Löpning • Träning • 19 inlägg • 23164 visningar •

VO2 max test samt test mjölksyratröskel

Frank

1971 • Knäred

•

31 augusti 2014 - 09:31

Gilla

Hej,
Testade för några dagar sedan mitt V02max samt min mjölksyratröskel.
Vilket för övrigt var en helt underbar upplevelse av total utmattning.
Jag fick veta att min LT-tröskel ligger på 159 i puls och att man kan träna runt denna puls för att höja sin tröskel.
Min fråga är nu vad är det man tränar då egentligen? Hjärtat eller en specifik muskel beroende på sport, eller båda delar? Vad i kroppen tar hand om och bryter ner mjölksyran? Är det lokalt i musklerna eller är det centralt i något annat organ?

Erik Halvarsson

1982 • Älvsjö

•

31 augusti 2014 kl 13:15

Gilla

Det finns ju en stor begreppsförvirring kring det här med trösklar tycker jag. De kallas olika saker och det är inte alltid lätt att veta om man menar samma sak.

Men som jag tolkar det så är det din aeroba tröskel som ligger runt 159 BPM, alltså det är den intensiteten du kan jobba på utan att cellerna börjar arbeta anaerobt och laktat börjar ackumuleras i musklerna.

Det du tränar när du ligger på den relativt låga intensiteten är främst din lokala kapacitet, kapillärerna blir tätare och därmed syretillgången för cellerna bättre. Utöver det så blir även mitokondrierna inne i cellerna i de muskler du använder fler till antalet och effektivare på att förbränna både fett och kolhydrater.

Laktatet tas om hand i de arbetande musklerna främst men nivåerna stiger ju även i blodet vilket ju märks på att det oftast är på blod från fingertoppen som man mäter laktatnivåerna.

Tommy Ivarsson

1985 • Pussen

•

31 augusti 2014 kl 15:41

1 Gilla

Utöver Eriks fina förklaring så kan jag tillägga att mängden laktatdehydrogenas ökar. Det är enzymet som bryter ner och forslar bort laktatet.

Henry Kallioniemi

1943 • Täby

•

31 augusti 2014 kl 22:02

Gilla

Vad är det för problem som laktat orsakar som gör att det behöver "tas om hand"? Laktat kan väl lika gärna ses som en kemikalie som "tar hand" om problem som muskelarbete orsakar?
Ökad halt av laktat är väl inget problem i sig?

Tommy Ivarsson

1985 • Pussen

•

1 september 2014 kl 07:26

Gilla

Nej, det är inte laktatet som är det som gör att du känner trötthet utan den ökade mängden vätejoner som kommer i samma veva. Laktat i sig är ett mobilt bränsle som är prestationshöjande i de flesta fall.
http://smartavagen.blogspot.se/2013/01/mjolksyra-faret-i-vargaklader.html

Mikael Magnusson

1982 • Boden

•

1 september 2014 kl 12:35

2 Gilla

Jag tror till skillnad från ovanstående poster att det är den ANAEROBA tröskeln du har mätt upp. Dvs den punkt då kroppen inte längre kan ta hand om mjölksyran i den takt den tillverkas.

Det man tränar vid den itensiteten är just att kroppen ska bli bättre på att ta hand om mjölksyran. Ofta säger man att farten motsvarar vad man kan hålla i 60minuter (något snabbare än halvmarafart för de flesta av oss).

LT-Tröskeln uppskattas i många fall till den ansträngning som motsvarar koncentrationen 4 mmol/ml. Detta är en uppskattbning, och vill man ha ett exaktare svar så måste man köra ett annat testprotokoll.

De testet du körde nu såg säkert ut någonting liknande 4 min arbete och 1 min vila, där farten ökades för varje arbetsperiod. Vill man ha ett exaktare värde och man vet ungefär var tröskeln ligger från början så brukar man välja 3 arbetsbelastningar (1 under, 1 uppskattad och 1 över) för att se hur laktatet "beter" sig.

ex. Du har en uppskattad LT (Lactate Threshold) på 16km/h
Då kanske ni kommer överrens om att testa på 15, 16 och 17 km/h.
På varje av dessa farter så kör man tre arbetsperioder om 4 min där man som vanligt tar kappilärt venpriov efter varje.

Om tröskeln är rätt uppskattad bör laktatkoncentrationen vara stabil på 15 km/h, stabil på 16,5km/h och ökande på 17 km/h.

Om tröskeln är för högt skattad bör laktatkoncentrationen vara stabil runt 15 (eller ökande om man skattat åt helvete fel), ökande på 16km/h och snabbt ökande på 17km/h

Om den istället är skattad för lågt så kommer den vara stabil i alla tre fallen.

OBS: Den behöver självklart inte ligga runt 4mmol/ml.

•

1 september 2014 kl 13:16 Redigerad 1 september 2014 kl 13:17

Detta inlägg har raderats

Erik Halvarsson

1982 • Älvsjö

•

1 september 2014 kl 15:29 Redigerad 1 september 2014 kl 15:29

Gilla

Som jag inledde med så är det svårt med benämningar på olika trösklar. Jag googlade för att se hur LT-tröskel används resultat nedan:
http://balanserabloggen.blogspot.se/2010/10/ursakta-var-ar-min-troskel.html
http://balanserabloggen.blogspot.se/2011/02/ursakta-var-ar-min-troskel-del-2.html

I den senare av de två länkarna kallas aerob tröskel för LT och anearob tröskel för AT.

Jag gjorde ett liknande test på Bosön i april i år och det vi mätte där var VO2-max och laktattröskel genom OBLA(4mM). Vid analys av testresultaten gavs jag rådet att träna mycket kring min aeroba tröskel. Så även om jag är säker på att testet TS har gjort är ett test för den anaeroba tröskeln så tänker jag mig att diskussionen efteråt precis som för mig kan ha kommit att handla om den aeroba.

Men oavsett vilken tröskel som avsågs så har vi väl avhandlat svar för bägge nu i tråden och det är väl fint så. :)

•

1 september 2014 kl 15:42

Detta inlägg har raderats

Magnus

Stockholm

#10

•

1 september 2014 kl 18:14 Redigerad 1 september 2014 kl 18:16

2 Gilla

#8: "I den senare av de två länkarna kallas aerob tröskel för LT och anearob tröskel för AT."

Tyvärr har bloggförfattaren vänt på förkortningarna. I engelsk litteratur benämns anaerob tröskel (Lactate Threshold) som LT och aerob tröskel (Aerobic Threshold) som AT. I övrigt är verkar det vara korrekt information, det är bara bokstavsbeteckningarna han vänt på, eller försvenskat kanske. Ibland ser man även beteckningar som AnT och AeT för den anaeroba/aeroba tröskeln.

Frank

1971 • Knäred

#11

•

1 september 2014 kl 22:03

Gilla

#6:
"Jag tror till skillnad från ovanstående poster att det är den ANAEROBA tröskeln du har mätt upp. Dvs den punkt då kroppen inte längre kan ta hand om mjölksyran i den takt den tillverkas."

Ja det är så jag tolkade det också.
Testet som utfördes på cykel gick till som följer: 10 minuters uppvärmning och sedan cykling vid 60 rpm med ökad belastning var annan minut från 0,5 kp till 5 kp. Vid varje nivå togs prov på laktatnivån i blodet. I slutet på testet hade jag 12 MMol i blodet och min laktattröskle är vid 261 W och en puls på 159.

Tipset för att höja denna tröskel var att träna precis runt den med en puls på 159-162. Provade detta någon dag senare och höll mig hyfsat runt denna puls i ca 5 km. Jag har inte haft sådan träningsvärk i lårmusklerna på minst 25 år!

#12

•

2 september 2014 kl 07:26

Detta inlägg har raderats

Frank

1971 • Knäred

#13

•

2 september 2014 kl 16:43

Gilla

Så du menar att det blir olika tröskelpuls beroende på idrott?
Jag trodde att det hela hängde på hur väl pumpen klarar av sitt jobb.
Orsaken till att testet gjordes på cykel är att jag aldrig har sprungit på löpband och då är det ingen bra ide att göra det för första gången vid ett maxtest.

Erik Halvarsson

1982 • Älvsjö

#14

•

2 september 2014 kl 17:24

Gilla

Jag har fattat det som att både tröskelpuls (i synnerhet) men även maxpuls är grenspecifik. För mig som är väldigt klen i överkroppen så är tröskel och max betydligt lägre om jag "handcyklar" än om jag springer.
http://www.bokus.com/bok/9789186323677/kondition-och-uthallighet-for-traning-tavling-och-halsa/

Den boken tycker jag är en utmärkt introduktion till allt detta, om du är genuint intresserad!

Frank

1971 • Knäred

#15

•

2 september 2014 kl 17:29

Gilla

Vad gäller maxpulsen är jag helt säker på att den är samma oavsett vad du utövar för sport. Däremot kan det vara lättare att uppå sin maxpuls genom tex löpning än tex cykling då man använder en större muskelmassa i löpning.

Mattias Lundqvist

1972 • Landvetter

#16

•

2 september 2014 kl 17:56

Gilla

Maxpuls är maxpuls. Men det krävs en rörelseform som använder många muskler samtidigt för att nå den. Och det krävs anaerob uthållighet och jävlaranamma... Träningszoner i puls kan se mycket olika ut på samma person i olika grenar. Inte säkert att en högre puls innebär en högre intensitet mätt i syreupptag. Alltså att en cyklist automatiskt jobbar på ett högt syreupptag bara för att hon har hög puls när hon springer. Ett exempel. 170 puls på cykel kan ge tex 60 ml i syreupptag på en person men samma person kan kräva 180 i puls på löpning för att ligga på samma verkliga intensitet mätt i syreupptag.

Erik Halvarsson

1982 • Älvsjö

#17

•

2 september 2014 kl 19:41

Gilla

Tänker inte gå i klinch gällande detta men maxpuls beror på aktiverad muskelmassa och är därmed inte samma i alla idrotter.

Maxpuls beskriver hur snabbt du kan få hjärtat att slå vid en viss aktivitet. Det beskriver inte hur snabbt hjärtat är fysiskt kapabelt till att kontrahera. Om min maxpuls i löpning är 201 men jag på cykel maximalt kan nå upp till 195 så är ju 201 ointressant som siffra att utgå från när jag kalibrerar pulszoner för cykelträning.

Tommy Ivarsson

1985 • Pussen

#18

•

2 september 2014 kl 22:16

Gilla

Japp, maxpulstest bör alltid göras sportspecifikt. Jag har kört ett flertal maxpulstester i fyslab som visar att t.ex en van cyklist inte får lika hög maxpuls vid löpning jämfört med cykling. Detta trots att löpningen kopplar in en större andel muskler i högre grad jämfört med cykling.

Du blir bra på det du tränar. Kapillarisering sker främst i de mest aktiva musklerna. Och under t.ex cykling så kommer blodflödet i armar minska för att mer blod ska kunna användas av benmusklerna. Detta gör att din VO2max inte stiger allt för mycket då kroppen blir energieffektiv.
Nu var det förvisso en cyklist som satte rekord i VO2max men utöver han så är det i princip alltid skidåkare som ligger i toppen då de använder en större mängd muskelmassa.

Som Erik skriver - använd sportspecifika pulstester :)

Allan Lock

1941 • Grisslehamn

#19

•

3 september 2014 kl 10:30

Gilla

Jag testade VO2 max och laktatkurvan på löpband i Sports Science Institute av Loughborough Universitet i november i fjol och testen visade att min Laktattröskel (LT) ligger på 76% VO2 max puls 140. Min Anaeroba tröskel ligger på 86% av VO2 max puls 147. Institutets råd var att höja min LT vid akumulering av långa distanser >60 minuter lite under LT t.ex 73% VO2 max <138 puls, kortare distanser 45-60 minuter lite övre LT t.ex 76% VO2 max 138-147 puls, tempo 86% VO2 max 147-151 puls och intervaller > 93% VO2 max > 151 puls.

Apropå laktatpåverkning har jag just läst artikeln ’Lactate kinetics at the lactate threshold in trained and untrained men’ i J. Appl Physiol 114: 1593–1602, 2013 och i Fig 4B visar att laktattömningsgraden (lactate clearance rate)blev maximal vid träning på LT- 10%, efter den graden sjunker den till LT. På texten ’In T (trained) subjects, MCR (Metabolic clearance rate) was 46% higher during the LT-10% trial than at LT’

Så nu tränar jag några av mina långa distanser på 130 puls och hoppas att den maximala påverkningen skall förbättre min LT på lång sikt. Vi skall se i november i år.

Tack till Karin och Bengt som hjälpt med min svensk.

Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.