16 augusti 2010 kl 20:30
Det låter logiskt, det många säger, att det borde vara omöjligt för en vuxen tänkande hyfsat löptränad motionär att få vätskebrist av bara en mils löpning. Att det är klantigt av honom om det händer.
Men efter att själv ha drabbats av vätskebrist och salt-mineral-obalans och mått så dåligt som jag aldrig gjort så är jag inte så tvärsäker längre.
Jag fick vätskebrist efter endast 2-3 timmar i lugnt tempo där jag drack någon klunk vatten och/eller sportdryck ca var 10-15 minut och till och med åt ett och annat chips och några bitar frukt. Det var 32 grader i skuggan och banan gick uteslutande i sol med start kl 12.00 på dagen. Jag var klädd i korta tajts och vitt linne och var barhuvad.
Jag upptäckte inte mitt tillstånd förrän jag fick krampkänningar och då upptäckte att mina händer var enormt svullna. Jag gick och lade mig i skuggan och åt saltlakrits, mineraltabletter, saltgurka, i den mån jag överhuvudtaget kunde få i mig något. Det tog flera timmar innan illamåendet, yrseln och ångesten försvann och jag åter kunde tillgodgöra mig vätska och äntligen gick på toalett. Det tog ytterligare ett dygn innan jag var okej och två-tre veckor av återkommande illamående innan jag mådde som vanligt igen.
Jag var kraftigt överviktig och ganska dåligt tränad - men jag ansträngde mig inte mer än jag gjort veckorna innan på träning, tyckte själv att jag betedde mig klokt. Jag hade ätit, druckit och sovit normalt dagarna innan.
Jag tycker inte att jag borde ha fått vätskebrist. Men jag fick det och det var fruktansvärt obehagligtl Psykiskt har jag inte hämtat mig än, efter två år.
Efter den upplevelsen är jag inte längre så kategorisk. När jag ser människor med tunnelseende, stapplande, vingliga, illamående, människor som inte pallar, viker ner sig, kräks, svimmar, faller ihop. Ja, då tänker jag inte längre "det är ju bara en timme och bara 22 grader" utan jag tänker "somliga drabbas vid olika tillfällen och situationer och ingen av oss, inte ens läkare, kan alltid förklara och förstå varför".
Mitt djupaste deltagande till de båda döda löparnas familjer och vänner.