När syns det? - Löpning

Åsa

1983 • Fagersta

#2

•

3 augusti 2010 kl 20:51

Gilla

Antar att du vill gå ner i vikt. Låt det ta låång tid. Om du vill behålla den vikten du kommer ner till ska du ha långsiktiga mål. Det är lätt att gå upp, men svårt att gå ner. Lätt att gå ner fort, men lika lätt att dubbla vikten.

antar att de milen du berättar om är löpning?
Styrketräning rekomenderar jag!

Peter H Nilsson

1966 • Karlstad

#3

•

3 augusti 2010 kl 20:53

Gilla

Ett kärt återkommande ämne :-)

Det är bara plus och minus på energi som gäller, inget annat. Äter du lika mycket eller mer än du gör av med så händer inget. Ska du gå ner i vikt måste du äta mindre energi än du gör av med oavsett du ligger på soffan eller tränar. Några andra vägar finns tyvärr inte.
Se över kosten och bestäm dig, gör maten till nåt kul att pyssla med.

Karin L

1981 • Linköping

#4

•

3 augusti 2010 kl 21:47

Gilla

Fast stop nu. Emelie väger 65kg och är 171cm lång. Det ger ett BMI på 22,2. Säga vad man vill om detta något trubbiga mått, men det innebär att Emelie INTE bör gå ned i vikt! Definitivt inte 10 kg och hamna på BMI 18.8.

Så innan fler kostråd ges till en normalviktig tjej på 19år kanske detta bör övervägas?

Så, Emelie, du bör inte gå ned i vikt, men regelbunden träning ger bättre kondition och snygga fasta muskler. Ät mat du mår bra av, massor av färsk frukt och grönsaker, nötter, grovt bröd, fet fisk, baljväxter, bär och mörk choklad...

Som min favorit"konditor" på shell i Katrineholm (missa inte denna muffinpärla!) sa när jag vekade över en eller två jättemuffin: "Du, man lever faktiskt bara en gång" :-)

Conny Adolfsson

1954 • Hyltebruk

#5

•

3 augusti 2010 kl 22:28

Gilla

Varför gå ner i vikt ? Du är ju inte överviktig, akta dej så inte pojkvännen skaffar sig en annan älskarinna, det är inte säkert han uppskattar en benget.

Peter H Nilsson

1966 • Karlstad

#6

•

3 augusti 2010 kl 22:34 Redigerad 3 augusti 2010 kl 22:45

Gilla

Om Emelie behöver gå ned i vikt eller inte har inte jag lagt några värderingar i. Jag svarade på varför eller hur man går ner i vikt.

edit: Vid 56 kg ligger hon fortfarande inom "idealvikt" enligt skalorna. Dessutom är dessa tabeller en fingervisning och inga absoluta värden, så jag avstår nog fortsatt från pekpinnar i forumet.. förutom att det är viktigt med snygga och fasta muskler då förstås..

Rickard Dömstedt

1970 • Landvetter

#7

•

3 augusti 2010 kl 22:40

Gilla

Hej Emelie!
Måste hålla med Karin. Du väger inte för mycket. Träning ger fasta och snygga muskler. Tyvärr väger ju musklerna mer än vad fett gör. Så även om du blir smalare så kan det bli så att du väger mer. Släng vågen!

Emelie Henriksson

1991 • Skövde

#8

•

3 augusti 2010 kl 22:48

Gilla

Åsa och Peter: Tack för tipsen!

Karin: Allt handlar inte om BMI, utan kroppsbyggnad. Man mår bra när man känner sig bra. Tack för tipsen! :)

Richard: Tyvärr så syns det ju inte att jag har några muskler alls!
Om jag hade fått fina former av träningen hade jag lätt dissat vågen. Men nu är den det enda jag har att gå efter, eftersom mina mått och klädstorlekar inte förändras.

Jenny Viklund

1983 • Örebro

#9

•

3 augusti 2010 kl 22:53

Gilla

Karin sa det mesta, men jag vill lägga till en sak:

Du säger att du väger 10 kg mer än vad du har vägt, men sanningen är den att du nog fortfarande växer och har troligtvis växt en hel del senaste åren även om du kanske inte blivit längre på bra länge.

Vi kvinnor växer inte bara på längden utan också på bredden och det pågår långt efter att man tycker sig vara ur puberteten. (Karlar växer förstås också på bredden, ska tilläggas.)

Så att du ska väga 55 kg igen till din längd är kanske inte möjligt, inte om du samtidigt ska vara hälsosam.

Ta dig en funderare på om det är vikten eller hur din kropp känns och mår som är viktigast. Är vikten viktig så måste du nog ta och omförhandla målet med dig själv och då göra det utifrån en vuxen kvinnas förutsättningar, inte utifrån en tonåring som inte växt klart.

MVH Jenny

Valter Johansson

1962 • Umeå

#10

•

4 augusti 2010 kl 01:12

Gilla

@ Peter: Är du säker på att det bara är + och - på energi som gäller?
Grundtanken med tex GI är ju att förhindra blodsockersvängningar som i sin tur leder till frisättande av insulin. Enligt viss forskning ska ju insulin ha en negativ inverkan på fettförbränningen.
Många mediciner har ju viktökning som bieffekt. Det lär inte bero på deras energiinnehåll!
Stress sägs vara negativt liksom dålig sömn. Ja det senare kan ju verka tvärtom också och förhindra viktökning.
Vår kropp är älltför komplicerad för att kunna förklaras med några enkla siffror.

@ Emilie Varken jag eller någon annan här vet ju vilken kroppsbyggnad du har men som Jenny skrev är det inte realistiskt att förvänta sig att ha samma vikt som du hade vid tex 15 års ålder. Det leder bara till negativa känslor och dåliga kostvanor utan att du kan göra så mycket åt det.
Träna istället för kondition och fasta muskler och ät mat som du mår bra av ,som Karin skrev, så att du orkar träna bra. Då kanske du kan inrikta dig på att väga 60-70 kg men med fastare muskler och hälsosammare liv.
BMI och våg är värdelösa mätare av hur din kropp ser ut. Ingen annan än du vet vad du väger.

.

Åsa

1983 • Fagersta

#11

•

4 augusti 2010 kl 06:05

Gilla

Nä, allt handlar inte om BMI. Det där ordet har stört mig massor.
Jag har ett BMI på 17,4! Och är inte vare sig underviktig eller sjuk på något sätt. Alla är skapta på olika sätt och ska nog inte räknas ut med en gammal formel.

Peter H Nilsson

1966 • Karlstad

#12

•

4 augusti 2010 kl 08:30

Gilla

Det jag vänder mig mest emot är att ett forum ska agera förälder med pekpinnar åt andra i forumet. Man kan inte titta i en tabell och bedöma en människa man aldrig sett. Det är så tarotdamerna i expressen gör som har långa telefonnummer på skatteparadisen..

Valter:
Jo, jag är tämligen säker. Man kan inte bygga materia av luft.
Om en medicin ger viktökning som bieffekt kan det t.ex. bero på att kroppen binder mer vätska, eller påverkar förbränningen.
För övrigt vad som händer i kroppen med insulin och andra kemiska (naturliga) reaktioner så handlar det ju ändå om som du själv säger vilken förbränning som sker, dvs hur mycket energi kroppen gör sig av med. Det var därför jag skrev "oavsett du ligger på soffan eller tränar". En lugn kropp gör av med mindre energi än en stressad kropp även om båda ligger still.
Därför är det energi in och ut som gäller. Det knepiga är ju att alla förbränner olika och även tar upp olika. Det är ju det man får anpassa sig till.
Hur man än vänder det finns det ingen som äter 3000 kalorier och förbrukar 3200 kalorier om dagen som går upp i vikt om det inte är fråga om vatten.

Therese

1977 • Stockholm

#13

•

4 augusti 2010 kl 09:29

Gilla

Peter: Det finns en bild på Emelie i hennes presentation. Där kan du klart och tydligt se att hon är väldigt smal, även med kläder på.

Alla som är medlemmar här på jogg är inte sunda motionärer eller elitidrottare. Det finns många som har en lite felvriden kroppsuppfattning och som inte bör uppmuntras att tappa fler kilon.

Jenny Viklund säger det bra. Emelie är 19 år, hon växer fortfarande. Det är skillnad när en 35-åring säger att de vägde 10 kilo mindre för ett par år sedan och när en 19-åring säger det. För 2-3 år sedan var hon 15-16 år, inte ska vi uppmuntra henne att gå ner till den vikten hon hade då? Speciellt inte när hon redan idag är smal.

Själv vägde jag 45 kilo när jag tog studenten, bör jag sträva efter den vikten idag?

Carina

1979 • Norrköping

#14

•

4 augusti 2010 kl 09:46

Gilla

Variera träningen mer? Byt ut något pass mot simning eller spinning, lägg till ett styrkepass på söndagen. Andra saker som kan vara bra att testa är yoga (styrka, smidighet bla) eller klättring.

Gör sånt som du tycker är kul och mår bra av. Ät det du tycker är gott och mår bra av. Endorfiner är bra skit.
Vågen är inget tillförlitligt mått på hur du mår eller ser ut.
Ta hand om dig.

Peter H Nilsson

1966 • Karlstad

#15

•

4 augusti 2010 kl 10:02

Gilla

Therese:
Det må så vara att du och andra har rätt om både Emilies och din vikt, men jag anser fortfarande att det inte är min eller nån annans sak att vara hälsorådgivare åt någon som inte har bett om det.
Ni får gärna tuta om era viktproblem, jag diskuterar energi in och ut och det är inte samma sak som att jag uppmuntrar något alls.
Om Emelie ber om råd vad gäller hennes person är det en helt annan sak.

Daniel K

1980 • norrköping

#16

•

4 augusti 2010 kl 10:24

Gilla

Hej Emelie,

Vill du nå kroppens "idealvikt" skulle jag råda dig att gå över till en kost med få kolhydrater (lchf), precis som valter var inne på.

Gick själv över till denna kosthållning för ca 1 år sedan och är idag piggare, starkare och mer vältränad än någonsin. Har till och med börjat med barfotalöpning tack vare detta. Energin vill liksom aldrig ta slut.

Kostdoktorn.se kan vara en bra sida att kika vidare på.

Jonas Boman

1979 • Göteborg

#17

•

4 augusti 2010 kl 10:40

Gilla

VAD äter du?

Men kan äta mycket och ändå gå ner i vikt.
Skippa socker och tänk på att inte äta så mycket vitt bröd utan gå över till mörkt/fullkorn. Testa att äta lite mindre pasta/ris och mer sallad och kött.

Valter Johansson

1962 • Umeå

#18

•

4 augusti 2010 kl 11:50

Gilla

Ok Peter jag kanske förhastade mig när jag utgick från att du bara räknade kalorier in/ut enligt vissa förbestämda mallar. Jag tror som sagt att man kan öka förbränningen och därmed äta mer ifall man äter rätt mat vid rätt tilfälle och i övrigt sköter sömn mm. Men det finns ju naturligtvis alltid gränser.

Det var kanske fler än jag som uppfattade Peters inlägg som ett förslag till minskat kaloriintag och därmed ville varna för det. (men det är ju bara en gissning)

Vikt är ju en känslig fråga för många. Om Emilie, eller andra som läser denna tråd, har bestämt sig för att gå ner i vikt finns det inga pekpinnar som kan få de att ändra sig. Det kan snarare ge negativ effekt då de kanske istället slår dövörat till och undviker råd.

Men Emilies första prioritering verkar inte vara vikten utan träning då hon är med i löparklubb, satsar långsiktigt på att genomföra ett maraton och säger ju själv att hon behöver äta för att orka träna.
Emilie frågar ju vad hon ska göra. Hon säger ju själv att hon lätt kan "dissa" vågen ifall hon får fina former så att försöka motivera till att få muskler tycker jag inte är fel.
Tvärtom kan det vara viktigt att kunna godta en viss vikt på vågen för att inte få negativa känslor som i många fall kan leda till desperata försök till bantning, sämre självkänsla mm.

Det är ju svårt, nästan omöjligt, att skriva så bra att alla förstår exakt vad man menar. Vi är ju alla olika och drar lätt våra slutsatser utifrån de erfarenheter/kunskaper vi har oavsett om de är självlärda, från bekanta eller bara teoretiska. Små differenser i ordval mm kan också göra att man läser texten med olika "ögon".

Avslutningsvis finns det ju många andra personer som läser detta som kan behöva höra att vikt inte är det mest betydelsefulla varken för att må bra eller se snygg ut.
Utöver det är det ju naturligligtvis upp till var och en att bestämma vilken kroppsbyggnad man vill sträva efter men vågen eller BMI är aldrig en bra vägledning.

Johan O Kanmert

1971 • Hisings-Kärra (Göteborg)

#19

•

4 augusti 2010 kl 12:12

Gilla

Inte lätt i Jämmerdalen...

Emelie skriver att

"Frågan är:
När börjar det synas på kroppen att man tränar?
Jag ligger på 10kg mer än vad jag vill ligga på och har legat på.
Väger nu 65 kg och är 171 cm lång.
Vad ska jag göra?
Måste äta mycket för att orka träna. "

Peter svarar (ett helt riktigt svar)

"Det är bara plus och minus på energi som gäller, inget annat. Äter du lika mycket eller mer än du gör av med så händer inget. Ska du gå ner i vikt måste du äta mindre energi än du gör av med oavsett du ligger på soffan eller tränar. Några andra vägar finns tyvärr inte.
Se över kosten och bestäm dig, gör maten till nåt kul att pyssla med."

Varför måste moralister diskutera om vem som borde gå ner i vikt eller inte? Vill en myndig människa väga mindre så låt (i det här fallet) henne göra det. Ska hon klara ett marathonlopp (vilket är hennes mål) så blir det lättare 10 kilo lättare, inget snack om det.

Till Emelie: Ska du gå ner i vikt krävs att du dels äter rätt, dels att du rör dig mycket. 60 kilometers löpning i veckan är inte tillräckligt. Mitt råd: spring som du gör nu plus ett riktigt snabbt intervallpass i veckan. Och gå minst en timme om dagen (gärna mer) Då kommer kilona försvinna.

När du orkar, spring riktigt långa pass, tre timmar eller så, det kommer hjälpa dig klara marathonloppet bättre och bränner masor av energi. Även träningspass i stenhårt tempo bränner mycket energi, även om de inte är så långa så håller förbränningen på länge.

Hoppas du hittar en vikt du trivs med. Lycka till!

Linus Nyberg

1978 • Gävle

#20

•

4 augusti 2010 kl 12:57

Gilla

Johan...
> 60 kilometers löpning i veckan är inte tillräckligt.
Är du ironisk eller? 60 km/vecka är faktiskt ganska mycket, speciellt när man springer i 6min/km. Det blir 6 timmar löpning i veckan. När jag ökade från 60 km/månad till 60 km/vecka förra året så hände det snabbt saker med min kropp. Jag var inte överviktig innan, men plötsligt fick jag stoppa i mig allt jag såg för att hålla uppe vikten. Allt underhudsfett bara försvann på en månad eller två.
Man är ju väldigt olika, men underskatta inte vad 60 km/vecka kan göra.

Emelie: Samtidigt vill jag varna för att öka till 60-70 km/vecka under kort tid. Det ska ta lång tid att öka dit. Det var nog ren tur att jag inte blev skadad, kombinerat med att jag körde enbart lågintensiv träning i början.