Löpning • Tävlingar & Motionslopp / Lidingöloppet 2011 • 7 inlägg • 3615 visningar •

Terapitråd för oss som misslyckades på LL

Stephan Nylinder
1975 • Göteborg
#1
•
25 september 2011 - 16:49
Gilla
I rent terapisyfte öppnar jag en tråd för oss som det inte gick så bra för på LL. Här är min story:

Sprang ett dåligt lopp 2009 och hade tänkt att årets LL skulle bli revanchen jag väntat på. Blev inte riktigt så...

Startade i grupp 4 och tänkte ta det lite soft i början så jag rusade inte iväg. Det resulterade i att jag fastnade i klungan och var tvungen att gå under flera sträckor på grund av flaskhalsar. Tappade väldigt mycket tid i början som inte gick att hämta igen.

Mellan 5 och 6 km trampade jag snett i en nedförsbacke och stukade foten ordentligt. I valet mellan att kliva av och fortsätta valde jag att fortsätta trots smärtan, vilket funkade oväntat ok så länge jag höll igång löpsteget. Stannade till en kort stund vid 20 km för att dricka, och efter det blev loppet en orgie i smärta ända in i mål. Många bittra tårar föll på sista milen, men i mål kom jag på en (för mig) bedrövlig tid.

Så här sitter jag nu med en ankel som ser ut som fotboll och summerar mitt andra misslyckade LL. Revanchen är planerad, men tills vidare lägger jag nog LL på hyllan och väntar på bättre tider.

Någon annan med liknande erfarenheter?
Mattias Eklund
1980 • Åby
#2
•
25 september 2011 kl 17:02
Gilla
fastnade som du i klungan i grupp 4, när det släppte gick det bättre men efter 15 tjocknade det igen. Efter 25 tog energin slut och såväl abborrbacken och Karins backe vek jag ner mig och gick uppför. Känns riktigt trist att folk inte kan hålla till höger, de borde sätta upp skyltar med löparvett som man kan läsa längs med vägen.
Jimmy
1977 • Haninge
#3
•
25 september 2011 kl 20:44
Gilla
Jo, Stephan. Jag känner igen mig. Sprang sist 2008 och skulle under 3 h i år. Gjorde ingen seedning då jag inte har så många lopp att tjoa över så startgrupp 8 blev min lott. Efter lite sicksackning och även varit ute i terrängen, det är ju världens största terränglopp, blev jag trängd vid ca 3 km och stukade insidan på högerfoten.

Insåg vid 8km att sub 3h var omöjligt med tanke på dem flaskhalsar som uppstod. Märkte även att jag redan innan 5km-mattan hade sprungit om några personer från startgrupp 5.

Kände att jag försökte njuta av loppet springa och småprata med medlöpare och bara njuta. Vid vätskekontollen 24km tog min fot knäcken på mig, lindade den hos Röda korset vilket förhoppningsvis hjälper rehab tiden. Gick därefter in i mål väldigt besviken över utgången av loppet för min del. Upplevde det som att Lidingöloppet tagit in för mycket löpare, kanske för få startgrupper.
Men som du finns det en önskan på revansch, då sub 2:40 men inte ännu.
Stefan Skoogh
1977 • Saltsjö-Boo
#4
•
26 september 2011 kl 21:39
Gilla
Skön tråd för oss miserabla stackare. Första Lidingöloppet för min del. Hade seedat in mig i 1C efter hyfsade insatser i Ursvik Xtreme tävlingarna.

Vid start blev det rusning och jag trodde jag var smart som tog det väldigt lugnt där. Trots allt 3 mil kvar. Fastnade rejält i flera köer varvid tidspaniken infann sig.

Tog placeringar fram till 20km för att panga in i vägg nummer 1 vid 22km. Efter Abborrbacken kom den vidrigaste kramp (fram + baksida lår) jag upplevt. Stod/haltade som om jag skitit på mig (ursäkta uttrycket). Jag var garanterat en av de där som var ivägen för andra.

Nästa år är det revansch. Sub 2.27!

Lars Svärd
1973 • Järfälla
#5
•
27 september 2011 kl 06:34
Gilla
Flera år av underpresteringar. Jag skall pröva en gång till, men då blir det en icke Lidingölopps dag. Jag behöver få veta om jag inte klarar av banan, eller om det är allt ofrivilliga bromsandet och köandet som knäcker mig.
Andreas Degerfeldt
1980 • Bromma
#6
•
27 september 2011 kl 13:52
Gilla
Ansluter mig till gruppen av misslyckade. Men jag kommer tillbaka nästa år!

Jag startade i 1C med Ursvik Extreme som seedningsgrund och med silvermedalj i sikte. Jag har sprungit alla deltävlingarna i ursvik och trodde det skulle räcka i kombination med långsamma pass runt 20-25 km.

Till nästa år ska jag höja tempot på mina långpass. Mina ben gick helt och hållet i väggen efter 15 km, jag fick stanna och stretcha bort krampkänningar minst 10 gånger och fick hålla igen i tempot för att inte få kramp.

Nästa år SKA jag klara silvermedaljen!
Johan Paulsén
1980 • Sundbyberg
#7
•
27 september 2011 kl 15:30
Gilla
Jag stämmer in i klagokören. Nu är det väl kanske inte så jättesynd om mig, när jag jämför med er.

LL-debuterade i år med en måltid på 2:30. Hade seedat in mig i startgrupp 3 och kom med alldeles för liten marginal till Lidingövallen. Fick springa för att hinna in i startfållan. Med 1 minut till godo så var skorna färdigknutna och klockan riggad. Stod långt bak i trean för att jag hört att man ska försöka skippa rusningen samt att jag inte ens hann tränga mig fram.
Klockan startade jag för sent för att i all min stress så väntade jag på en tidtagningsmatta att starta klockan på.
Första femman var planerad till mellan 25-26, den var klar efter 30+change. Det fattade jag inte riktigt då för att jag var lite snurrig efter att ha startat klockan för sent. Kunde så klart bara kollat tiden på dagen så hade jag vetat. Men inte ens det vettet hade jag efter all stress.
Någonstans på andra femman kom tidspaniken, som någon annan uttryckte det. Sprang in en del tid fram tills att backarna började och sen handlade det mest bara om att ta sig i mål.
Ju mer jag läser om arrangemanget desto mer irriterad blir jag. Är så sjukt sugen på revansch just nu men nästa år blir det Berlinmaran för mig.

2:36:41 blev sluttiden.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.