Foruminlägg av Henrik Jansson

Hej!
Jag är en (blivande) total nybörjare som hastigt och lustigt blivit sugen på triathlon. Jag var i Barcelona (Calella) förra helgen och såg Ironmantävlingarna, och jag kan lugnt säga att jag blev inspirerad.

Jag har alltså tänkt på triathlon länge, men upplevelsen runt loppet fick mig att inse att det är dags att ta tag i detta här och nu. Jag tänker inte börja med att satsa på en hel Ironman, men tycker däremot att Vansbro triathlon verkar vara en lagom utmaning att börja med.

Jag har ingen egentlig konditionsträningsbakgrund, men jag har under det senaste året kommit igång lite smått med löpning. Springer nu 2 - 4 pass/vecka på distanser mellan 6 och 20 km (oftast 10 eller 14 km).

Utöver löpningen så brukar jag passa på att cykla till och från jobbet någon gång per vecka. Jag har 14 km enkel väg och jag kör sträckan på en fem år gammal och ganska tung hybridcykel. Jag har insett att jag kommer att behöva en riktig cykel innan jag ger mig på mer seriös cykelträning, men det bär emot att köpa en nu när det snart är vinter. Det verkar tråkigt att skaffa en ny fin cykel och sedan inte kunna använda den ordentligt på flera månader. Så snart de börjar sprida grus på vägarna kommer ju räserdäck bli svåranvända...

Min tanke är istället att använda hybridcykeln över vintern, men skaffa lite utrustning till den för att förbättra min träning.

Det jag har tänkt skaffa är följande:
- SPD-pedaler (kombipedaler, eftersom cykeln också används för att cykla och handla mjölk etc).

- Billiga skor. Jag har sett dessa skor (http://www.sportsdirect.com/muddyfox-storm100-mens-mtb-cycling-shoes-144087?colcode=14408703) och tycker priset verkar helt ok för vad man får. Inser att detta inte är några ultimata skor alls, men antar att de ändå blir mycket bättre än att cykla med mina vanliga sneakers. De ska ju tåla väta (nåja) och de verkar också kunna duga till för att gå med från cykeln till kontoret. Får för mig att SPD/MTB-skor tål lite sämre väder (iaf bland de billigare skorna) även om de inte är lika styva.

- En enkel tempobåge för att börja vänja mig vid en låg sittställning.

- Dubbdäck så jag kan köra vintern igenom

Jag försöker vara realistisk och tror inte att jag kommer att ge mig ut på några 90-km-rundor med denna utrustning, utan tänker mer att det handlar om att bygga en vana av att cykla, och att göra det här och nu. Cyklingen är den del av ett triathlonlopp som skrämmer mig och därför vill jag inte vänta till april innan jag börjar lägga energi på den. Till våren är tanken att skaffa en enklare men ändå "riktig" triathlon-/tempocykel och lite mer ordentlig utrustning öht.

Efter denna långa utläggning kommer nu mina frågor:
1. Spänner jag bågen för hårt om jag börjar med ett så pass långt lopp som Vansbro?

2. Är mina cykelplaner realistiska?

3. Är det något jag har förbisett när det gäller cyklingen/cykeln?

4. Jag tycker ju att det borde innebära att jag får en rejäl boost i vår när jag skaffar riktig utrustning, men blir det för sent att börja träna cykling seriöst om jag väntar till våren?

5. Vad gäller löpningen så har jag sett att de flesta triatleter använder andra/lättare löpskor än folk som endast löptränar. Jag antar att detta handlar om tidsaspekter (snabbare att ta på?) eller vikt. Stämmer det eller finns det några andra fördelar med löparskor som är specialgjorda för triathlon?

6. Jag springer just nu i väldigt väldämpade men ganska tunga Asics Kayano. Jag älskar skorna trots att "alla" säger att de förstör löpkänslan... Är detta något jag ska vänja mig av med, eller är det först bland de mer extrema som "riktiga" triathlonskor ger en fördel?

Om du har orkat läsa hela den här texten är jag den förste att tacka ;-) Har du lust att besvara någon/några av frågorna blir jag ännu gladare. Detsamma gäller om du har några generella råd eller tankar om vad jag ska fokusera på nu såhär i början.

Stort tack för input från er alla tre. Det känns som om det borde gå att ro iland ett sådant här projekt om jag ger mig fan på att träna ordentligt :-)

Jag kanske underskattar svårigheterna med simningen, men jag tycker att det momentet verkar enklast. Jag har inte simmat så mycket på sistone, men har en bakgrund inom fridykning. Vi simmade hyfsat ofta 4 - 5 km ute i skärgården (både med och utan fenor) och jag får för mig att ett simpass i veckan på ett par km borde göra susen för att återaktivera mig i den delen.

Jag har aldrig sprungit någon halvmara på lopp, men springer distansen som träning minst ett par gånger i månaden i nuläget. Inga jättetider, men snittar runt 5 min/km utan att förta mig alldeles. Antar dock att det blir helt andra tider och förutsättningar efter att ha cyklat i några timmar först ;-)

Tack för tipset angående leveranstiderna, det hade jag inte tänkt på alls. Kanske dags att börja kika på cykel så snart som möjligt så jag inte blir försenad när våren kommer.

Det låter som om jag kanske borde cykla lite på gymmet också då. Synd bara att gymcykling är så trist. Man vill ju komma någonstans när man cyklar, om så bara till jobbet. Konstigt att jag däremot älskar både löpbandet och crosstrainern på gymmet. Är spinning bra träning för detta eller är det bättre att sitta själv och nöta i konstant hastighet? Jag tänker att man kanske blir lite mer inspirerad om man tränar i grupp...

Hej!

Jag har anmält mig till IM Barcelona i Callella den 7 oktober 2018. Nu sitter jag och försöker göra en vettig planering för hur jag ska få till en bra uppladdning inför slutmålet. Eftersom det är min första IM så har jag inga tidsmål, men jag vill känna att gör mig själv rättvisa när jag väl är där. Säsongen 2017 var min första säsong, och då genomförde jag två olympiska, en supersprint och en medeldistans. Jag presterade inga tider att skriva hem om, men det var heller aldrig tanken. Däremot fick jag många lärdomar rörande vad jag ska fokusera min träning på.

Jag har aldrig sprungit en mara, har bara cyklat 18 mil en gång i mitt liv men simmar ganska mycket (oftast 2 - 3 pass i veckan á 2,5 till 5 km). Jag har tänkt mig följande upplägg för att förbereda mig, men vet inte om jag tänkt rätt:

5 maj: Aros Maraton - 50 km löpning i ett litet men enligt uppgift trevligt lopp på hemmaplan. Det känns som om det kan vara bra att testa att springa minst ett lopp på maratondistans eller längre redan i början av säsongen, medan jag fortfarande inte är alltför sliten i kroppen.

19 maj: Uppsala Shimano landsväg 167 km cykel - känns som en lagom distans.

27 maj: Hallsta triathlon, olympisk distans.

10 juni: Uppsala triathlon, olympisk distans.

30 juni: Vansbro triathlon, medeldistans.

Efter tre triathlon på en dryg månad känns det bra att vila kroppen från den hets som blir under lopp, och återgå till mängdträning kombinerat med livsnjuteri under högsommaren.

~19 augusti: Knivsta triathlon, supersprint. Bra arrangemang på hemmaplan som är såpass kort att det inte sliter så mycket på kroppen men som ändå får igång tävlingskänslan inför hösten.

1 september: Käringsund triathlon, medeldistans. Generalrepetition 5 veckor innan den stora finalen. Simning i hav, utomlands men ändå inte :-)

7 oktober: Ironman Barcelona. Här vill jag vara på topp. Jag vill vara fullt återhämtad från sommaren. Jag vill kunna se tillbaka på säsongen och känna att den förberett mig för den stora dagen. Jag vill känna att jag VET att jag innan dagens slut kommer att springa igenom bågen och få höra orden - You...are...an...Ironman.
Helt enkelt - det är hit hela säsongen syftar. Samtidigt är också vägen hit ett mål i sig.

Nu lite frågor:
1. Är upplägget vettigt? Dvs, först en ordentlig dust på en löpdistans jag måste kunna behärska innan hösten, sedan upptrappning inom triathlon under försommaren. Efter det en paus för återhämtning innan jag återigen ger mig på allvaret. Och sen återhämtning igen.

2. Är det bättre att skippa cykelloppet - där jag inte får använda tempocykeln, och där drafting är tillåten - och istället lägga in långpass i min ensamhet på den cykel jag planerar att tävla på?

3. Blir det för tätt att ha två veckors vila mellan Hallsta och Uppsala, och sedan tre veckor mellan Uppsala och Vansbro?

4. Är det lagom med fem veckors vila efter Käringsund innan IM, eller ska jag leta reda på ett medeldistanslopp som ligger lite tidigare i Augusti istället?

Jag skulle helt klart rekommendera en triathlontröja istället för en vanlig cykeltröja. Den är ju de-facto till just för att passa bra för både löpning och cykling.

Jag springer mycket i den som föreslås i #9 (dhb Block) och den är fantastiskt skön att springa i. För mig har den ett användningsområde mellan 10 - 30 grader för löpning. Ryggfickorna är lite små, men man kan lätt få med sig 4 gels i dem. Om du tänker ha en telefon i en av fickorna så blir det nog svårt om den är större än en iPhone 6/7/8.

Angående storlek så är jag 191 cm lång och väger 83 kg. Medium sitter perfekt. Den är väldigt elastisk, så jag inbillar mig att jag skulle kunna väga allt mellan 78 - 90 och ändå använda den. Triathlonkläder ska ju sitta som ett andra skinn, så passformen är alltid tajt.

Jag har hunnit använda mina Epic React i några veckor nu - bara på löpband dock. Vågar man börja använda dem ute, eller kommer gruset som fortfarande ligger kvar på asfalten äta upp sulan direkt?

Mina andra skor känns helt döda i jämförelse (Kayano, Noosa FF, Icebug Aurora) och det lockar extremt mycket att släppa ut dem i det fria...

Hej!
Jag ska om fem veckor springa Aros Marathon - ett lopp som trots namnet är 50 km långt. Jag springer just nu ca 30 - 40 km/vecka, vilket verkar vara lite för lite enligt alla tips och råd jag läst. De flesta verkar rekommendera att veckomängden ska uppgå till minst den sträcka som man ska springa under ett planerat lopp. Till saken hör att jag tränar till flera triathlonlopp under sommaren - allt från olympisk distans i början av säsongen till full Ironmandistans i oktober, så jag kan inte lägga all min tid på löpningen. Jag har under vintern fokuserat mycket på simning samt grundläggande styrka och bålstabilitet (dels för hållningen under löpningen och dels för att orka med aeroposition under många timmar).

Frågan är nu om jag borde öka löpmängden de sista fem veckorna inför loppet (till 50-60 km/vecka) eller om jag hellre ska fortsätta på en mängd som kroppen är van vid för att inte riskera att skada mig inför loppet?

Planen är väl egentligen att mest komma igenom loppet och ut på andra sidan med vetskapen att jag sprungit längre än ett maraton - det vill säga slutetappen på Ironman. Så jag tänker mig att lunka fram i ett tempo runt 5:30-5:45/km. Det klokaste vore kanske att byta ut de korta hårda passen mot långpass men samtidigt vill jag fortsätta utvecklas vad gäller fart på kortare distans.

Maraprogrammen kan kanske vara en bra inspiration, även om de måste modifieras för att passa min egen plan (eftersom loppet inte är ett mål i sig utan mest en inledning på säsongen).

Jag sprang en 21-km-runda i förrgår där jag höll ett tempo på 5:37 (dvs samma tempo som jag tänkt hålla på loppet). Jag känner mig inte ett dugg sliten efter det, men borde jag vänta en vecka och sedan springa ett längre pass (omkring 30 km) eller är det bättre att ta ett till halvlångt (kanske samma runda igen) redan idag?

Till saken hör att har ett intervallpass inplanerat för imorgon kväll med triathlonklubben (efter vilket jag kommer behöva lite löpvila pga hårt slitage) och kommer nog inte hinna springa så mycket mer den här veckan då vi ska upp och åka skidor tor-sön.

Det låter klokt att vänta lite

Det känns bra att höra att det funkar :-) Är nog inte speciellt orolig vad gäller orken, utan mest att det blir för mycket för fötter och knän när de inte är vana vid belastning under så pass lång sträcka.

Tyvärr blev det väldigt lite tränat förra veckan på grund av kräksjuka, men jag känner mig ändå ganska förberedd. Förrförra helgens test på 30 km gick mycket bra och jag kände att det inte hade varit några som helst problem att springa vidare.

Nu har jag bara bekymmer avseende vilka skor jag ska springa i. Jag alternerar just nu mellan två olika skor men kan inte bestämma mig för vilka som är bäst för uppdraget:
-Nike Epic React: 10mm drop men lite "sladdriga" i sulan. Dessa brukar vara mitt val när jag vill springa lite snabbare.
-Skechers GoRun Ride 7: Endast 6mm drop men styvare i sulan. Det är dessa jag använt på de flesta längre pass jag sprungit.

Dämpningen är likvärdig i båda skorna, och riktigt skön, men Skechersskorna känns lite lättare att hålla igen på farten i. Stabiliteten gör dessutom att jag blir lite mindre sliten i framfoten än i Nikeskorna. Nackdelen är att jag fortfarande inte är riktigt van vid det lägre dropet. Har tidigare alltid sprungit med 10 mm drop, och den lilla skillnaden gör att jag får ont i vristen - men främst efter ett pass och inte under själva löpningen. Det är troligen en vanesak, men jag är inte riktigt komfortabel med dem än.

Så - är det bättre att bli sliten i framfoten eller i vristen? Är en styvare yttersula bättre än en mjukare?

Jag kan bara stämma in i hyllningarna av Ride 7. Fantastisk sko till fantastiskt pris. Också mycket trevligt att man kan variera om man vill ha en eller två innersulor i. Känslan i skorna ändras radikalt när man tar ur ena sulan och de känns helt plötsligt rappa istället för dämpade :-)

#20: Det är dubbla innersulor i dem. Lyft ur den vanliga så är det en till där. Det gäller dock att snöra åt skorna ganska hårt då, annars tenderar de att glappa.

Står lite om det här: https://www.believeintherun.com/2018/03/03/skechers-gorun-ride-7-performance-review/

I mitt tycke så är de väldigt true to size. Dock lite bredare än många andra i framfoten