favorit är att möta vinglande studenter på cykel på fel håll på de enkelriktade cykelbanorna runt sjukhuset.

Det är väl en kombination av "intressanta" trafiklösningar och lite för låg andel körkortsinnehavare. Och inställningen att cykeln inte är ett fordon.

Att bli jättearg verkar inte hjälpa vad jag har märkt, även om det kan kännas ack så motiverat och skönt att skrika lite. Jag brukar försöka sansa mig efter den första svadan och vädja till deras förnuft. Vet inte om det hjälper, dock..

Åsa

1978 • Tyresö

•

20 juni 2016 kl 19:57 Redigerad 20 juni 2016 kl 19:58

1 Gilla

Jag tycker detta är skitjobbigt. Just börjat köra racer, men var fan ska man köra fanskapet?? Stockholm är uselt på detta.

Cyklar man på cykelbanor där jag bor delar man nästan alltid yta med fotgängare och kostymcyklister, utan avdelade körfält. Det funkar ju inte. På racer blir jag ju ett helt annat fordon än en "vanlig" cyklist, damen med hunden eller barnfamiljen med vingliga ungar, att vi ska dela körfält är galenskap. Jag har ringklocka och saktar in och gör allt som man ska, men för mig blir det ju meningslöst att cykla på det sättet.

Å andra sidan funkar det rätt kass att dela körfält med bilar också. Om körfältet är ganska trångt förstår jag att bilarna blir sura på att jag cyklar där och inte på cykelbanan (som då är en sån som nämns ovan). Jag tvingar dem till massa märkliga omkörningar helt i onödan.

Jag skulle mycket hellre cykla till jobbet (ca 3 mil) istället för att ta bilen eller kommunala färdmedel. Men det går ju inte så länge det ser ut som det gör. Jag vill inte äventyra fotgängares hälsa (på delad cykelbana) eller äventyra min egen hälsa (på smal bilväg).

Mitt vaga intryck är att Göteborg har det betydligt bättre ställt med cykelvägar än Stockholm. Där var de breda och härligt nyasfalterade och delades inte med fotgängare på samma sätt.

Oldboy

1952 • Danderyd

•

20 juni 2016 kl 21:20

Gilla

Åsa, det är därför jag inte tränar cykling mer än i nödfall (alternativträning vid skada). Jag körde en runda på ca tio mil söderut på mindre vägar från dina hemtrakter en gång inför Vätternrundan, det funkade men var inte riktigt bra. Här på norrsidan är det än värre även om det finns bra stumpar.

Mattias

1974 • Borås

•

20 juni 2016 kl 21:54

Gilla

Det är väl ett problem att så många oliika trafikslag ska samsas om samma utrymme. Eller problem är det inte egentligen, det handlar om att anpassa sig och samverka. Att cykla väldigt fort och därmed vara snabbare än "vanliga" cyklister och då behöva nyttja samma körbana som bilarna är givetvis ok, men man är fortfarande långsammare än biltrafiken och väldigt utsatt.

De som vill cykla snabbt utan att behöva ta hänsyn till gångtrafikanter och "kostymcyklister" får hålla sig ifrån cykelbanor och ta de ökade riskerna att behöva tacklas med biltrafiken.

Cyklade till och från jobbet på 90-talet (40 km ToR) på landsväg, och det var ju bara att gilla läget. Nån gräddfil för just snabba cyklister fanns ju inte. Ganska otäckt ibland när långtradare blåste om och man nästan skrapade armbågen mot sidan av dessa. Men man får välja, ta bil eller buss. Eller cykla.

Stefan Nilsson

1953 • Lund

•

20 juni 2016 kl 22:20

Gilla

Många väldigt förnuftiga synpunkter! Jag inser ju att vi alla någon gång tappar uppmärksamheten och om man har otur kan ställa till det för andra. Då gäller det ju att minimera riskerna med att planera gång- och cykelstråk på ett förnuftigt sätt. Man kan ju börja med siktesröjning. Olyckan jag råkade ut för hade säkert inte inträffat om inte buskar skymt sikten.
Sedan finns definitivt fall där cyklister nog får hålla igen lite. Hardebergaspåret i Lund är ett exempel. Kanske kan man racercykla efter Östra Torn mot S Sandby där det inte finns många utfarter, men definitivt inte ner mot stan. Veckans andra cykelincident råkade jag ut för igår, utan att bli påkörd denna gång. Men det var nära! Sprang ut på Hardebergaspåret vid motorvägsbron västerut. Efter ett antal meter blev jag omringad av ett tiotal racercyklister som dök upp bakifrån och skrek åt mig att jag blockerade vägen. Höll mig tydligen inte tillräckligt mycket åt vänster. En racercyklist som cyklar i 40 km/tim där med alla påfarter, korsningar vid bostäder och skolor som finns längs spåret är galet, att tio stycken gör det på denna kombinerade gång/cykelbana är vansinne och visar på väldigt dåligt omdöme. Nu ska man iallafall påbörja ett snabbstråk för cykling genom centrala Lund. Bra!

Anders Rylander

1974 • Klagshamn

•

20 juni 2016 kl 22:46

Gilla

Grundfråga är hur arg man får bli?
Bli arg så länge det inte övergår till fysiskt våld eller får den andre att gå över till fysiskt våld. Jag kan inte säga att jag alltid var den bäste cyklist när jag växte upp. Inte för jag cyklade på någon, men en dag överraskade en trappa mig - ner kom jag på cykeln, men om någon hade varit i trappan hade det gått riktigt, riktigt illa för alla inblandade. Den trappan lärde mig att ta det försiktigt i framtiden. Kunde lika väl varit en människa jag körde på. Hade då människan klarat sig ganska bra och INTE blivit sur - hade jag lärt mig något då? Tror inte det

Så en utskällning kan lära en person bättre vett. I detta fall verkar det ju faktiskt så.

Stefan Nilsson

1953 • Lund

#10

•

20 juni 2016 kl 23:36

Gilla

:-)
Kul vinkling, Anders! När jag råkade ut för incidenten, eller incidenterna, så var faktiskt det som fascinerade mig mest hur tunn civilisationens fernissa kan vara och vilka saker man kan vräka ur sig. Nu var jag väl inte nära att ta till fysiskt våld direkt men det är förvånande hur snabbt man kan svänga om från stilla jogglunk till att bli ett ilsket furioso som är kapabel att vräka ur sig nästan vad som helst. Men som du säger, får hoppas att det leder till något konstruktivt också....

Oldboy

1952 • Danderyd

#11

•

21 juni 2016 kl 00:18

2 Gilla

Ursäkta lite off topic men det där med att skälla är en känslig balansgång! Självklart (tycker jag) måste man få vräka ur sig nåt i stundens hetta men det är bra att ha lärt sig filtrera bort de värsta otidigheterna. Är "Djävla idiot!" för hårt? Bättre om man kan nöja sig med "Är du inte klok?" Eller "Cykeldrulle!" eller nåt på den nivån....

Själv blev jag - med all rätt - utskälld av en äldre herre (kanske i min nuvarande ålder:-/) som cyklade oerhört långsamt med något på pakethållaren - jag cyklade på honom bakifrån för jag trodde ju inte han skulle vara kvar på samma fläck och tittade väl ner i backen. Nåväl, jag fick inte en syl i vädret så jag kom inte åt att be så mycket om ursäkt vilket jag hade velat.

En gång 30 år senare, nu inget med cyklar: i jobbet blev jag utskälld av kundens projektledare för något som inte fungerade som förväntat på levererad utrustning, han skrädde inte orden och hade rykte om sig att skälla ut folk. Men kunden var inte utan skuld så jag gav svar på tal "nån kompetens kan man ju begära av kunden också, inte skicka efter servicepersonal för att byta en säkring!" - vilket hade hänt. Luren i örat.
Nån timme senare uppringd av projektledarens chef som talade i lugn ton och jag svarade "grejerna är redan på väg, men jag tar inte emot skäll för något jag inte har gjort", avslut i sämja. Senare fick jag höra att projektledaren blivit skickad på nån kurs och börjat bete sig som folk! Själv hade jag fått milda bannor för att ha skällt tillbaka men just den gången var det rätt! Intuition eller bara tur?

Ibland kan man i stället göra någon paff och kanske förlägen genom att vara vänlig - men det är inte heller rätt alltid. Inte lätt att vara människa:-) Men spännande....

Åsa

1978 • Tyresö

#12

•

21 juni 2016 kl 19:30

1 Gilla

För mig är det självklart att det till syvende och sist är det snabbare fordonet som bär störst ansvar i hela väjningsgrejen. Även om en fotgängare går i cykelfältet kan jag ju inte bara köra på den med min cykel. Och om en fotgängare går farligt nära cykelfältet så plingar man - det är god hyfs. Innebär att det självklart inte går att köra 40km/h om cykel- och fotgängarfältet är delat. Sedan är det inte en lösning på problemet för cyklisten, det är bara en konsekvens.

Självklart skulle det inte gå att ha ett racerfält, ett konstymcyklarfält och ett fotgängarfält. Men jag tror inte att det är enda lösningen. Jag tror inte heller att enda alternativet är att behöva välja mellan att dela fält med långtradare eller dela fält med fotgängare. Det finns inget som säger att det måste vara de enda alternativen. Det finns städer som löst det på annat sätt.

Bredare cykelbanor där endast cyklister får cykla (inga fotgängare) vore ett bra steg på vägen. Många städer har såna, så det är ingen omöjlighet. Det handlar lite om vad man prioriterar i stadsplaneringen. Vi breddar konstant bilvägarna, hur kommer det sig att vi inte också kan bredda cykelbanor? Eller skapa bara cykelbanor? Måste dessa bredare cykelbanor nödvändigtvis gå bredvid bilvägar över huvud taget? Det finns säkerligen områden där det är mycket enklare att dra en bred cykelbana än att dra en hel bilväg. Osv.
Cykelbanorna måste inte vara något som byggs ihop med bilvägsnätet. Det kan vara ett eget nät. Tänk lite nytt för tusan.

Stefan Nilsson

1953 • Lund

#13

•

21 juni 2016 kl 19:32

1 Gilla

Oldboy, den typen av situationer känner jag igen! Det kan bli väldigt effektfullt att göra tvärtom om någon behandlar en som skit. Minns ett telefonsamtal med en odräglig person i andra änden som var allt annat än serviceinriktad och totalt ointresserad av att hjälpa till. Kom inte ihåg exakt vad det handlade om, tror det var någon leverans av ett paket som inte kommit fram. När jag insåg att jag inte skulle komma någon vart avslutade jag samtalet med "...och så får jag tacka för ett vänligt bemötande" med viss entusiasm och utan att låta ironisk. Man riktigt hörde hur förvånad hon lät.
Nåväl, du och jag har ju båda kommit upp i gubbjävel-åldern och man brukar ju lugna ner sig lite med åren. Man får väl se det som - lite - positivt att man har energi att bita ifrån ibland :-)

Hobbylöparn

Östermalms IP

#14

•

21 juni 2016 kl 20:03

Gilla

Haha, var glad att ni bara står och vrålar till varandra på cykelbanan.

I USA skjuter de varandra för mindre.

Och för den som vill ha litet underhållning, sök på "Russian road rage" på Youtube. Inga ödmjuka resonemang i sansad dialog direkt :-)

Åsa

1978 • Tyresö

#15

•

21 juni 2016 kl 20:26

Gilla

De gånger jag krockar med någon, varesig jag cyklar, går eller springer, och det är mitt fel, skäms jag så mycket så utskällning inte är nödvändig för att jag ska lära mig en läxa. Men den jag krockar med har väl rätt att bli arg, så det får man ta i viss utsträckning. Om jag inte tycker att det var mitt fel vet jag inte om en utskällning direkt hjälper.

Däremot tycker jag inte man kan bli hur arg som helst för småsaker. Skulle gå om en dam på trottoaren här om dagen och våra händer råkade slå i varandra väldigt lätt. Jag bad om ursäkt och gick vidare. När jag kommit ca tio meter skriker hon plötsligt och ursinnigt att jag borde se mig för för i helvete eller liknande. Kan inte säga att det lärde mig något mer än att vissa verkligen tar till vara på tillfällen att bli otrevliga på, och att jag hoppas att jag aldrig hamnar i att bli sån.

violet

1981 • Stockholm

#16

•

21 juni 2016 kl 21:02

Gilla

#14 Inte så stor skillnad att dö när man blir påkörd av en cyklist eller blir Skjuten. Man dör i både fallen.

csaba

1973 • Malmö

#17

•

21 juni 2016 kl 21:15

4 Gilla

På tal om cyklister.
Jag har flera gånger råkat ut för situationer, där cyklister nästan kört på mig, för att dom har "halva huvudet" nere i mobilen istället för att titta framåt.
Man borde bötfälla cyklister också, som sms-ar, surfar eller facebookar medan dom cyklar och inte har koll på trafiken !

Mattias

1974 • Borås

#18

•

21 juni 2016 kl 21:20 Redigerad 21 juni 2016 kl 21:24

1 Gilla

Åsa, håller med dig om det går att tänka om när det gäller infrastruktur för olika fordon. Det handlar också om att förändra tankesätt och attityd. Här i stan finns det breda cykelbanor på flera ställen (kommunen har äntligen fattat att satsa på detta kan vara en bra grej) men man får ändå kryssa mellan människor som använder cykelbanan som gångstråk, bilar parkerar där ibland, mm.

Kolla på Holland. Var i Amsterdam för några år sen och där är det dödssynd att nyttja cykelbanan för annat än cykling. Har du tur får du en arg blick om du sätter en fot över i cykelfilen, i värsta fall blir du påkörd och då tycker ingen synd om dig.

Men separata cykelbanor för racercyklister ligger nog långt fram i tiden. :)

Åsa

1978 • Tyresö

#19

•

21 juni 2016 kl 22:14

Gilla

Jag tror på cykelbanor som över huvud taget inte är gångbanor. Jag tycker man har lyckats med det här och var även i Stockholm, tyvärr rör det sig om rätt korta sträckor men man hade kunnat utveckla det tänket mer. Det beror rätt mycket på hur och var man bygger den. Ligger den i anslutning till en trottoar eller liknande är det i princip hopplöst. Ligger den helt separat och är märkt på olika sätt, både med skyltar, i asfalten och med räcken som avgränsar vid vissa sträckor där det är lätt att missförstå eller där fotgängare kan vilja gena, så blir det faktiskt bättre.

Min erfarenhet är att på de sträckor som är tydligt, fysiskt avgränsade för cyklar, bildas fort den kultur du skriver att där går man bara inte. Men det måste vara väldigt svårt att missförstå eller "gå fel". Det räcker alltså inte med en cykelskylt var 300-meter eller enstaka utslitna markeringar i banan.

Mattias

1974 • Borås

#20

•

21 juni 2016 kl 22:30 Redigerad 21 juni 2016 kl 22:31

Gilla

Så är det, Åsa. I Holland (och säkert på andra ställen också) funkar det med cykelbanor i anslutning till gångbanor och bilvägar helt enkelt för att cykeln i princip är det dominerande transportmedlet. Alla vet det, och trafikmiljön är till stor del anpassad så.

Här i Sverige är det en annan situation. Vi har en lååång vinter, då väldigt få använder cykeln, många städer har stora höjdskillnader vilket gör det mindre attraktivt att cykla.

< < < 1 2 > > >

Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.