Löpning Träning 26 inlägg 6257 visningar

Vad göra med armarna?

Mikael C
1971 • Lund
#1
24 februari 2013 - 15:56
Gilla
Har sett många löpare som springer med armarna nästan rakt ned, till skillnad mot vinklade och lite lätt upp. Har alltid haft känslan att de med armarna ned är utpräglade långdistanslöpare, fråga mig inte varför. Hur som helst, idag sprang jag ett ordentligt långpass och passade på att testa armarna nedåt, vilket kändes rätt naturligt efter ett tag när jag blev trött i kroppen. Jag tror faktiskt det var bra för min fart! Hur gör ni, 'klassisk' jogg-stil eller armarna ned? och varför?
< < < 1 2 > > >
HR
1972 • Stockholm
#2
24 februari 2013 kl 16:12
Gilla
Oj, det varierar. Jag är dock lite stel i axlarna och bröstet/övre ryggen så jag hänger upp armarna som en T-Rex ofta i normalfart. Funkar för mig.

Springer jag "snabbt" så pendlar de desto mera och jag springer ungefär som att göra kantslag på en trumma precis framför kroppen.

Att hålla armarna nere längs sidorna känns lite onaturligt för mig så oftast håller jag upp underarmarna, armbågarna nära kroppen, med händerna småpendlande i "njurhöjd" på framsidan av kroppen. Om du nu förstod den luddiga liknelsen.

Varför? Det faller sig naturligt i mitt fall och då anser jag att det antagligen är löpekonomiskt.
Lars Lindefelt
1958 • Borlänge
#3
24 februari 2013 kl 20:15
Gilla
Det mest naturliga är nog att låta armarna vara böjda så mycket att händerna vid armpendlingen i princip tangerar höftkammen. Armarna ska vara avslappnade och axlarna likaså.
Niklas Ljungberg
1973 • Tyresö
#4
24 februari 2013 kl 20:19
Gilla
Jag släpper ner armarna och "skakar ut" axlarna i nedförsbackarna på de lite längre passen. Annars spänner jag lätt axlarna och får ont i slutet. I övrigt springer jag med böjda armar.
1987 • Råcksta
#5
24 februari 2013 kl 20:37
Gilla
Jag har haft tur när jag började löpa att jag gjorde någorlunda "rätt", då jag hade armarna i en bra pendling framför mig och det hör även ihop med att jag hade en sådan ipod som krävde att jag höll i den då. Nu har jag dock inte sån, men det funkar bra ändå.

www.runandreasrun.se - Frihet är att springa
1976 • Sollentuna
#6
24 februari 2013 kl 21:16
Gilla
Kommer osökt att tänka på denna när jag såg trådrubriken: http://www.youtube.com/watch?v=Nfv1FhdaBBk

:D
1988 • värnamo
#7
24 februari 2013 kl 21:17
Gilla
jag har en ganska ovanlig stil. Båda armarna högt men vänster ytterligare lite högre och mindre pendling än högerarmen (näst intill stilla)

Försökte någon gång att vänja om mig vid en mer naturlig pendling men upptäckte att jag varken vann eller förlorade något på det så lät det vara.
F. Lundqvist
1967 • johanneshov
#8
24 februari 2013 kl 22:24
Gilla
Jag brukar springa med händerna på huvudet....det fläktar så skönt under armarna....har en fruktansvärd armsvett.
Mikael C
1971 • Lund
#9
24 februari 2013 kl 22:39
Gilla
Intressant. Stilarna verkar variera. Känner igen det Niklas säger, att skaka ut armarna och låta dem hänga och vila lite. Idag lät jag dem hänga kvar väldigt lågt och det funkade riktigt bra, eller så var jag bara trött...

Claes: klockrent! :)
Dana
1965 • Helsingborg
#10
25 februari 2013 kl 07:17
Gilla
"slappnar av i axlarna" säger alla..så långt så skönt men...hur gör ni ???
hur slappnar ni av i axlarna medan ni springer 10,20 och mer km??
jag försöker hålla händerna i höjd med höften(ungefär som Lars beskriver). Jag märker trots detta att det är lätt att dra axlarna uppåt om man inte tänker på det, och så är man spänd igen..alltså hur slappnar man i axlarna bäst? jag har försökt att springa med raka armar men det kändes så onaturligt.. som om jag vore/var en elefant (studsande:)
Lars Lindefelt
1958 • Borlänge
#11
25 februari 2013 kl 09:16
Gilla
Det finns en del att hitta på Youtube om löpstil om man söker på "Pose running".
Annelie
1971 • Skövde
#12
25 februari 2013 kl 11:03
Gilla
Armarna i 90 graders vinkel, eller mindre. Det minskar momentet/kraften som armarna pendling orsakar (och som troligtvis orsakar spänningar i axlarna). Fokusera på att pendla armbågen bakåt.

Armpendlingen styr hur snabbt fötterna rör sig. Vill man öka antalet steg/minut så är det enklast att fokusera på att öka frekvensen i armpendlingen. Och för att inte komma i självsvängning så måste man då minska "hävstångseffekten", alltså göra armarna kortare genom att böja dem ganska mycket.

Sträcker jag, utöver övanstående, också upp överkroppen och huvudet så blir åtminstone inte jag spänd i axlarna.
HR
1972 • Stockholm
#13
25 februari 2013 kl 11:31 Redigerad 25 februari 2013 kl 11:32
Gilla
Hittade en lösning på problemet!
http://www.youtube.com/watch?v=b9Fd9gRmq3c
Dana
1965 • Helsingborg
#14
25 februari 2013 kl 12:29
Gilla
haha Henrik den var bra:))))
men jag undrar fortfarande hur man kan slappna av i axlarna... 90 grader vet vi/jag om, lite framåtlutad vet jag också, pendla med armarna gör man vill man eller inte:) så även om jag har bra hållning och löpstil kan jag inte helt slappna av i axlarna. om jag sänker armarna för mycket då känns det som jag skrev innan.. eller är det så att man måste va lite spänd iaf???
Johan F
1975 • Huskvarna
#15
25 februari 2013 kl 13:16
Gilla
Själv springer jag ungefär som länken visar med armarna... mina är kanske något mer böjda i bakre läget och inte riktigt lika långt bak. http://www.ludd.luth.se/~torger/running/img/armswing.jpg
1965 • Täby
#16
25 februari 2013 kl 13:28
Gilla
Det här blir en återberättelse (mina engna ord) från det jag plockade upp från den löpteknikträning jag gick, så ni experter får gärna fylla på och korrigera. Vissa saker har redan pekats ut.

"Allt hänger ihop". En icke-korrekt armpendling visar ofta på en obalans eller konstig hållning/belastning i kroppen. Typ man faller ihop i höften och får justera med armpendling i sidled (över bröstet) istället för fram-bak. Till viss del kan man nog "räta upp" genom att tänka på pendlingen, men idealet är förstås att nån tittar på ens hållning och låter det ena ge det andra.

Jag "ormade" mig, länge utan att veta det. Frugan påpekade det men jag trodde förstås inte på det förrän "jag upptäckte det själv". Fokuserade då på fram-bak istället för i sidled och för mig gick det förvånansvärt lätt!

När jag blir trött eller känner mig seg så brukar jag låta armarna piska upp mig. Dvs snärta back armarna aktivt för att plocka upp sig själv - funkar förvånansvärt bra!

Det var roligt att springa i Central Park, då jag av nån anledning sprang åt fel håll. Så jag mötte en massa löpare, och det slog mig att nästa alla "ormade sig" med pendling i sidled över bröstet. Och då tänkte jag stolt på hur fantastiskt snyggt och snärtigt jag springer! (Tur att tanken är fri, eller hur?)
Lars Lindefelt
1958 • Borlänge
#17
25 februari 2013 kl 15:53
Gilla
"Armpendlingen styr hur snabbt fötterna rör sig. Vill man öka antalet steg/minut så är det enklast att fokusera på att öka frekvensen i armpendlingen."

Håller inte riktigt med ovanstående inlägg att armarna skulle styra hur snabbt fötterna rör sig. Det är snarast tvärtom att ju snabbare frekvens man har, ju snabbare rör sig armarna i sin pendling. Jag tänkte nog inte alls på hur jag rörde armarna när jag pressade mig ned på 32 min milen. Tänkte mer på höftens läge och aktiv fotisättning och avvekling av steget.
Annelie
1971 • Skövde
#18
25 februari 2013 kl 16:07
Gilla
@Lars: trodde inte heller på det innan jag testade. Ökar jag frekvensen på armpendlingen så kommer fötterna automatiskt med. Ganska häftig känsla :-)
Johan F
1975 • Huskvarna
#19
25 februari 2013 kl 16:29
Gilla
Kom precis innanför dörren efter ett lätt löppass. Testade att öka frekvensen på armarna och visst stämmer det. Frekvensen på fötterna ökar automatiskt. Enough said about that !
Annelie
1971 • Skövde
#20
25 februari 2013 kl 18:43
Gilla
Visst är det häftigt, Johan :o)
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.