Löpning • Kom igång • 20 inlägg • 3234 visningar •

Ett drygt år senare...

Lotta Fedeler
1968 • Göteborg
#1
•
13 augusti 2011 - 11:23
Gilla
För ett drygt år sedan fick en viktig person mig till att börja springa.. 20 år utan fysisk aktivitet, noll erfarenhet av löpning, 30 års rökning samt 10-års mag-och tarmproblem vilket genererat undervikt och viss näringsbrist. Det var min utgångspunkt. Kroppens reaktion blev PANIK. Magen gick bärsärkargång, leder med tillhörande muskulatur skrek. Kort sagt så gjorde det ont. När jag ville lägga mig ner för att självdö fick vännen mig att ta mig samman. Under stor smärta och illamående tog vi oss igenom midnattsloppet förra året. På värdelös tid naturligtvis men ändock. Kompletterade under hösten med core och diverse gruppträningar. Så många gånger jag varit på väg att ge upp. Jag grät av ilska och hopplöshet över att jag inte kunde springa ens 5 km utan att gå ibland. I maj var det dags för göteborgsvarvet. Jag ställde mig på startlinjen med utgångspunkten att bryta vid älvsborgsbron.. Men med vännen som en skugga en meter bakom mig så tog jag mig i mål. Jag är mycket förvånad. Efter det har jag inte orkat ut i spåret förrän nu. Jag kan fortfarande inte springa 5 km i sträck men det gör inget. Jag kan springa utan att kroppen skriker. Jag har gått upp nästan 10 kg till min idealvikt. Jag röker än men skall sluta när det är dags. Framförallt skall jag fortsätta springa. En vacker dag klarar jag 5 eller kanske 10 km...
Daniel Larsson
1967 • Stockholm
#2
•
13 augusti 2011 kl 11:30
Gilla
Kul! Grattis till början på din löparresa =). Imponerande med Göteborgsvarvet!
Alice Sundström
1968 • Gislaved
#3
•
13 augusti 2011 kl 11:42
Gilla
Lotta, du har ju en enorm viljestyrka utan att veta om det. Om du klarade Göteborgsvarvet kommer du att nå dina mål, jag är djupt imponerad.

Önskar dig all lycka!
Peter H Nilsson
1966 • Karlstad
#4
•
13 augusti 2011 kl 12:35
Gilla
Lotta, det är såna här historier som visar vilka som bestämt sig för att ta kontroll över sin kropp o tillvaro. Stort grattis.
Lägg bort prestationskraven och bara känn att du lever för varje meter. Du springer längre o fortare än större delen av befolkningen!
Micke Larsson
1971 • Norge
#5
•
13 augusti 2011 kl 13:33
Gilla
"Jag röker än men skall sluta när det är dags."

Ja, det är ju då de flesta slutar :-). Mitt tips: googla lite rökningsrelaterade sjukdomar (som du vet finns det många att välja på) och känn efter om det inte blivit just "dags". Med din viljestyrka när det gäller löpningen kommer det att bli en förhållandevis lätt match, det är min bestämda övertygelse. Och SÅ skönt att vara av med eländet!
Anna Nylund
1960 • Boxholm
#6
•
13 augusti 2011 kl 13:40
Gilla
Sååå härlig läsning! All lycka fortsättningsvis!!!
Mikael Karlsson
1956 • Lund
#7
•
13 augusti 2011 kl 13:43
Gilla
Så bra, så gott. Och aldrig fel med goda vänner, låter det som.
Lotta Fedeler
1968 • Göteborg
#8
•
13 augusti 2011 kl 14:55
Gilla
Tack för stödet från er. Utan just denna vän hade jag aldrig klarat det! Han lärde mig att använda viljestyrkan rätt :-). Det är dock en bit kvar och nu lär jag mig att stå på egna ben så att säga...

Micke: jag är väl förtrogen med alla sjukdomar som orsakas av rökning. Gjorde ett dåligt val en gång som kommer att rättas till med tiden. När det gäller att ändra livsstil så krävs det en värdering om vilket mål som är lättast respektive svårast att ro iland med. För att lyckas bör man aldrig börja med det svåraste. Misslyckas man då är möjligheten att genomföra resten av prövningarna mycket mindre. För mig var det viktigare att lära mig äta utan att kroppen sparkade bakut än att sluta röka. Som bekant dör man fortare utan mat än av rök. Jag är inte riktigt iland med mål ett men så fort jag är det skall jag sluta röka. Sen kommer jag att springa fort och långt :-)
Anders Strömvall
1968 • Kapp
#9
•
13 augusti 2011 kl 15:19
Gilla
Stå på. Imponerande läsning. ,är ex rökare så vet vad som ska till föra att sluta röka. Du känner själv när det är dags att sluta röka och när du väl bestämt dig så blir du förvånad över vad enkelt det egentligen är.
Lycka till vidare! :)
Micke Larsson
1971 • Norge
#10
•
13 augusti 2011 kl 15:25
Gilla
Lotta: Ja, det är klart att du vet vilka sjukdomar rökningen kan ge, det förstår jag. Liksom att du "gjorde ett dåligt val" när du började. Och jag är verkligen inte ute efter att racka ner på dina prestationer så här långt, tvärtom.

Jag ville bara (eftersom jag gjort samma dåliga val och kommit ur det) framhäva att om man väl bestämmer sig (och du har ju bevisat att just det inte är ditt problem) är det ofta inte så svårt som man tror att sluta röka. Och då går den negativa spiral du räds istället åt andra hållet och hjälper dig med träningen och andra mål.

En extra bonus just för dig (som inte gläder särskilt många av oss andra) är att det inte finns något bättre sätt att få upp vikten än att sluta röka, det är snudd på en naturlag att kilona kommer när ciggen fimpas.

Lycka till, närhelst du tycker tiden är mogen för detta mål. Hoppas och tror att du efteråt kommer att tänka: "Fan, så lätt det var, varför gjorde jag inte detta tidigare?"
Lotta Fedeler
1968 • Göteborg
#11
•
13 augusti 2011 kl 17:06
Gilla
Micke: Tänk.... Visste väl att du var en ex-rökare :-D..
Lisa T
1972 • Götene
#12
•
13 augusti 2011 kl 17:39
Gilla
Fruktansvärt bra kämpat!!! Självklart kommer du klara milen! Blir berörd av att läsa om människor som inte ger upp! Berörd och taggad:)
Margit S
1961 • Luleå
#13
•
13 augusti 2011 kl 18:14
Gilla
Göteborsgvarvet!!
Häftigt! Då är på gång som bara den.....
Lotta Fedeler
1968 • Göteborg
#14
•
13 augusti 2011 kl 18:21
Gilla
Å det blir varvet nästa år med... För egen maskin, skuggande den gode vännen... Fast en bra bit bakom :-)
patrik t
1974 • Enskede
#15
•
13 augusti 2011 kl 20:40
Gilla
härligt att höra! ta hand om din vän!
Marie Samuelsson
1958 • Nösund
#16
•
13 augusti 2011 kl 22:21
Gilla
Grattis och lycka till i fortsättningen!
Du kommer att fixa både 5 och 10 km.

Har själv haft mycket problem med magtarm sjukdom, saknar tjock och ändtarm har en sk bäckenreservoar i stället. Innan min sjukdom slog till på riktigt sprang jag väldigt mycket, Lidingöloppet,Gbgvarvet osv..Efter 4 operationer sa alla läkare och dietister åt mig att springa kan du inte,men du kan väl promenera... ( jag var ju gammal också tyckte de, vid tillfället 45 år) Men jag VILLE springa, det har tagit många år och det har krävts en jäkla massa envishet,men det GÅR. Jag springer inte fort och jag springer inte lika långt som förr,men jag springer och det är huvudsaken.

Lycka till och var rädd om din vän!
Lotta Fedeler
1968 • Göteborg
#17
•
14 augusti 2011 kl 07:20
Gilla
Tack Marie... Otroligt att du orkat fortsätta! Jag tar med mig ditt kämpande när jag tycker det är svårt. Jag har ju inte haft det hälften så svårt.. Fantastiskt!!! Tack för du delat med dig och massor av lycka till själv :-)
Erik Froste
1967 • Strängnäs
#18
•
14 augusti 2011 kl 08:48
Gilla
Vilken framgångssaga. Jag lyfter på hatten för dig.
Niclas Agnesmed
1968 • Solna
#19
•
14 augusti 2011 kl 17:52
Gilla
Fantastiskt inspirerande läsning. Du kommer att klara alla dina mål som du vill uppnå. Jag kommer att tänka på dig när jag känner mig uppgiven. Tack för att du ville dela!
Ulf Johansson
1971 • SANDVIKEN
#20
•
15 augusti 2011 kl 08:18
Gilla
Bra kämpat ! :-)
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.