Löpning Kom igång 17 inlägg 1600 visningar

nybörjare hjälp

1984 • Göteborg
#1
21 maj 2008 - 15:45
Gilla
jag har precis börjat jogga. är dock ganska dålig på det!
försöker att jogga några minuter, gå några osv, för att senare kunna komma upp i lite längre tider.
får bara panik att det gå så himla långsamt för mig!
har joggat i fyra veckor nu, tre gånger i veckan. och jag kan max jogga 6min i sträck innan jag måste gå. (första veckan joggade jag 2min i sträck).
ville bara höra om det brukar vara så här? man kanske kickar igång senare eller? Sen joggar jag helt sjukt långsamt! är det vanligt också innan man fått upp konditionen?
mitt mål är göteborgsvarvet nästa år, men i det takten jag joggar i kommer jag aldrig komma runt känns det som!
tacksam för tips å råd!

=)
xx
1927 • h
#2
21 maj 2008 kl 15:50
Gilla
är själv ingen expert.. men om du sänker hastigheten så att du orkar jogga längre i sträck så kanske det går bättre
1969 • Karlstad
#3
21 maj 2008 kl 16:17
Gilla
Hej !
Jag är en förespråkare av spinning. Så... kombinera med spinning om du har möjlighet. Mer skonsamt för kroppen och ger bra puls. Men börja med baspass. Friskis & Svettis har ett jättebra utbud av tider så kolla deras sida. Borde finnas något som kan passa dig.

Lycka till : )
Elin Nilvér
1984 • Örebro
#4
21 maj 2008 kl 16:45
Gilla
Jag känner igen mig i dig Malin! Jag började att jogga förra året i mars ungefär och chockade pojkvännen riktigt kraftigt då han insåg att alla faktiskt inte orkar jogga flera km eller ens i flera minuter.
Få inte panik, du har ju redan fått se resultat! Det är stor skillnad på att orka hela 6min i joggtempo och 2min, glöm inte det! Utan var stolt över ALLA framsteg, hur "små" de än kan tyckas vara i andras ögon. Det viktiga är att Du vet att du orkar mer.
Jag kommer ihåg att jag brukade varva med en del pass där jag tog en långpromenad i snabbt tempo, så att jag blev riktigt svettig, i 1-1½-2tim en gång i veckan, samt att jag joggade 3ggr/veckan. Jag försökte hålla det på den nivån.
Precis som du så varvade jag jogging med gång och helt plötsligt en dag så orkade jag jogga en viss sträcka som från början verkade ouppnåelig.
Strunta i att det går långsamt. Det kommer att gå fortare, jag är inte så snabb som jag vill bli, men jag orkar både längre och i ett snabbare tempo nu mot vad jag gjorde förra året.
Kämpa på och jämför dig bara med dig själv!
Victor Emilson
1984 • Stockholm
#5
22 maj 2008 kl 00:13
Gilla
Malin:

Gå in på Marathon.se och kolla lite, så finns det lite program för nybörjare som vill springa göteborgsvarvet nästa år osv.

Det låter som att du har motivationen, och det är det absolut viktigaste!
Grymt bra jobbat, fortsätt i din takt så kommer det gå hur bra som helst.
Tony Saaranen
1982 • Hagsätra
#6
22 maj 2008 kl 07:58
Gilla

Jag sprang första gången (för två veckor sedan) i 8min, idag i 18min.
Mitt mål är 1 mil i oktober (Hässelbyloppet). Träna lite styrka också.
Ta det bara lugnt, det kommer att bli bättre. Underbart med små framsteg.

Lycka till! /Tony
Peter G
1988 • Stockholm
#7
22 maj 2008 kl 08:37
Gilla
Malin, om du för 4 veckor sedan joggade 2 min, och nu joggar 6 minuter så har det ju verkligen inte gått långsamt! Det är ju en skenande utveckling. Jogging är tyvärr inget man kan träna upp snabbt utan det är en tidskrävande process. Som tur är finns jogg.se här när man känner att motivationen tryter!

Jag har joggat lite mer seriöst sedan årsskiftet och känner först nu att det går riktigt bra och att jag mår bättre än någonsin! Dessutom tappat ~10% av min kroppsvikt!
Sven Langenbach
1966 • Alingsås
#8
22 maj 2008 kl 09:47 Redigerad 22 maj 2008 kl 10:00
Gilla
Håller med Peter, du har ju gjort riktigt bra framsteg! Så egentligen skall du bara fortsätta på den inslagna vägen.

Om ett tag kommer du att kunna springa 10 min i sträck, sedan 15.... fira det!

Du skall hålla koll på dina ben, framförallt knän, skenben och fötter i början. Det tar en tid att vänja dessa vid löpbelastning och det är lätt att överträna när man har för bråttom. Det är bra att du springer mycket lugnt just nu när du vill springa så länge du kan. Och du har ju massor av tid till varvet.

Om det känns bra kan du ta tag konditionsträningen på allvar:

- Intervallträning 3*20 sek spring allt du orkar. Öka upp längd och antal intervall allt eftersom det känns bra och att benen håller. Då skall du se att du får upp kondisen rejält. Efter det finns det massor med olika övningar att testa. Springsiter har många tips. Lek med övningarna i lagom farter för att se vad som känns bra.

- Se till så att du springer med bra löpteknik. Att du springer med rätt steg redan från början är den bästa insats du kan göra för din fortsatta löparkarriär. Det kommer att göra hela skillnaden för fart, distans och skadefrihet senare i livet!

Jag kan varmt rekommendera träningsschemat för nybörjare i www.marathon.se. Gå in under Träning/halvmarathon, välj din ambtionsnivå.
Den var min bibel innan mitt första varv och det gick hur bra som helst!

Och kom ihåg: Glöm inte att ge kroppen tid att återhämta. Det är när du vilar som kroppen bygger upp sig efter ett träningspass.

Lycka till!


1969 • Sala
#9
22 maj 2008 kl 14:49
Gilla
Jag håller med de andra här inne. Fortsätt som du gör, men öka med en minut i veckan jogg. Då kommer du att orka jogga 10 minuter i sträck om en månad och 20 minuter i framåt hösten, och 30 minuter i cinter, och då är du redan uppe i en bra nivå! Först då kan du börja ens tänka på hastigheten.

Du är verkligen en kämpa som har kommit igång. Jämför dig inte med eliten. Jämför dig med soffpotatisarna istället!
Martin Berzell
1976 • Malmö
#10
19 juni 2008 kl 12:49
Gilla
Malin: jag känner igen mig i din beskrivning. Jag började jogga under våren, då orkade jag ca 4-5 minuter åt gången. Då kändes det tungt. Men den tiden har ökat lite grann för varje vecka (2-3 pass/vecka), tills idag, efter ca 3 månader, då jag sprang 30 minuter utan att stanna! Det ska jag fira på nåt sätt...

Ge inte upp, det går ju framåt!
1965 • Borås
#11
19 juni 2008 kl 15:02
Gilla
Även jag är en av alla här som mycket väl känner igen sig i det du skriver Malin.

Jag började träna för ett par veckor sedan. Jag har visserligen tränat en hel del förr, sprungit halvmaraton och så, men det är för många år sedan (80 och 90-talet). Senast jag tränade hyfsat regelbundet var för fyra år sedan. Men nu som sagt så bestämde jag mig för att börja igen. Jag valde att träna på det elljusspår som nästan börjar utanför huset där jag bor (ett par hundra meter ifrån i alla fall). Spåret går runt en sjö, är relativt flackt och lättsprunget och det är drygt 1900 meter.

Vid första passet så orkade jag totalt springa en fjärdedel ungefär, uppdelat på ett par etapper. Med andra ord inte så bra. Andra gången gick det lite bättre men inte mycket. Efter att ha sprungit så några gånger så insåg jag att om det fortsätter så här så kommer jag lätt att tröttna. Även om jag vet att det tar lång tid att nå resultat så vill ju ändå det undermedvetna att man snudd på skall bli bäst i världen med en gång...*ler*

Jag bestämde mig i alla fall för att tänka om och genomföra två saker. För det första så bestämde jag mig för att sätta upp delmål och för det andra att dra ner på tempot rejält.

När det gäller delmål så tänkte jag så här att när jag sprang så skulle jag ge mig sjutton på att klara hela vägen till den grillplats som ligger efter ca 1200 meter, hur trött jag än skulle bli. Där skulle jag få vila. Det funkade. Sedan sattej ag upp ett mål att klara mig ända fram till bäcken som ligger ett par hundra meter längre bort och det gick bra. Efter ytterligare några pass så tänkte jag att nu springer jag till grillplatsen, jag kom dit och var pigg. Då fortsatte jag till bäcken och var pigg även där och bestämde mig för att springa fram till nästa bäck, gick utan problem och då var det bara den sista backen kvar till mål och jag hade klarat ett helt varv utan att gå. Så gör så om du springer samma runda, tänk ut olika stället utmed rundan som du kan ha som små etapper i stället för att tänka stort och på hela rundan.

Sen när det gäller tempot så tvingade jag mig att springa så sakta som möjligt. Jag införskaffade en Forerunner 305 klocka, kanske en lite onödig och dyr pryl för en nybörjare men det har varit till en stor hjälp faktiskt. Jag ställde in klockan på en distans och på ett tempo och sedan så kunde jag med klockans hjälp se till att hålla detta tempo hela tiden. Jag har ökat tempot lite varje pass nu och det funkar jättebra. Klockan har varit till en stor hjälp.

Nu klarar jag mig runt sjön utan problem och har planer på att utöka distansen med några hundra meter genom att jogga "bakåt" en bit, starta där och springa dessa hundra meter samt sedan ett varv runt sjön. Snart lär jag nå två varv runt sjön utan att gå något.

Lycka till!!!
Helene Berggren
1973 • LJUNGBYHED
#12
20 juni 2008 kl 11:17
Gilla
Jag känner igen mig! Det första halvåret plågade jag mig i genom första kilometern; för hade jag väl kommit över den så flöt det på. Men de första 7 min var hemska. Bestäm dig för att försöka springa 10 min i sträck. I "värsta" fall får du väl gå hem, men det brukar inte behövas för då är man så stolt över sig själv. I dag springer jag 10-15 km utan problem, men snabb blir jag nog aldrig.

Lycka till!
Peter Klinteberg
1962 • Landskrona
#13
20 juni 2008 kl 12:11
Gilla
Joggade mycket för många år sedan men efter ett långt uppe
håll försöker jag komma igång igen har kämpat mig upp till att kunna jogga 4 km men det har tagit tid och mycket frustration, men det är bara att kämpa vidare för det kommer att lossna jag lovar. Så kämpa och gläds åt alla framgångar hur stora eller små dom är. Belöningen kommer iform av att man mår så j-la bra.
Henning Looström
1973 • Lund
#14
21 juni 2008 kl 00:06
Gilla
Vilka goa kämpar ni är allihop! Strongt att hålla ut när det känns motigt!
Malin, det verkar ju gå bra. Rejäl ökning på kort tid även om jag förstår att det inte känns så långt att springa 6min. Ta det lugnt, det kommer. Som någon skrev, passa knän och övriga leder när du trappar upp träningen. Från 0 till 3 pass per vecka på kort tid kan vara lite hårt för kroppen. Börjar du få ont någonstans så ta det försiktigt så att du inte helt plötsligt har jobbat dig till en alldeles egen idrottskada...
Och var inte rädd för att gå emellanåt, det är inte förbjudet. Vissa är så himla fyrkantiga, skall man springa så skall man göra det hela tiden, annars kan man lika gärna låta bli. Rätt korkat tycker jag.
Kör på och öka försiktigt så skall du se att du kommer runt GBG-varvet du också!
1976 • Enskede
#15
21 juni 2008 kl 00:55 Redigerad 21 juni 2008 kl 00:57
Gilla
med risk för att upprepa nåt som redan är skrivet: jag har själv inte hållt på så länge, och som jag upplevt det så har jag legat och harvat på ungefär samma nivå under en lång tid, när jag plötsligt märker att jag orkar mer och det går lättare.

ett tips är att börja med jogga väldigt väldigt långsamt, nästan i gångtempo, på en sträcka du känner att du klarar av. när du känner att det flyter på lätt, så springer du antingen längre eller snabbare på samma sträcka. själv brukar jag först pröva att springa lite längre i samma takt, sedan gå ner till den förra sträckan och testa att springa lite snabbare.

jag orkade nätt o jämt springa 3 km för ett år sen, och idag sprang jag 10 km för första gången (på 12 år). du kommer att komma framåt, men ha tålamod! ibland står man stilla på samma ställe rätt länge.
1976 • Enskede
#16
21 juni 2008 kl 01:00
Gilla
kollade precis in din sida och såg att du sprungit "Runt havet x 2", det lät imponerande! var det stilla havet kanske? ;)
Roger Olsson
1968 • Järfälla
#17
24 juni 2008 kl 07:06
Gilla
Bra jobbat Malin. Jag startade att jogga gå enligt "klara loppet" programmet för Stoockholm Marathon i November förra året. Första veckorna var jogga/gå och jag var helt slut. Men det gäller att hänga i och gneta på. Går man för snabbt fram är det lätt att skada sig. Klarade Maran iår och förtsättar att springa, nu börjar även farten att komma. Kämpa på, låt det ta litet tid, du ska ju springa resten av livet`...
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.