9 mars 2008 kl 14:02
Redigerad 9 mars 2008 kl 19:39
"lite blöt eller skitig" :-)))
Då var den avklarad! 18 km rundan i Skatås kan varmt rekommenderas alla er som gillar att konstant springa i en lerig bäck i ca 7 km !
Den första biten på 18km-stigen (när man har vikit av från milen) kändes bara charmig med sina spångar och lite lera, stenar och klättringar. Tänkte att det här blir ett bra pass för teknik och core-träning. Inspirationen flödade!! En liten stund senare var det dock bara vatten och lera som flödade. Trodde att det snart skulle bli bättre men det blev bara värre och värre ju längre jag "sprang". Tog av mig fotpoden efter drygt 8 km då jag inte var helt säker på vad den tyckte om att bada samt att jag kunde springa mer rakt igenom bäcken utan att bekymra mig för utrustningen. När jag kom ut på grusvägen en stund efter 9 km var känslan helt overklig, fast mark under fötterna, fantastiskt! Den glädjen höll i sig drygt en kilometer sen var det dags för forsränning igen! När jag tills slut var tillbaka på milspåret kändes vattenpölarna på autostradan löjliga och jag var bara tvungen att springa i alla pölar jag kunde hitta. Unnade mig själv en rejäl fartökning under de sista kilometrarna, vilket kanske inte var helt bra, fick känning i ena vaden mot slutet. Förhoppningsvis bara en liten överansträngning.
Hur summerar man då en upplevelse som denna:
1. Mycket korkad övning beroende på alldeles för stor envishet!
2. Alla andra rundor man sprungit känns inte alls jobbiga längre.
3. Jag är glad över att jag inte skadade mig mer.
4. Nytt PB på 1 km: 8:48. Har aldrig "sprungit" långsammare!
5. 18 km i Skatås ska av normaljoggare (dvs jag) springas när det är torrt och fint ute!
6. Aldrig har ett bastubad varit skönare!