Löpning • Skador & Rehab • 32 inlägg • 10993 visningar •

Stressfraktur?

Lena
1967 • Umeå
#1
•
19 augusti 2012 - 09:18
Gilla
Sprang en halvmara igår och vid 15 km gjorde det började det göra riktigt ont ovanpå höger fot. Stannade till och knöt om skon, ville inte bryta så loppet fullföljdes lätt haltande. Har aldrig varit med om att ha ont någonstans när jag sprungit. Det jag tänker på under loppet är att någonstans i början av loppet kändes det lite konstigt i skon, ungefär som att det kommit dit en liten sten eller annat skräp som var i vägen men tänkte att det får vara, det försvinner nog. Kanske jag böjde foten på något sätt då och därför blev det den här reaktionen efter ett tag. Idag är det svårt att gå på foten övehuvudtaget. Det gör ont på foten när tårna böjs uppåt, speciellt tån bredvid stortån. Kan det vara stressfraktur? och vad göra, räcker det att låta bli att springa tills det slutar göra ont? //Hoppas det går över snart
< < < 1 2 > > >
Anna
1978 • Uddevalla
#2
•
19 augusti 2012 kl 10:17
Gilla
Hände mig också 2006 på en halvmara. Kändes konstigt de första 3 km. Sen försvann smartan " kroppens eget morfin" kom förmodligen in. Jag fullföljde loppet och när jag kom i mål, ätit en banan och druckit så såg jag min pappa och skulle gå fram till honom. Kunde inte gå utan föll ihop. Mitt ben va nästan av på två ställen. Och nio mån utan löpning.
Gå och kolla upp dig och få en röntgen.m
Anders Togerö
1968 • Järfälla
#3
•
19 augusti 2012 kl 10:18
Gilla
Låter som en stressfraktur, vila två veckor och ta sedan en magnetröntgen för att få det bekräftat.
HR
1972 • Stockholm
#4
•
19 augusti 2012 kl 10:49 Redigerad 19 augusti 2012 kl 10:57
Gilla
Är du orolig så gå och kolla upp det.
Så enkelt är det.

Det KAN vara stressfraktur, men det behöver inte vara det. Vila i akutfasen om du har svårt att belasta men försök röra på foten. Upp till två veckor kan det nog allt ta oavsett vad det är. Är det illa kan det ju ta längre tid.

Magnetkamera (det heter inte magnetröntgen, R:et i MR står för resonans ;-) ) brukar det vara väntetid på, iallafall här nere i Stockholm, och de är normalt restriktiva med att remittera till det eftersom var och varannan kotte vill ha det som första åtgärd.

En vän till mig hade snarlika besvär, ont på samma ställe och kunde knappt gå efter ett löppass. Det gick över av sig självt på ca en och en halv vecka och vi sprang igår och han kunde springa på finfint. Då hade han riktigt ont i början.

Men hans symtom behöver inte motsvara dina och detsamma gäller alla råd som du kommer få här.

Känner du själv att det är AKUT - så gå till akuten. Oftast får man en vanlig röntgen innan MR, men den brukar ju inte alltid visa så mycket. MR brukar man som sagt få vänta på och det man själv tycker är akut brukar inte alltid vården tycka samma om, på gott och ont. Det kan vara som så att du får eller inte får röntgen, och sedan får rådet att "vila" och går det inte bort på ett par veckor så får du boka tid för MR.

Jag har själv gjort tre stycken MR och i bara ett fall fick jag MR snabbt. Då var det ganska akut om man säger så. I övriga fall var det röntgen (som inte visade något men iallafall uteslöt värre skada) och sedan blev det bokad MR med ca två veckors ordinerad vila och väntan. Ska på min nästa MR den 30/8.

PS
Menade absolut inte att besserwissra men har fått order av min ortopedkirurg att sluta kalla magnetresonans/magnetkamera för magnetröntgen. :-)
HR
1972 • Stockholm
#5
•
19 augusti 2012 kl 11:18 Redigerad 19 augusti 2012 kl 11:19
Gilla
Har kollat upp saken lite extra åt dig;
normalt vid stressfraktur görs ingenting åt saken utan den får läka ut vilket kan ta två till åtta veckor. Har du smärta i mellanfoten i mer än fem-sex veckor så brukar man misstänka mellanfotsbrott.

Behandlingen är konservativ och består av vila och alternativ träning. Smärtan kan klinga av och komma tillbaka i skov och öka med tiden och bli s.k. molsmärta och då blir den mer varaktig tills den börjat läka ut.

En färsk stressfraktur syns vanligen inte på vanlig röntgen. Det är först när den läker ut och bildar nytt ben som den kan synas på röntgen.

Det finns specialröntgen där man kan se skadan efter ett par dagar (CT) men den får man aldrig vid misstänkt stressfraktur.

Magnetkameran kan en tid efter skada påvisa omfattningen av stressfrakturen men den gör som sagt ingen egentlig nytta i sig och det är därför man är restriktiv med att ge MR då det finns en rätt lång kö på folk som behöver den bättre.

Olika vårdgivare har olika policy och mycket består i hur man själv lägger upp sitt ärende och vem som tar emot en på akuten. Beskriv precis vad du gjort / hur skadan uppkommit och vad du tror men låt läkaren ställa diagnosen och kom inte med egna förslag om hur läkaren skall lägga upp undersökningen/behandlingen. Det brukar de inte alltid gilla. Propsa heller inte på röntgen/MR det första du gör. De får de höra hela tiden utan flika in lite snällt att det vore ju skönt att få det ordentligt utrett om läkaren tar upp en eventuell MR.

;-)



HR
1972 • Stockholm
#6
•
19 augusti 2012 kl 11:27
Gilla
PS

Kom just på att jag faktiskt fått en CT också, för knät, och en MR för halsryggraden efter spricka på halskota.

Ett par år till så är man som Börje Salming. ;-)
Jörgen Sagmo
1952 • Mörrum
#7
•
19 augusti 2012 kl 11:35
Gilla
Stressfrakturer brukar nästan alltid omöjliggöra löpning pga smärtan och så var det i mitt fall. Känner man att smärtan avtar efter några dagar eller någon vecka är det med högsta sannolikhet ingen stressfraktur. Läkningstiden är alltid minst 6 veckor. Under tiden är alternativ träning dvs varianter som inte orsakar smärta att rekommendera.
Kristoffer Pehrson
1977 • Solna
#8
•
19 augusti 2012 kl 18:47
Gilla
Tror jag ådrog mig en stressfraktur under midnattsloppet igår. Kännde av det i lite i veckan och tog det lungt och tränade inte på hela veckan. Var egentligen inte så orolig utan mer orolig för mina benhinnor då det inte gjorde så ont i foten.

När jag hade sprungit 500m igår så började jag få akut smärta som var väldigt påtaglig speciellt i nedförsbackar och på kullerstenen nere vid norra Hammarbyhamnen. Hade ont fram till 9km där jag in i någon form av autopilotläge. Kommer inte ihåg mycket från loppet annat än smärtan och de vidriga energibaren man fick vid målgången.

Idag kan jag inte stöja mig på foten. Har haft en del benbrott och sprickor tidigare och denna smärtan påminner väldigt mycket om det jag upplevt tidigare. Har en sjukvårdsförsäkring genom jobbet som jag tänkte kolla om jag kan utnytja imorgon.

Är inställd på att ställa in både Sthlm halvmara och Lidingöloppet vilket känns jävligt surt! Vilken alternativ träning kan man köra under tiden. Skall till Spanien med jobbet om fem veckor och skall ut på en MTB aktivitet i bergen. Tror ni man kan vara köra lite cykel vid det laget? Vill helst inte missa allt kul i höst.
Anna
1978 • Uddevalla
#9
•
19 augusti 2012 kl 20:19
Gilla
Fy va tråkigt Kristoffer :(
Anna
1978 • Uddevalla
#10
•
19 augusti 2012 kl 20:20
Gilla
Jag cyklade mycket när jag hade min stressfraktur
HR
1972 • Stockholm
#11
•
19 augusti 2012 kl 20:57
Gilla
Trist, det verkar vara många som drar på sig en stressfraktur!

Kristoffer: normalt brukar cykling gå rätt bra, men MTB kan vara lite tufft för fötterna om det blir i terräng. Speciellt om du måste stå och trampa en del på rundorna.

Kristoffer Pehrson
1977 • Solna
#12
•
19 augusti 2012 kl 21:32
Gilla
Ja visst är det tråkigt när man har tränat i ett år för att kunna springa Lidingölpppet. Är glad att jag inte kör klassikern och missar sista delmomenten. Men det lär ju gå nästa år också och nu får jag kanske anmäla mig till Sthlm marathon istället. Tills dess borde ju foten vara bra igen.

Känns väldigt konstigt att jag har fått en stressfraktur för jag har inte tränat så mycket som man kanske borde för att få en stressfraktur. Dock har jag kört ganska hårda pass med Runday och körde ganska hårt på Lidingöloppet on tour i Norrköping. Antar att muskler och lungor klarar påfrestingarna ganska bra då jag har cyklat mycket i alla år. Fötterna är ju dock ganska isolerade när man cyklar så ligament, senor och ben klarar väl inte av påfrestningarna..

Nu hoppas jag bara att det skall läka ihop bra. Fick en springa i handen förra året efter en cykelvurpa och jag kan fortfarande känna av smärta i handen ibland. Det är ju helt ok att ha skador så länge de inte blir bestående men. Är det någon här som har haft känningar efter att ni har vilat och allt har läkt ihop? De säger ju att benet skall bli starkare än det var innan man bröt det.
HR
1972 • Stockholm
#13
•
19 augusti 2012 kl 23:24 Redigerad 19 augusti 2012 kl 23:26
Gilla
Kristoffer: Fråga mig!!! Fråga mig!!! (Räcker upp handen med handledsortosen på ;-)... )

Av egen erfarenhet sitter det i som en liten krämpa som kan göra sig påmind ibland.

En löparkompis har ett benbrott sedan ett par år tillbaka (halkade på isfläck vid löpning och bröt benet) och han känner av det fortfarande mellan varven, speciellt nu när han försöker komma upp i fart.

En annan löparkompis (nämnd tidigare i tråden) har en "färsk" snarlik skada som du och det gick bra att springa efter ett par veckor, men han känner av passet,

I ditt fall så vet man ju inte. Efter att ha konsulterat det fina bibliotek som min sambo har (bl a Skador Inom Idrotten Peterson/Renström) så är en av riskerna med stressfrakturer i foten att det kan bli felläkt och ge fortsatta / återkommande besvär. Det finns flera varianter på hur det kan gå snett men självklart vill jag inte skrämma upp dig med de värsta scenariot - men jag uppmanar dig att ta det lugnt och låta det läka ordentligt. Man stressar inte en stressfraktur.

Bassänglöpning skall tydligen vara gynnsamt för läkningen, utöver vad som nämnts tidigare i tråden.

Kanske att en mara kan vara lite riskabelt om du inte hinner få mängdträning efter utläkningen?

Det positiva är att man absolut kan läka ihop helt utan krämpor på sikt och i mitt fall så har jag ju två utrangerade knän som blev utdömda för många år sedan och som idag är hundra procent besvärsfria och lika starka som efter operation.

Jag har sprungit mig frisk och dessutom utan förebyggande eller annan uppbyggande träning annat än ett sporadiskt gymryck förra året, vilket höll i sig i ett tio-klippskort. ;-)

När det gäller finliret såsom fötter och händer så får du nog räkna med smärre känningar mellan varven. Jag misstänker att min handled kommer låta höra av sig även efter att den läkt ihop och kanske kommer jag få problem med klättringen framöver. Handleden knakar och klickar när jag roterar den, vilket är nytt och lite illavarslande även om det inte gör ont.

Kristoffer Pehrson
1977 • Solna
#14
•
20 augusti 2012 kl 10:15
Gilla
Hade tur och fick en tid idag på Sofiahemmet för att kolla upp foten. Har hört mycket gott om dom så jag hoppas att jag iaf. skall få reda på vad det är. Bra att inte bara gå på själv/googlediagnos :)
Annie F
1981 • Tullinge
#15
•
20 augusti 2012 kl 11:50
Gilla
Kristoffer: bra att du vände dig till Sophiahemmet och inte till akuten som någon nämnde tidigare i tråden.

Akuten är till för akuta olycksfall och skador, för allt annat skall man boka tid hos annan vårdgivare!

(bäst både för den som verkligen behöver akut sjukvård och för dig som slipper lång väntan!)

Hoppas att det går bra och att du slipper alltför lång rehabilitering!
Kristoffer Pehrson
1977 • Solna
#16
•
21 augusti 2012 kl 05:56
Gilla
Fick det "bekräftat" att det var en stressfraktur. Han såg ingen spricka men jag skall tillbaka om 10 dagar när man kan se sprickan på röntgen och få det bekräftat. Han trodde dock att det var en ST och jag tror inte det kan vara något annat heller med tanke på hur ont det fortfarande gör. Blev rekommenderad att använda ett par vandrarkängor som skulle ge stabilitet.

Jag hoppas det skall läka ihop bra och nu har jag förlikat mig med att missa alla lopp jag hade tänkt köra i höst. Lika bra att lyssna på kroppen och ta det lugnt ett tag. Skall fokusera på att köra bål och ben övningar som inte påfrestar foten så kommer jag att vara mer förberedd när jag kommer kunna springa igen!

Jag håller helt med om akuten! Har varit där många gånger med mer allvarliga skador och man undrar ibland vad folk gör där. Var på Danderyd härom dagen och såg en graf över antalet akuta besök de senaste 10 åren och det hade skett en fördubbling på bara några år. Snart får vi bygga om hela sjukhusen och ha en enda stor akutmottagning...
HR
1972 • Stockholm
#17
•
21 augusti 2012 kl 20:50
Gilla
Kristoffer: god bättring och låt det läka. Det kommer flera lopp.

:-)
Lena
1967 • Umeå
#18
•
22 augusti 2012 kl 23:45
Gilla
Kan meddela att det var en stressfraktur och att jag nu är gipsad. Fick en tid på vårdcentralen igår kl 10, läkaren där skickade mig på röntgen och efter det blev det akuten som la en gipsskena i väntan på en tid på ortopeden för att lägga en gipsstövel imorgon el fredag. Lite snopet måste jag säga om att höstens träningar och tävlingar försvann från kalendern. Vill i alla fall säga att jag tycker sjukvården fungerar otroligt smidigt och bra.
Mikael Magnusson
1982 • Boden
#19
•
23 augusti 2012 kl 00:33
Gilla
Beror också på hur man hanterar smärta. När jag äntligen fick röntgen pga att jag misstänkte stressfraktur så undrade läkaren hur fan jag ens kunde gå på foten.

Jag hade två mellanfotsben som nästan var av (sprickor) samt ytterliggare 7 ställen i foten där callusformationer var närvarande. Kan rota fram röntgenbilderna om intresse finns.
Fredrik Winblad
1972 • Mölndal
#20
•
23 augusti 2012 kl 10:01
Gilla
Fick en stressfraktur på Göteborgsvarvet, var gipsad 3 veckor. Har precis börjat springa lite lätt igen. Blev ingen löpning på nästan 3 månader.
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.