Löpning • Rundor & Kartor • 12 inlägg • 10915 visningar •

Vad är egentligen höjdmeter?

Johan Norbäck
1980 • Torsby
#1
•
29 maj 2015 - 11:13
Gilla
Hej!


Jag känner mig lite dum när jag bara inte fattar det här men...

När någon berättar hur många höjdmeter de sprungit eller när antalet annonseras inför ett lopp, menar man då stigningen eller adderas stigningen med utförslöpningen?


Mvh
/Johan
Robert Vestberg
1983 • Sundsvall
#2
•
29 maj 2015 kl 11:17
Gilla
Det är bara den ackumulerade stigningen som räknas.
Johan Norbäck
1980 • Torsby
#3
•
29 maj 2015 kl 11:18
Gilla
Toppen, tack Robert!
Ronny Lövstrand
1967 • Borås
#4
•
29 maj 2015 kl 11:46
Gilla
Så det är alltså inte höjdskillnaden mellan start och mål?

Själv kan jag tycka att en uppförsbacke som följs av en utförsbacke kompenserar varandra om det är lika mycket uppför som utför och därför inte borde räknas.
Johan Norbäck
1980 • Torsby
#5
•
29 maj 2015 kl 12:12
Gilla
Om man som deltagare eller arrangör med något mer än distansen vill förklara hur tuff en runda är får man nog börja ange stigning istället då Ronny...för lika stora uppför- och nedförsbackar som med din metod blir värda 0 höjdmeter är ju ganska sällan lika snällt som när det är helt platt...
Ronny Lövstrand
1967 • Borås
#6
•
29 maj 2015 kl 12:52
Gilla
Ibland kan backarna vara så branta att man tvingas bromsa när det går utför och då kan man förstås inte kompensera lägre fart uppför med högre fart utför. Men mindre branta backar kan man kompensera uppför med utför. Så enbart höjdmeter säger inte allt.

Man får väl visa upp banprofilen helt enkelt.
Robert Vestberg
1983 • Sundsvall
#7
•
29 maj 2015 kl 14:05
Gilla
Visst kompenseras det för ännu mindre om det är branta backar men även slaka backar förlorar man mer uppför än man tjänar nerför. Inte på exakt samma sätt som vid med- och motvind men ändå lite jämförbart.
Viktor Nordblom
1988 • Lund
#8
•
29 maj 2015 kl 15:04
Gilla
Haha med logiken att en uppförsbacke kompenseras av en nerförsbacke borde ju alla lopp som går i en loop vara 0 isåfall. Tror inte de som sprungit tex UTMB skulle hålla med om detta :)
Ronny Lövstrand
1967 • Borås
#9
•
29 maj 2015 kl 18:06
Gilla
Energimässigt lärde man sig redan i högstadiet att lägesenergi kan omvandlas till rörelseenergi. Men människokroppen har väl lägre verkningsgrad i backar verkar det.
Claes Danielsson
1971 • Västerås
#10
•
30 maj 2015 kl 08:35
Gilla
Nere i Alperna uppger arrangörerna ofta antalet meter både uppför och nedför, t ex +2100/-1800. Där är nedförsbackarna så stora att även dessa blir något man måste hantera och då är det bra att veta hur mycket det går nedför.
Petter Nilsson
1979 • Märsta
#11
•
30 maj 2015 kl 17:48
Gilla
Än mer intressant är ju frågan om hur man mäter höjdmetrarna, dvs om man mäter ev stigning mellan två punkter med ett fast avstånd emellan, och föyttar dessa punkter framåt med samma sträcka tills hela banan är mätt. Om avståndet är litet blir höjdmetrarna orimligt många (eftersom varenda liten ojämnhet/gruskorn mäts), och är avståndet för stort missas mindre kullar helt.
Bo Engwall
1955 • Uppsala
#12
•
30 maj 2015 kl 19:01 Redigerad 30 maj 2015 kl 19:02
Gilla
Re Petter

Jag tycker det minsta och praktiskt rimliga och relevanta avståndet mellan mätpunkterna i så fall vore omkring 1 meter, dvs i storleksordning som steglängden. Då borde man inte missa några väsentliga höjdmeter för löpningen. Men med t ex 50 m skulle man för många banprofiler underskatta höjdmeterna, t ex i obanad terräng.
Så däremellan borde ett optimalt avstånd ligga mellan mätpunkterna, med denna metod :-)
Min egen erfarenhet av bergsväglöpning, uppförlopp, i Spanien innebar dock att nivålyftet enligt t ex kartor eller Google Earth dög ganska bra som ungefärliga värden på höjdmeterna eftersom loppen var i stort sett monotont uppför.
Fast det finns ju massor med lopp där som går både upp och ned oxå i mer omväxlande terräng.



Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.