22 maj 2015 kl 12:17
Startade vid 20 det första året jag körde VR. Fantastiskt vackert att köra ner mot Gränna i solnedgången och möta soluppgången norr om Fagerhult. Andlöst helt enkelt och en upplevelse. Men där slutar det positiva.
1. Att köra genom natten är som att åka till Australien non-stop. Man blir sjukt jetlaggad och därtill ska läggas den fysiska ansträngningen. Hela söndagen ägnas till att vända tillbaka dygnet och måndagen är också delvis förstörd (beroende på hur van man är vid att vända på dygnet fram och tillbaka).
2. Det blir kallt på natten. Ofta är det ganska varmt vid åttatiden på kvällen och sen sjunker tempen. Man startar alltså med litet behov av extrakläder, ökar behovet efter av värme efter några timmar och sen behöver man åter skala av sig kläder. Men det är klart, det kan ju vara svinkallt redan från början så det inte är något problem. Vättern är en kall sjö och den kyler ner luften rejält i låglänta partier.
3. Att köra med lampor i mörkret är kul, men tänk på att det är verkligen becksvart under någon timme. Om man testat att köra med lampa under gatlyktor så är detta tramsigt jämfört med vad som väntar runt Vättern. Om det dessutom regnar så är sikten katastrofal = livsfarligt. Tänk också på att man kan inte vara säker på att köra i ett gäng utan det är risk att man är ensam. Det är jätte, jättemörkt.
Allt detta sammantaget gör att jag aldrig kommer köra genom natten igen, utan håller mig till starttider efter kl 3 på lördagen. Man lär sig av erfarenheterna.