Löpning • Skador & Rehab • 27 inlägg • 12782 visningar •

Ruptur av vadmuskel?

Linda Andersson
1985 • Vännäs
#1
•
11 maj 2012 - 21:47
Gilla
Har högst troligen en rejäl bristning i vadmuskeln. Uppstod första gången för drygt en månad sen, under löpning blev vaden stel och det gjorde sen fruktansvärt ont i drygt en vecka. Var hos läkare (allmänläkare som var fullständigt ointresserad) som utan undersökning trodde jag hade hälseneinflammation och kunde börja träna när det inte gjorde ont längre. Åt Alvedon och Voltaren på maxdos (kompis som är smärtläkare som vet rätt doseringar) i 10 dagar innan jag var smärtfri. Började småjogga 2-3 veckor efter akuta stadiet. Kom upp på i princip full träning för nuläget (2-3 pass/vecka ca 8 km/pass + 1 tuffare orienteringspass) under 3 veckor, sedan hände det igen. Nu inte under träning. Sen i måndags har jag igen fruktansvärt ont i vaden, börjar minska i smärta idag. Ultraljudade på jobbet i onsdags (ultraljudskonsult på häst inne som snabbkollade på mitt ben), tycktes se en rejäl bristning.
Var hos läkare idag, har fått utesutit blodpropp.
Det jag är mest oroad över, är min bristande funktion i foten! Jag KAN inte böja foten (såklart utan belastning), det gör inte ont men är inte fysiskt möjligt. Läkaren idag "tvingade" ut foten i maxlägen, det gjorde inte det minsta ont. Om jag belastar foten lite mer får jag även känslan av att hälen "sjunker ner". Vid ultraljudet i onsdags hade jag kraftigt ont i hela vaden vid tryck, idag var det i princip likgiltigt hur dom tryckte. Fanns tyvärr ingen akuttid hos sjukgymnast idag, så det blir först i nästa vecka.
Så, ni som haft en ruptur av vadmuskel- hur upplevde ni det och vad tror ni om min vad? Har aldrig haft nån bristning eller liknande förut.
< < < 1 2 > > >
Klas Orsvärn
1960 • Södermalm
#2
•
11 maj 2012 kl 22:46
Gilla
Du skulle förstås behöva någon specialist som undersöker dig.

Jag fick en ruptur på vaden i en skidolycka i vintras. Det är viktigt att du stretchar vadmuskeln då och då under läkningsprocessen. I det akuta tillståndet ska du nog vara försiktig med att belasta den med träning, men växelvis spänna utan belastning och sträcka ut muskeln så att du håller upp cirkulationen och att läkningen anpassas även för det utsträckta läget.

När det inte är akut längre, säg efter en vecka, tror jag du bör börja träna styrka med excentriska vadhävningar, dvs upp på tå på båda fötterna, lyft ena foten och sänk långsamt ned hälen på den andra. Upprepa t ex 10 stycken, tre gånger på varje fot. Öka antal eller lägg på vikt när du känner dig starkare.

Massera det skadade området om det känns stelt, när det akuta problemet är borta.

När du börjar springa igen, spring löjligt långsamt med lätta steg så att du undviker överbelastning.
Linda Andersson
1985 • Vännäs
#3
•
12 maj 2012 kl 08:40 Redigerad 12 maj 2012 kl 08:40
Gilla
Tack för svaret!
Tänker hänga på telefonen måndag morgon så jag får tid då (har säkert lite "tycka synd-poäng" hos alla där, med tanke på mitt haltande igår =P )
Träning är inte att tänka på i nuläget, kan inte ens gå... Idag känns dock som en lovande dag, kan efter mycket övande igår nu faktiskt vicka några cm upp och ner på foten! Tåhävningar vågar jag mig inte på än, känns som att jag kommer krascha genom muskeln... Men har förstått att dom kommer bli min bästa vän, med start nästa vecka...

Och springa löjligt långsamt är ju så tråkigt! ;) Körde det efter förra omgången med, höll på att dö av tristess efter 3 pass. Men men, då kanske man kan springa snabbare nån gång i framtiden i stället =D
Klas Orsvärn
1960 • Södermalm
#4
•
12 maj 2012 kl 12:31
Gilla
När man har haft en muskelbristning så blir det lätt en ärrvävnad efter läkningen som gör att muskeln blir stel i det området. Det kan man känna om man masserar muskeln. Den stelheten gör att man lätt blir skadad igen i samma område, eller i en sena som ansluter till muskeln.

Det kan möjligen förebyggas med stretching under läkningen, men när stelheten väl har uppstått så försvinner den inte genom stretching. Det verkar tyvärr inte vara allmänt accepterat bland sjukgymnaster. Djup massage hjälper. EMS-behandling kan också fungera. Stötvågsbehandling kan också funka. Min känsla är att långsam avspänd löpning också hjälper, men det har jag för lite belägg för än så länge. Det kan nog ha samma effekt som EMS-behandling, att öka cirkulation och rörelse i muskeln utan att få hård belastning. (Den momentana belastningen ökar mycket när man höjer farten.)
HR
1972 • Stockholm
#5
•
12 maj 2012 kl 15:36
Gilla
Hej Linda,
ytterligare en med vadruptur i bagaget här.

Mina erfarenheter är mycket lika Klas.

Den muskel jag slet av läkte ihop "kort" och man såg tydligt att ena vaden sjunkit ner nästan 2cm. Hur jag än stretchade och tränade så blev jag inte riktigt bra i den. Ett par månader gick utan förbättring och muskeln tillät inte normalt rörelsemönster. Stretching hjälpte inte då muskeln var för kort i sitt nya läge och ärrvävnaden kunde jag ju inte stretcha upp när muskeln läkt i det läget.

Jag kom till slut till en idrottsläkare som gav mig tre ultraljudsbehandlingar med TENS/EMS och jag blev helt besvärsfri efter det - vilket kändes smått fantastiskt på så kort tid och få behandlingar. Hans förklaring var att jag behövde trasa upp ärrvävnaden och låta vaden läka om i rätt läge. Den är fortfarande i lite annan nivå men jag är besvärsfri. Jag fick option på flera TENS/EMS behandlingar men jag tyckte mig inte behöva det. Det var mer än tio år sedan och jag har inte haft problem med den skadan sedan dess.

Läker du ihop fel så är det mycket svårt att ta tag i det själv med t ex djupmassage (även om det känns skönt) eftersom det inte har så mycket med flödet i muskeln att göra utan det faktum att den läkt ihop fel. Den är ju "hel" igen fast i fel läge.

Stötvåg har jag ingen erfarenhet av. Den jag känner som testat fick bra resultat men det var inte för den här typen av skada.


Linda Andersson
1985 • Vännäs
#6
•
12 maj 2012 kl 16:14
Gilla
Tack för svaren!
Intressanta tankar! Försöker nu innan sjukgymnastbesök att göra små övningar för att förbättra rörligheten, dock vågar jag inte göra några större saker. Gör passiv rörelse utan någon som helst vikt (kan endast röra på foten om den är i luften, vet inte hur mycket jag tar i vaden mot andra muskler), men kan nu iaf vicka på foten 1/3-1/2 av normalt utfall! Dessutom betydligt mindre smärtsamt idag =)
Känner ingen som haft bristning vs total ruptur av en av musklerna, men känner ni igen symtomen eller var det värre än så här vid total ruptur?
Johan Hillervik
1977 • Stockholm
#7
•
12 maj 2012 kl 16:31
Gilla
Hallå, Tips med otroligt god framgång, Bayern Munchen idrottsläkarna kör konstant på alla bristningar och rupturer med största framgång i laget rESWT shockwaves. Har för mig det finns en artikel om man googlar på nätet.

Vi har kört det ett längre tag på löpare. Just rupturer achilessenan och achillestendinoser med mycket stor framgång.

Du kan läsa lite mera här på vår sida med,
http://www.stegkliniken.se/stötvågsbehandling-6758111


Med vänlig hälsning,
Johan
Löpare (och behandlare på Stegkliniken)
Johan Hillervik
1977 • Stockholm
#8
•
12 maj 2012 kl 16:35
Gilla
glömde, funkar gott på skadad muskulatur och långdragna bristningar med
Mikael Karlsson
1956 • Lund
#9
•
14 maj 2012 kl 11:06
Gilla
Johan. Jag har under ett års tid haft svårt att komma tillbaka efter några bristningar de senaste åren i hamstringsmuskel. Min oro är att muskeln har dragit på sig för mycket av ärrvävnad, som gör den oelastisk och skör. Åldern är antagligen en faktor som spelar in. Tänker du att stötvågsbehandling fungerar även här? I såfall, har du något tips på klinik i Skåne?

Klas. Vad är det som gör att du tänker att långsam avspänd löpning hjälper?
Johan Hillervik
1977 • Stockholm
#10
•
14 maj 2012 kl 13:27
Gilla
mikael

Hamstrings så får man ofta gå på den lite mer djupgående muskulaturen med ett speciellt munstycke bara. Ärrvävnad funkar utmärkt. Öppnar upp dåligt läkta inflammationer eller bristningar/sträckningar/rupturer.

Här har du två kliniker med rätt utrustning
http://www.ryggidrottscentrum.se/kliniken/ Eslöv
http://www.ergomove.no/index.php?cid=58&lang=se Ängelholm.

Lycka till
Johan
Mikael Karlsson
1956 • Lund
#11
•
14 maj 2012 kl 15:14
Gilla
Stort tack, Johan
Oldboy
1952 • Danderyd
#12
•
14 maj 2012 kl 18:18 Redigerad 14 maj 2012 kl 18:18
Gilla
Har för mig att man ska ta stretchningarna lite försiktigt under läkningsfasen, det ska ju inte slita itu några flera muskelfibrer. Likaså är massage bra men man ska inte ta i för hårt i början. Och excentriska tåhävningarna skulle jag allt köra med båda benen samtidigt till en början för att inte belasta för hårt.

Springa löjligt långsamt är en bra början. Inte långt heller, nån km första gången. Och välj mjukt underlag. Öka sen längden först, springa fort får man vänta med. Men öka från löjligt långsamt till lugnt och avslappnat kan man göra efter några testpass. Det får aldrig göra ont, då tar man i för mycket/för tidigt.
Johan Hillervik
1977 • Stockholm
#13
•
14 maj 2012 kl 20:46
Gilla
Kloka råd från Oldboy!

Får lägga till:
Testa även att minska steglängden. Fler korta steg istället för långa "älgande" steg som kan fresta på hamstrings vid sträckning i "swingfasen" av benet frammåt. Så länge du har ont av det.

Någon vis löpare påstod att den optimala steglängden bör vara att man kan hålla 180 steg per minut = 3 steg per sekund. Det är en väldig massa småsteg, men det går att springa lika snabbt för det - testa får du se :)
Klas Orsvärn
1960 • Södermalm
#14
•
14 maj 2012 kl 21:17
Gilla
Håller med Oldboy om vikten av försiktighet.

Mikael,
jag har som sagt dåligt belägg för att långsam löpning hjälper. Jag upplever att mina muskler har mått bra av det. Men jag har inte utvärderat det ordentligt. Om det stämmer, så kanske det kan förklaras av samma effekt som EMS-behandling, att öka cirkulation och rörelse i muskeln utan att få hård belastning som sliter.

Man kan undra hur människor klarat sig utan EMS, stötvåg osv när de var beroende av musklerna för sin överlevnad. Kanske är det så att vi är konstruerade för att ofta använda musklerna med lättare ansträngning. De flesta av oss vilar nästan jämt och ibland så tränar vi ganska hårt - inte mycket mellanting.
Oldboy
1952 • Danderyd
#15
•
14 maj 2012 kl 23:31 Redigerad 14 maj 2012 kl 23:31
Gilla
Klas, du skrev tidigare att stretchning under läkningen hjälper mot ärrbildning, det har jag hört förr, liksom att massage ska hjälpa, djupmassage som du säger, man måste ju komma åt vävnaden som är skadad. Men inte ta i för mycket med vare sig massage eller stretch, det ska dock få läka. Men när anser du att man ska börja med detta? Min minnesbild är tre dagar efter eller på tredje dagen.

Din fundering om att avslappnad löpning hjälper, menar du då under den akuta läkningsfasen 7-10 dagar? Det skulle jag inte våga med vaden (promenera i stället), men med en måttligt stor bristning i quadriceps eller hamstrings kan jag tro på det. Bara man kan genomföra löpningen utan att det gör ont, inte heller efteråt. Men då måste man vara fokuserad på löpsteget - när jag har sprungit med bristningar i lårmuskler har jag märkt att det kan gå bra men så snart man vrider på huvudet eller underlaget lutar lite osv känner man av bristningen under det steget. Lyhörd löpning är nödvändig!
Och några dagars vila initialt tar jag alltid.
Klas Orsvärn
1960 • Södermalm
#16
•
15 maj 2012 kl 08:44
Gilla
Jag tycker man känner hur mkt man kan sträcka utan att det är skadligt. Jag sträcker bara med muskelkraft, inte med kroppstyngden.

Det jag skrev om löpning handlade om att få bort ärrvävnad, inte under läkning.
Mikael Karlsson
1956 • Lund
#17
•
15 maj 2012 kl 09:42
Gilla
Härligt med engagerade Jogg-kollegor med kloka tankar utifrån egen och andras erfarenhet. Tack. En hel del är redan provat men det ger också en hel del input att ta med. Helheten är större än summan av delarna, så nu ska jag ut och skjuta tävlingsdjävulen. Bara jag inte också träffar hans syskon, Strävan, Uthållighet och Längtan. ;)

Linda Andersson
1985 • Vännäs
#18
•
15 maj 2012 kl 21:34
Gilla
Tack allihop!
Roligt med så många intressanta tankar och idéer! Var hos sjukgymnast idag, som "hittade" en rejäl "grop" i vadmuskeln, djupt inne. Hon trodde dock inte att den var helt av =D Jag har även blivit betydligt bättre av min egen sjukgymnastik i helgen, har nu fått fortsatta övningar. Då jag fortsatt har rätt nedsatt funktion av foten (kan tex inte böja den uppåt/neråt om det finns minsta motstånd och inte heller böja den maximalt utan motstånd) har jag joggingförbud tills efter återbesök om 3 veckor... Dock fick jag fritt fram (så länge det inte gör ont) att promenera, cykla och rida lite försiktigt =D
Linda Andersson
1985 • Vännäs
#19
•
15 maj 2012 kl 21:36
Gilla
Och appropå steglängd så är det helt klart något jag måste tänka på när jag får börja jogga, har naturligt ett långt och tungt steg, inte det bästa för musklerna... =/
Oldboy
1952 • Danderyd
#20
•
15 maj 2012 kl 22:06
Gilla
Hm, dilemma det där. Fortsätta landa på hälen (ett tag till) men ändå ta kortare steg oftare så att du inte påfrestar lika mycket i frånskjutet. Det ger sig kanske själv till en början när du ska tassa fram lugnt innan vadmuskeln blivit stark. Om man nu kan tassa på hälen....
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.