Löpning • Träning • 88 inlägg • 26994 visningar •

Löpning med hund?

Pia Holmsten

1987 • Stockholm

•

25 februari 2014 - 15:31

Gilla

Hej alla!

Jag har en fråga till eventuella hundägare som tar med hunden på löparrundan. Vilken hundras har ni och hur fungerar det att löpa med hund?

Min sambo och jag planerar att skaffa en hund inom de följande året och planerar att skaffa en hund som är relativt aktiv. Vi är båda aktiva löpare och rör oss mycket ute i naturen. För tillfället funderar vi på att skaffa en Beagle.

Jag vet att denna fråga kanske skulle passa bättre i ett hundforum men jag skulle verkligen vara nyfiken på att höra ifall någon här har några erfarenheter av löpning med hund :)

< < < 1 2 3 4 5 > > >

Therese Mattsson

1984 • Sundsvall

•

25 februari 2014 kl 15:52 Redigerad 25 februari 2014 kl 15:53

Gilla

Hej! Jag har sprungit med hund i flera år, super tycker jag. Vi har två jämthundar och jag kan säga att dom är jaktlagets bäst tränade hundar. Jag springer med dom ca 4 ggr i veckan. Jag är noga med att dom inte får dra när jag springer, dels för deras egen skull samt för att jag ska kunna springa obehindrat. Som längst har hanen varit med på 30 km turer. Tiken springer jag max 10 km med för hon tycker inte att det är roligt med längre pass. Så man får vara noga med att läsa av vad hunden tycker samt vad dom orkar. Se till att hunden får tillgång till vattenstopp vid längre turer. Jag har sprungit lopp också med min hane. Hundlopet.se kolla in den sidan. För övrigt är hundarna en otrolig sporre i löpning, även om man är trött och inte sugen på att springa så kommer man ju ut för att hundarna ska ju ändå ut! Dom älskar att springa! Beagle är en drivande jakthund som tål att springa mycket i skog och mark så det låter som ett bra val. Dock är den ju mindre och har kortare ben än tex jämthunden, vet inte riktigt om det har någon betydelse. Viktigt är ju att man inte börjar springa för tidigt med en unghund. Dom måste få växa klart först. Såg ett skräckexempel på en kille som sprang med en valp, fruktansvärt dåligt omdöme. Lycka till!

My Nordgren

1974 • Nora

•

25 februari 2014 kl 19:26

Gilla

Vi har en Flatcoated Retriever och hon är världens bästa springkompis! Hon bangar aldrig och håller mitt tempo oavsett om jag vill promenera, jogga, springa, eller köra snabba intervaller. :) Hon är nu 9,5 år också men är fortfarande lika pigg, glad och i samma form som hon alltid varit. Flattar är kända för att mogna sent och behålla barnasinnet och vara aktiva långt upp i åren. :)

En annan fördel med denna ras är att de är väldigt lätta att ha lösa, då deras "aktionsradie" (avståndet från ägaren) är relativt liten. Lusten att förfölja vilt är i princip obefintlig, de är ju också framavlade till att vänta på förarens kommando och enbart hämta in villebråd som är fällt redan och inte på "flyende" vilt. Detta gäller alla retrievers.

Jag har alltid min hund lös när jag springer på mina vanliga rundor, alltså i skogen och på skogsvägar. Hon bryr sig inte ens om det skuttar upp en hare eller rådjur (äter rådjursbajs gör hon dock gärna... ;)) Självklart respekterar jag regler som gäller i motionsspår och i tätbebyggt område och har henne kopplad där, men det är sällan vi springer på sådana ställen. Är du van att ha hunden lös på dina turer vill du inte ha det på något annat sätt! ;) Det är en härlig känsla av samförstånd, vänskap och glädje mellan dig och hunden när den kan springa lös! Oftast tycker de att det är mycket roligare så också... Min hund kan bli lite seg efter några km om vi springer där koppel är nödvändigt, men i skogen är det aldrig några problem! Då kan hon springa i sin egen takt och stanna till och nosa/dricka vatten i någon bäck. Då orkar hon hänga med hur länge som helst!

Om man inte vill använda hunden till jakt skulle jag tänka mig noga för innan jag skaffar en spårande, drivande eller stötande ras. En drever är ju drivande så frågan är hur lätt det är att ha den lös? Nu kanske ni dock bor så att ni ändå måste ha den kopplad på era springturer, men annars om ni är ute efter den typen och storleken av hund så kan jag kanske tipsa om Staffordshire Bullterrier, som blir vår nästa hund. Inte så stora, men aktiva och trevliga familjehundar som inte har så mycket jaktinstinkt i sig. :)

Instämmer också med föregående att det är viktigt att inte börja innan hunden vuxit klart och att vara noga med uppbyggnadsträningen.

Lycka till med ert val, att ha en hund till springkompis är underbart!

Kerstin Kilborn

1956 • Lysekil

•

25 februari 2014 kl 19:52

Gilla

Hej !
Vi har en Weimaraner och bor på landet strax utanför Lysekil. Jag har alltid med henne när jag tränar på vägarna runt där jag bor och då får hon springa lös. Kommer det en bil så ropar jag in henne på fot. Om vi möter nå´n så kopplar jag henne bara för att det ska göras. Det är tryggt och härligt att ha sin hund med och så är ju rastningen klar sen.
Önskar dig lycka till och instämmer i övrigt med dem som skrivit här innan mig.
Vov från Kerstin och Izla .

Matilda Sandström

1980 • Taberg

•

25 februari 2014 kl 21:09

Gilla

Jag har 2 hundar som jag springer med 3-4 dagar/vecka. Det är blandrashundar.
En tik som är 6 år (amstaff,rottweiler,schäfer) hon springer gärna men helst inte längre än 13-15 km optimalt är 8-10 km. Hon springer lika bra i skogen som på vägen. Hon har en kompakt och stark kropp som gör att hon springer lätt i kortgalopp.

Sen har jag en hane han är 3 år (amstaff, rottweiler, bordercollie) betydligt lättare i kroppen och springer gärna långt, 20 km drygt är det bästa han vet.
Han gillar inte asfalt utan vi springer nästan bara i skogen.
Men han är en härlig kompis på långpassen.
Nu är en jobbig tid när snön försvunnit och det är grus på gångvägarna det gillar de inte.

De springer oftast lösa använder bara koppel när det verkligen behövs, har fått lära mig att det blir jobbigare för hundarna att springa i koppel.
De kan höger & vänster och vet att det är förbjudet att springa fram till människor vi möter.
Alla gillar inte hundar!!!

Men som de andra skrivit ta det lugnt i början så hunden inte tröttnar så kommer det säkert gå bra.
Lycka till!!!

Ava

1958 • Lindome

•

25 februari 2014 kl 22:45

Gilla

Har alltid sprungit med hund, det var min dåvarande schäfer som fick mig att börja för många år sedan.

Sedan blev det en västgötaspets - inte så snabb kanske (det är å andra sidan inte jag heller) men upp till ca 20 km lufs fixade hon galant, bara det inte var alltför mycket asfalt. Numera tycker hon att promenader eller korta rundor räcker bra och jag har skaffat en vit herdehund som ny springkompis, skall nog bli bra när vi kommer igång (jag är dessvärre konvalescent efter fotoperation).

Tror nog de flesta hundraser funkar bra att springa med bara de inte är alltför tunga i kroppen (grovt byggda). Kolla höfter och armbågar innan bara och börja försiktigt!

Henrik Weinestedt

1981 • Bergshamra

•

25 februari 2014 kl 22:48

Gilla

Ingen som har mindre hund att springa med? Vi funderar också på att skaffa hund som självklart ska med och springa om det går, men kan inte ha en stor hund så det måste vara en mindre som orkar hänga med. Skulle ni säga att det finns en mankhöjdsgräns för när hundarna inte riktigt orkar vara med länge? Tänker att jag gärna tar med hunden på ett milpass i alla fall. Raser som är sönderavlade och knappt kan andas eller röra sig är givetvis inte på tal att skaffa ändå.

Karin L

1981 • Linköping

•

25 februari 2014 kl 22:55

Gilla

Hej,
jag har en dalmatiner som ju är hundvärldens långdistansare och vi har sprungit sex mil som längst! Då var Max vältränad och i sina bästa dagar. Nu är han 9 och får bara hänga med på turer som är kring milen. Om du ska springa långt så skulle jag säga att rasen är riktigt viktig, men kortare (typ 5km) rundor då och då skulle jag vilja påstå att de flesta hundar klarar och att det inte är beroende på ras (utan snarare individ).

Innan man börjar springa, och om man har en ras där man rekommenderar det, bör man kolla höfter och armbågar. Du bör även vänta med att springa tills hunden är minst ett år (jättestora raser tom längre) samt börja långsamt.

Min hund är nästan alltid lös, men oavsett om hunden är lös eller kopplad så är det svårt att avgöra när en hund fått springa för mycket (de är bra på att inte visa det) så här gäller det att känna sin hund. Man bör även se till att underlaget inte skadar (vi springer mest i skogen).

När man väljer hund (men detta vet du säkert) så är det massor av faktorer som spelar en större roll än "springvänligheten" nästan oavsett hur mkt man kommer att springa. En Beagel är ju tex en utpräglad jakthund och det kan vara olämpligt om man inte avser jaga med hunden. Den får då inte utlopp för det den oftast tycker bäst om. Hunden måste ju passa i livet i övrigt med boende, livssituation osv. Lycka till!

Lina Kiste

1987 • Helsingborg

•

25 februari 2014 kl 23:01

1 Gilla

Jag har en whippet på snart 2 år som hänger med på nästan alla rundor! Har henne allt som oftast lös när vi är ute på tur. Varierande distanser på 5-15 km än så länge men springer med lika glatt ändå! Fungerar mycket bra och visst ibland händer det att hon sätter av efter en kanin men jag kan bryta jakten i 98% av fallen och då är hon oftast lite för långt ifrån mig när jakten startar. Vi springer oftast på ganska folktomma ställen så en och annan kanin dyker ju upp. Nu vet jag ju också att hon inte jagar efter dem för att fånga dem utan hon är nöjd när hon sprungit ifatt den och kommer därefter tillbaka direkt! I övrigt inga problem vid möte med andra hundar/människor utan håller sig till mig även när hon är lös. Som redan nämnts ovan; alla gillar inte hundar och även alla hundar gillar inte andra hundar!

De är ju avlade för kaninjakt så det man måste tänka på är att träna mycket på inkallning när de är små och bryta jaktbeteendet tidigt också. Jag tävlar henne i simulerad harjakt men eftersom vi har tränat att bryta jakten när hon var liten så lyssnar hon mycket bra ändå tycker jag!

Whippet är ju en mycket aktiv ras och springer gärna med bara de får sträcka ordentligt på benen ibland också. Sen är de hur lugna som helst inomhus och ligger helst bara och sover dagarna i ända. När det regnar kan det dock ibland var lite svårt att få ut dem. ;-) Sen är det ju alltid ett plus med storleken, de är lätta att transportera för de får plats överallt!

Varför gå en runda med hunden när man kan springa en runda med hunden?! ;-)

Lycka till med val av hund!

Niclas

1985 • Handen

#10

•

26 februari 2014 kl 06:14

Gilla

Henrik: Jag har en liten hund, han är en riktigt gatukorsning (Chihuahua/papillion/dvärgspetts/lhaso apso) Han springer utan problem en mil med mig nu och verkar tycka det är kul. Vi springer mest i skogen, känns som att det är bättre för deras fötter.
Hittade en actionbild på byrackan så storleken kom med :)

Camilla Green

1982 • Linköping

#11

•

26 februari 2014 kl 07:39 Redigerad 26 februari 2014 kl 07:52

1 Gilla

Jag har en kortbent, grov (runt 33 kg utan fett) labradorhanne som springer med mig 5 mornar i v (de andra två dagarna går vi långt). Han är inte direkt långdistanstypen men är stark och har viljan. Han får alltid följa med mig på de första 5-9 km av mina morgonjoggar och hela rundan när vi går långt.

Leon springer alltid lös och jag har lärt honom höger och vänster samt att han aldrig får byta sida av vägen utan att jag säger till honom att göra det. Detta tycker jag är extremt viktigt så han inte bara korsar vägen och blir påkörd av en cyklist eller bil. Vi springer landsväg/gångväg varje morgon och så fort det kommer en bil/människa/cyklist så kommer han upp och går fot utan att jag behöver säga något. Skogen är det bästa han vet men vi springer oftast i mörkret och då vill inte matte ge sig in där (vi har sinnesjukt mycket älg där vi bor på landet). :)

Per Hellström

1972 • Kungsbacka

#12

•

26 februari 2014 kl 09:10

1 Gilla

http://justnuvilljagspringa.blogspot.se/2012/05/canicross-springa-med-hund.html

Ingrid Vikman

1951 • Luleå

#13

•

26 februari 2014 kl 10:58

Gilla

Hej! En hund är den bästa springkompisen, alltid redo! Jag har en flat coated retriever, en tik, som älskar att vara ute men kan också vila om inget spännande händer. Jagar inte på egen hand och är toppen på fjällvandringar. Rekommenderas!

Malin Johansson

1980 • Alingsås

#14

•

26 februari 2014 kl 11:10

Gilla

Vår Berner Sennen gick bra att springa med när hon var yngre, nu är hennes höfter "inte riktigt med" på längre sträckor.
Vår lilla Dansk-svenska gårdshund orkar betydligt mer än man tror (med dess storlek och korta ben).

Har även sprungit med kompisens schäfer och det går utmärkt! Tror de flesta hundar, som inte har fysiska bekymmer, (kanske plattare ansikte - typ pekinese, eller korta ben - typ basset hound) går utmärkt att springa med. :-)

Pernilla Nabb

1984 • Replot

#15

•

26 februari 2014 kl 12:14

Gilla

Jag har en snart 1 år weimaran tik som hänger med på (än så länge) kortare rundor.

Det går så bra så, alltid en träningskompis som är glad och vill hänga med. dessutom är det ett plus att träna båda samtidigt.

Jag längtar tills hon är färdigväxt så vi kan börja ta långlänkar tillsammans.

Lars Lindefelt

1958 • Borlänge

#16

•

26 februari 2014 kl 13:25

1 Gilla

Det gäller att ha pli på hundarna, för som sagt alla är inte bekväm med lösa hundar. Jag möte ett pensionärspar med en tax för några år sedan, fast jag höll undan och böt sida på vägen så tyckte taxen att min vänstra vad såg väldigt god ut.
En kompis fick en "snäll" rottweiler i magen, hunden böt sida på elljuspåret och hoppade upp mot kroppen så att han tappade luften.
Man ska ha respekt för att våra bästa vänner trots allt är rovdjur med jaktinstinkt i sina gener.

Mikael S

1960 • Sundbyberg

#17

•

26 februari 2014 kl 20:47

1 Gilla

Jag hade en dvärgpinschertik som brukade hänga med 5-10K utan problem, om det inte var för varmt. Fördelen med en sån liten hund (ca 4 kg) var att om hon tappade sugen kunde man bära henne hem.

Jarlo Nikka

1966 • Sjövik

#18

•

26 februari 2014 kl 22:05

Gilla

Har en mellan schnauzer som hänger med på mina rundor ibland. Blir varierande 7-20km och det fungerar bra. Men klart att han ibland vill ta det lite lugnare, men då får man bara peppa och motivera honom. Han är alltid kopplad, för man vet aldrig vad man möter när man är ute. Allt från vilda djur till lösa hundar och hundrädda människor. Blir grusvägar och stigar som vi springer på. Mellan Schnauzer är en liten kompakt hund som är tålig och vad jag vet en ganska frisk ras.

Johanna

1975 • Hässelby

#19

•

26 februari 2014 kl 22:24 Redigerad 26 februari 2014 kl 22:24

2 Gilla

Jag har precis som Lina whippet, fast två stycken. De hänger nästan aldrig med på mina rundor då de tycker att monoton trav i mitt tempo är ganska trist. Antingen vill de springa långsammare eller så vill de springa så fort att jag inte hänger med mer än ett par hundra meter. Däremot så springer jag en del med dem för att få dem i form till tävling, men då anpassar jag mig helt och hållet till dem och springer intervaller, tar promenadpaus, osv.

Torbjörn Öqvist

1948 • Kungälv

#20

•

27 februari 2014 kl 07:00

Gilla

Vi har en finsk lapphund (4 år) i två år har vi sprungit pass runt milen. Använder långlina och höftbälte, han får sällan vara lös under en löprunda då han gärna ger sig i väg på egen hand.

< < < 1 2 3 4 5 > > >

Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.