15 december 2011 kl 09:00
Jag tänker att det finns tre varianter av fartlek. De baseras på stegar, korta respektive långa fartökningar. Ungefär som intervaller alltså men lite mindre styrt, mer spontant. Jag brukar tänka att ansträngningsgraden är lite lägre för fartlek än för intervaller.
Ibland använder jag tid och ibland sträcka för att styra längden på fartdelarna. Egentligen är ju det samma sak. Risken är att man överplanerar och då försvinner en del av löpglädjen.
Jag brukar använda fartlek när jag tycker att motivationen är dålig, eller det gått slentrian i träningen. Fartlek är hur kul som helst, snabbt är roligt, och det gör sällan särskilt ont.