29 augusti 2012 kl 16:05
Jag sprang AXA Fjällmara i år och har dessförinnan sprungit runt 200km/månad eller mer under året (förutom jan+april, då jag var sjuk) vilket är mer än tidigare.
Jag har sprungit en mara innan och gjort halvmaran på 1:40.
Det är bra att ha en bra bas att stå på volymmässigt tror jag.
Under Fjällmaran, som jag enbart tog som ett äventyr och häftig upplevelse utan krav på tid etc, märkte jag att jag saknade styrka uppför. Jag har slarvat med styrketräningen, skall erkännas.
Kör mycket utfallssteg och liknande, det är guld värt, liksom bålstyrka.
Jag har tränat en hel del kuperade motionsspår men det är inte samma sak som fjällterräng. Jag försökte mig på 2-3 renodlade backpass i en närliggande slalombacke men det gav inte så mycket.
Att med min kapacitet försöka springa uppför i så branta backar håller inte särskilt länge och man blir lätt uppgiven och less långt innan det ger ev. styrkeeffekter. Dessutom är Fjällmarans backar flera km långa.
Men visst är det bra att testa på backlöpning på hemmaplan, inte minst som en mental förberedelse.
Jag hade nog haft mer nytta av att istället träna på att gå snabbt uppför slalombacken med fler repetitioner (bestigningar).
Alternativt gå uppför en lång trappa många gånger för att bygga benstyrka.
Det var ju mest gång uppför på Fjällmaran och jag såg att vissa gick snabbare än mig.
Löpning utför ingår ju (tack och lov) också under Fjällmaran och där var jag stark.
Tack vara min teknik (framfotslöpning) så tog inte lår och knän slut som för många andra löpare jag passerade på slutet.
För mig tog det dryga 8 timmar att ta mig runt men då gick jag mycket uppför och tog god tid på mig vid stationerna som erbjöd vätska och energi.
Det är ett fantastiskt lopp vilket många nu verkar ha insett, med tanke på hur snabbt startplatserna gick åt.
Grattis och lycka till! Glöm inte att njuta av den härliga miljön!