Löpning • Träning • 25 inlägg • 3037 visningar •

Smärtfritt..

Anders Gustafsson
1978 • Billesholm
#1
•
11 november 2013 - 06:59
Gilla
Hej allihopa!
Hur många springer helt smärtfritt?
Jag har känningar överallt mest hela tiden!
Absolut inte jätteont men lite ont i ena knäet under första fem min
lite ont i foten under nästa 10min ont i jumsken under sista 15min
haha
Och till råga på allt äger jag numera bara 7 av 10 tånaglar..

Hur ser det ut för er?
< < < 1 2 > > >
Patrik Magnerius
1968 • Kållered
#2
•
11 november 2013 kl 07:02
1 Gilla
Ytterst sällan ett helt pass som är smärtfritt.
Peter P
1965 • Kungsholmen
#3
•
11 november 2013 kl 07:44
1 Gilla
Känningar har jag: hälsena, höft men inget jag skulle kalla smärta. Däremot minns jag hur jag hade det för många år sen då jag hade stora smärtor på varenda pass (benhinnor och kronisk blåsbildning) så idag är den en ren njutning att oftast "bara" ha trötthet som obehag.
Malin Johansson
1980 • Alingsås
#4
•
11 november 2013 kl 08:49
2 Gilla
Säger som Peter; när jag började springa var benhinnorna mitt stora gissel. Hade ont varje pass.... :-P
Nu är det mer knä och hälsenor som krånglar/"knorrar" lite. Ingen direkt smärta, men "stramhet".

Gissningsvis har man ändrat löpstilen lite, därav flyttar problemen till andra områden (?)
Anders Gustafsson
1978 • Billesholm
#5
•
11 november 2013 kl 08:59
Gilla
Har peppar peppar klartat mig ifrån benhinnorna. Jag har inte direkt någon
smärta så det stör bara som ni säger lite känningar här och där..
Oftast så känner man det en liten stund sen glömmer man bort det
och kommer på att det inte gör ont längre!
Men intressant att höra att det inte bara är jag som inte springer helt
utan "känningar" :)
Oldboy
1952 • Danderyd
#6
•
11 november 2013 kl 09:58 Redigerad 11 november 2013 kl 10:00
1 Gilla
Jo, jag är smärtfri. Jag har haft perioder med känningar men om de inte minskar bör man åtgärda dem - utom i det fall man har en tillförlitlig diagnos och vet att det är kroniskt. Då får man ha koll och veta att man inte förvärrar problemet.
OK, jag känner lite i höger häl ibland vid start men även under gång och det är avtagande och inte varje gång.
Visst känns det ibland mot slutet av ett långt pass eller efteråt att jag är ansträngd, exv i abduktorerna, ibland efter 3+ mil i knäna. Men snarare trötthet än känning, som jag tolkar som svag smärta.

Tånaglar, skavsår och blåsor är sånt som kommer och går;-) Men tånaglarna kan man göra något åt (tåstrumpor, större eller uppklippta skor eller div andra knep).
Lars Lindefelt
1958 • Borlänge
#7
•
11 november 2013 kl 10:23
Gilla
No pain, no gain ..

Har man ont så att man måste anpassa löpstil pga smärta eller om man får "riktigt ont" efter passen bör man kolla upp orsaken.
Sigrid Andersson
1991 • Äppelbo
#8
•
11 november 2013 kl 10:25
Gilla
Jag är helt smärtfri. Fick en höftskada i maj, som med hjälp av naprapathjälp tillsammans med regelbundna prehabövningar inte kommit tillbaka. Att jag tränat skadeförebyggande "löparstyrka" för underben & höfter tror jag är nyckeln till att jag springer både fort och utan smärta nu :-)
Camilla Green
1982 • Linköping
#9
•
11 november 2013 kl 15:11
Gilla
Jag är smärtfri! :D Vaderna kan bli lite trötta ibland på mig bara. ;)
Per Carlin
1978 • Arboga
#10
•
11 november 2013 kl 15:21
1 Gilla
Vad är smärta?

Jag känner sällan av någon smärta som gör att jag överväger att stanna och gå hem. Känner också sällan av smärta som jag upplever som skadligt eller begrännsande för min löpning just nu eller inför framtida träning.

Däremot så känner jag självklart av när kroppen protesterar. Har man kört hårt i en lång backe så känns ju mjölksyran av, löpsteget är kanske lite stapplande innan man återgår till normalt tillstånd. Även under snabbdistans så kan det ju göra ont i kroppen då man ligger nära max en längre stund. Men det är inte smärt eller obehag för mig, det är kroppens signal att jag kört hårt.

Smärta för mig är när man t.ex. har ont i knät man inser att om man fortsätter så kommer man få nya eller förvärra gamla skador.

Å andra sidan så kan jag utan problem springa med skoskav eller blånaglar utan att märka av det, det är först när man stannar som det känns hur illa det egentligen är. Visst känns det att något är galet, men det hindrar mig inte att fortsätta.
Patrik Magnerius
1968 • Kållered
#11
•
15 november 2013 kl 08:46 Redigerad 15 november 2013 kl 08:46
Gilla
Precis - vad är smärta? Enda gångerna jag haft så ont så att jag verkligen inte har kunnat springa var när jag hade löparknä som värst 2011 och nyligen då jag sprang Lidingö och sedan Gbg Halvmara med dålig hälsena.
Så om bara dom två tillfällena räknas som smärta så är jag nästan alltid smärtfri.

Fast så är det såklart inte. Nästan alltid gör det mer eller mindre ont någonstans.
Nu börjar jag få riktigt bra ordning på min hälsena - men då har jag plötsligt fått tillbaka ett nageltrång som jag tidigare har haft på vänster stortå.
Gör nageltrånget ont då? Ja det kan man hoppa upp och sätta sig på! :D
Kan jag springa? Givetvis. :)
Hade jag haft detta nageltrång om jag inte höll på med löpning? Inte en chans. :)
Anders Gustafsson
1978 • Billesholm
#12
•
15 november 2013 kl 10:06
Gilla
kanske va lite dum rubrik! skulle kanske stått känningsfritt:)
Jag har heller inte ont så jag måste kliva av eller vända hem

Bara menar att jag aldrig sprungit ett pass utan att känna någonting
:)
Hobbylöparn
Östermalms IP
#13
•
15 november 2013 kl 10:26
1 Gilla
Här är en smärtfri! (peppar, peppar, tvi tvi tvi)
Jennie Salomonsson
1975 • Partille
#14
•
15 november 2013 kl 11:24
Gilla
Hälsporre, nageltrång och ömmande hälsena.
Herregud...att jag ens tar mig ut ha ha ha.
Alla åkommor är däremot på bättringsvägen efter lång tid av lugn och anpassad träning samt sko och sulbyte.
Nu är jag snart oxå smärtfri. Kommer springa på moln:)
Fredrik LS
1974 • Örebro
#15
•
15 november 2013 kl 12:14 Redigerad 15 november 2013 kl 12:42
1 Gilla
För tillfället stelhet/ont i hälsenorna, stelhet i höger höft och lite blånaglar.
Ofta blir jag sliten/stel i kroppen vid långpass som är längre än 18 - 19 km, men det handlar snarare om att kroppen inte är van vid längre sträckor.
Men jag håller med Lars, no pain, no gain...
Oldboy
1952 • Danderyd
#16
•
15 november 2013 kl 14:29
Gilla
Har man känningar ska man absolut göra något åt det. Att bara fortsätta och tro att "det ska vara så" brukar leda till förvärrade skador. "Enda sättet" utom olyckor att få bestående löpskador är att fortsätta springa när det gör ont.
Peter P
1965 • Kungsholmen
#17
•
15 november 2013 kl 15:15
Gilla
Jag kan inte helt hålla med dig Oldboy. Jag har haft många känningar som jag kunnat "springa bort". De ger sig med tiden. Tex kände jag mycket ömhet i hälar och PF-sena efter mina första hårda vintrar men det gav sig med tiden och är nu helt borta.

Jag har dessutom andra långvariga känningar som kommer och går lite och aldrig blir värre. Visst kan de på sikt utvecklas till riktiga problem och jag kommer då att ångra mig bittert att jag inte tog dessa på allvar, men långt ifrån alltid händer detta. Med erfarenhet lär man sig nog känna vad som är att ta på allvar och vad som man troligtvis kan ignorera.

Anledning till att inte ta tag i känningar är nästan alltid lathet. Jag orkar inte med dessa tråkiga tåhävningar, då chansar jag hellre och ser om hälsenan klarar sig utan.
Gabriel Enning
1980 • Lidingö
#18
•
15 november 2013 kl 15:20
Gilla
Jag har fått löparknä och det är verkligen ingen lek. Känns som att någon hugger en kniv i knät i varje steg. Helt omöjligt att springa med. Men man får roa sig med annat som rullskidor, styrketräning och stretch. Kul. Not.

Staffan Dahlgren
1971 • Nykvarn
#19
•
15 november 2013 kl 15:38
Gilla
Är smärtfri och i stort sett "känningsfri" också. Har länge, ända sedan Stockholm marathon 20120602 haft en svidande känsla insida höger knä och nedsatt rörlighet men det har plötsligt gett med sig.

Kan ha tillfälliga känningar ibland men faktiskt ganska sällsynt. Det här är väl som att be om skador men en riktig skada p g a löpningen har jag inte haft på flera år. De första två åren jag sprang regelbundet 2007-2008 var kantade av en del bekymmer med benhinnor och löparknä men det är borta nu sedan länge trots mycket högre löpvolym nu än då.
Oldboy
1952 • Danderyd
#20
•
15 november 2013 kl 16:54
Gilla
Peter P, jag håller med dig om att man med tiden lär sig vad som är allvarligt. Och att springa till sjukgymnasten var gång man känner något på nåt ställe efter ett löppass är ju inte alldeles nödvändigt.
Men om det inte minskar av sig själv väldigt snart bör man göra något åt det, det är oftast lätt i början. Envisas man med att springa med någon liten smärta, som kanske försvinner 5-10 minuter in i passet, så lägger man grunden till värre problem. Antingen för att kroppen anpassar sig och man får ett sämre löpsteg som ger en följdskada, eller att det onda självt plötsligt eller långsamt förvärras. Jag har provat några gånger.
Just nu händer det att jag får lite ont i nån sena som går till stortån men det är alltmer sällan och allt mindre så där kör jag med "din" metod. Så länge det går åt rätt håll.
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.