Foruminlägg av Fredrik Zetterberg

#1
•
23 augusti 2009 kl 14:43
Gilla
Hej

Tänkte kolla lite hur ni andra använder er puls/gpsklocka under lopp.

Började springa förra året för att få lite motion med målsättning att springa Göteborgsvarvet, det blev även midnattsloppet vilket var mycket kul.

I våras skaffade jag en pulsklocka för att få lite kontroll över träningen.

Sprang Göteborgsvarvet och försökte hålla konstant fart(5 min/km) och sprang c:a 1 minut sämre än 2008.

Sprang midnattsloppet och försökte hålla en puls över 165(medium blev 174) och två minuter sämre tid än 2008. Har väl en max uppmätt puls på 190.

Har tränat bättre i år tycker jag med pulsklocka, träningskalender osv så man blir ju lite besviken.....Hur gör ni???

/Fredrik
#2
•
23 augusti 2009 kl 14:51
Gilla
Kul lopp och jippo,

Dock tycker jag det var lite trångt i år i startgrupp 2 jmfrt med förra året, kanske därför jag sprang 1.5 minut långsammare än förra året.

Lite för mycket sicksackande pga för många långsamma i vänster spår.

Det blir midnattsloppet nästa år med:))

/Fredrik
#3
•
24 augusti 2009 kl 12:34 Redigerad 24 augusti 2009 kl 12:48
Gilla
Känns ganska galet med alla dessa råd, gå efter rådet ät när ni är hungriga.

Skulle kroppen ha 20-30 minuters fönster för upptag av mat??? Först tuggar du bananen, därefter skall den brytas ner av saltsyra och enzymer i magen, därefter tas näring upp i tarmarna osv. Man kanske skulle käka innan man springer för att träffa rätt i fönstret, intressanta PK data att studera.;)

Det finns många skolor för hur man skall äta. men man får nog tänka på att amatörer som de flesta av oss är inte behöver specialiserad föda(pulver, gainomax osv) för att prestera mer eller återhämta sig bättre.

Jag kan naturligtvis ha fel men är det någon här som kan peka på några riktiga studier i ämnet??

/Fredrik



#4
•
24 augusti 2009 kl 12:46
Gilla
Intressant,

Många, förstår att det finns flera sätt att använda pulsklocka på. Har inte insett att man kan byta variabler som visas på klockan och medelhastighet hitills/etapptempo tycker jag verkar vara vettig. Sprang Göteborgsvarvet och försökte kolla på hastighet men den hade tyvärr inte så mycket att göra med totalhastigheten.

Har försökt använda pulsen som piska men kan nog dra på lite mer eftersom jag trodde min maxpuls var 180 men på midnattsloppet fick jag upp pulsen i 190......så det gäller nog att känna sina gränser. Hade minimipuls satt på 165(blev 174 i medel) så där kan man nog dra på lite mer.

Har haft en tendens att springa för fort i början, kanske lite av ens personlighet kikar fram där;) så det var nog ett bra tips att försöka hålla igen lite där.

/Fredrik



#5
•
24 augusti 2009 kl 20:30 Redigerad 24 augusti 2009 kl 20:33
Gilla
Oki

Har inte fått tag på PDF erna av ovanstående artiklar men om jag förstår det hela rätt:

Millard -Stafford et. al. säger i princip att kan öka tillverkning av glukogen, men man bör undersöka signalmekanismer i muskler, en gissning titta på om musklerna fortsätter brytas ner??? Protein har ingen visad påverkan på återhämtnngen alls.
Formeln, om jag förstår den rätt säger att om du nu mäter i bananer, 1 banans ätbara del väger c:a 100g då får du 21.8 g kolhydrat. Räknat på fullt upptag skulle det innebära att en person som väger 80 kg skulle äta 5 bananer i timman under hela recovery tiden, hur lång den nu är?? Ganska mkt alltså.

Skall bli intressant att läsa hela artikeln.

Chokladmjölken var ju väldigt rolig men man undrar ju om en varians på 30-50% om skillnaden är signifikant mellan de tre grupperna. Dock får man ju säga att chokladmjölk funkar det också!!!

Tack för referneserna skall plocka upp pdf erna och läsa artiklarna.

/Fredrik

#6
•
24 augusti 2009 kl 22:11 Redigerad 25 augusti 2009 kl 07:40
Gilla
Slutsatsen som de drar är ju att CM är en effektiv återhämtnings "agent" blabla inte att den är bättre ;)

Saknar en nollpunkt såsom en grupp som inte druckit ngn återhämtningsdryck-kanske man anser att FR är nollpunkt.

Annars skulle nog slutsatsen varit signifikant bättre osv. Aftonbladet, GP och andra dagstidningar rapporterar ibland om den här typen av artiklar.

/Fredrik
#7
•
25 augusti 2009 kl 10:08
Gilla
oki,

Förstod vad du menade med aftonbladet Frida ;) och du har säkert rätt i den parvisa jämförelsen, skillnaden är säkert signifikant men som sagt mkt liten. Skall plocka hem pdf´erna när jag är tillbaks på jobbet om en vecka.

Problemet tycker jag är att man övertolkar resultat, om man läser enbart denna studie så kan man tro att man borde servera enbart chokladmjölk vid vätskekontroller.........fast då kanske man åker dit för phetnethylamin doping:))

Samma sak med återhämtningen... det verkar ju kräva ganska mycket kolhydrat för att få upp glykogenet...det skadar inte med en banan efter träning men den kanske inte gör ngn större skillnad.

Så till ursprungsfrågan, hur lång tid kan man vänta, eller kanske mer, hur lång tid kan jag vänta och må bra, som faktiskt är det viktigaste. Äter man som t.ex Karin säger ovan tidig lunch efter löpträningspass och mår bra av det så är det så.

Äter man regelbundet(frukost lunch middag med mellanmål) och mår bra skall man inte oroa sig. Oron kan skapa större problem än en utebliven banan efter träning!!

/Fredrik



#8
•
25 augusti 2009 kl 10:46
Gilla
Tjena,

Man pajar inte träningen genom att inte äta direkt efter, däremot kanske man kan få ut lite mer av träningen genom att kontrollera vad och när man äter vilket är en himmelsk skillnad.

Lycka till med träning och maten, yoghurt med honung är en höjdare :)

/fredrik

PS får väl erkänna att jag efter midnatsloppet häromkvällen direkt satte i mig både den vidriga knäckemackan, bananerna(1 1/2 märkte att dn andra smakade trä.., de blåfärgade vattnet med sötningsmedel - powerade och något glas vatten- fruktansvärt hungrig. DS
#9
•
5 juni 2019 kl 12:00
Gilla
Intressanta tips, tror många har samma problem-man orkar inte riktigt mot slutet.

Det blir mer långdistans enligt ovan då....
#10
•
6 februari 2020 kl 23:00
2 Gilla
Drog ner 16 kg på två månader, utan träning. Hur? Två regler 1) ät hälften 2) det måste vara kul. Tre mål om dagen frukost en ostsmörgås och kaffe, Lunch ät hälften på tallriken, det som smakar gott, eller lägg undan hälften till imorgon. Middag, repetera lunchen. Ät inget mer, är du hungrig på kvällen ta en kopp te. Är det fest, är det fest sedan är man på schemat igen. Fortfarande lätt efter två år, svåraste är att bibehålla vikten. Jo, förresten jag loggar vikten i app ett par dagar i veckan. Skippar jag det går det upp, men då är det bara att köra hälften igen.

Började efter två månader springa och sprang varje dag i åtta månader, hur skönt som helst tills knäna tog stopp, typiskt löparknä. Började med spinning för att träna benmuskler och började så smått med garmins ai tränare runwlkrun. Viktigaste lärdomen har varit att sätta ner foten under kroppen, ta kortare och snabbare steg. Kollade också lite svt klipp på musse på youtube där han visar löpteknik. Knäna har blivit mkt bättre men fortsätter arbeta på det.
#11
•
6 februari 2020 kl 23:23
2 Gilla
Skall väl tillägga att jag testat 5:2 och, mådde bara kass, tappade energi och arbetslust. Med Äta hälften strategin blev jag möjligtvis lite sugnare mot slutet men mådde aldrig dåligt. Vad gäller metabolism är det enkel matematik kcal in och kcal ut. En intressant studie visar att kroppen strävar mot den vikt du uppnått och sparar på lågenergirörelser. Det innebär att man dessvärre inte kan äta lika mkt vid den lägre vikten som man hade kunnat om du inte gått upp i vikt. Intressant är också att studier visar att du med största sannolikhet är tillbaks på din toppvikt inom ett år. Det finns en amerikansk sajt uppsatt av fetmaforskare som loggar undantag. Där finns även beskrivet vilka beteenden som dessa människor har. Väga sig regelbundet är en sak.
#12
•
8 februari 2020 kl 00:10
Gilla
Japp, rättolkat tyvärr har människan ingen riktig broms. Vi har ju dessvärre inte levt så länge i ett överflöd som nu. En intressant nylig musstudie visar att möss som bär vikter reducerar sin vikt med lsamma massa som vikterna. Hypotesen skulle vara att knäna fungerar som human våg. Det som jag inte riktigt fått svar på ifrån lite mer insatta är om man kan ändra den vikt man strävar efter över lång tid.

Stod inget om gravida i studien ovan.
#13
•
8 februari 2020 kl 22:00
Gilla
Började springa för ca två år sedan på hawaii, fungerade utmärkt med morgonpass. Fast man hade ju 12h förskjutning av tid. ;-)

Lunch eftermiddag fungerar bäst för all ansträngande löpning. Morgonpass blir just det, lugna morgonpass.