Foruminlägg av Torbjörn Westman

< < < 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 > > >
#1
12 maj 2015 kl 21:29
Gilla
Även jag springer min första mara den 30 maj. Träningen har gått hyfsat och jag siktar på att ta mig under 4 timmar, vet inte hur realistiskt det är. Två pass på över tre mil har det blivit och första gången fick jag också rejält stumma ben efter 25 km. Andra gången höll jag medvetet aningen lägre tempo. Då kändes benen fräscha betydligt längre och jag kunde hålla hastigheten, trots andra småkrämpor.
#2
15 maj 2015 kl 20:10
Gilla
Vad är det för sportdryck(er) som serveras under loppet?
#3
17 maj 2015 kl 13:40
Gilla
Hade också planerat ett sista långpass idag, men vänsterknät sa ifrån så det blev en fin cykeltur i ett försommarfagert Småland med byvindar och hagelskurar i stället. Nu blir det bara lätta träningar varannan dag fram till den 30.
#4
23 maj 2015 kl 16:39
2 Gilla
Jag känner igen mig, Susan H. Alla i bekantskapskretsen är sjukt trötta på mitt surr om maraton. Men vadå, sitt första maraton springer man bara en gång.
#5
25 maj 2015 kl 17:18
Gilla
Krzyszof #203: jag skulle avstå träning helt i din situation. Du är förmodligen bra tränad redan och risken att du blir sämre eller drar på dig en skada är större om du tränar med en infektion i kroppen.
#6
30 maj 2015 kl 19:13
5 Gilla
Tack alla som bidragit till denna inspirerande tråd! Jag tog mig i mål, blöt och glad på mitt första maraton, och är mycket nöjd med tiden 3.53. Det märkliga var att det inte var benen eller knäna som krånglade, utan magen. (Sportdrycken?) Det var nästan komiskt: när de flesta la in en långspurt med kilometern kvar var jag mest koncentrerad på att inte göra i byxorna!
#7
1 juni 2015 kl 10:54
Gilla
Detta var min första mara och jag befarade knäont eller grym mjölksyra mot slutet, men mitt problem blev magen. Första krampen kom redan efter 19 km, nästa vid 23 och sedan kom de allt tätare. Har aldrig känt något liknande tidigare. Ni som har erfarenhet; vad kunde jag gjort bättre? Stadig frukost, banan innan start, dextro och sportdryck. Jag är lite misstänksam mot sportdrycken.
#8
1 juni 2015 kl 11:06
Gilla
Tack, Malin. Dextro har funkat för mig tidigare, men jag ska nog vara försiktigare med dem i fortsättningen.
#9
4 augusti 2015 kl 15:21
Gilla
Jag följde programmet sub 4 timmar inför Stockholm Maraton. Efter ett tag kändes passen inte särskilt tuffa, men det handlade snarare om att lära känna sin kropp och sina begränsningar. När loppet väl startade kände jag mig ganska säker på att jag, om inget oförutsett inträffade, skulle kunna hålla "mitt" tempo länge. Jag tog mig i mål på 3.53.
Lycka till!
#10
4 oktober 2015 kl 17:15
Gilla
Var det bara vädret eller var det fler som tyckte att banan var jättefin? Kul att göra ett varv på stadion längs vägen. Och de små hejaklackarna på hyllierundan gav ju fantastisk energi - mig bar de fram till nytt pers med 6 min!
#11
4 oktober 2015 kl 17:20
1 Gilla
Malmö Halvmara 1.42.07 - sex minuter snabbare än i Cardiff för ett år sedan. Otroligt nöjd med att jag lyckades hålla tempot hela vägen; alla kilometrar knappt under 5 min.
#12
16 november 2015 kl 00:51
Gilla
Jag tror absolut du kan klara maraton på fyra timmar. För ett år sedan befann jag mig träningsmässigt ungefär som du gör nu, fast jag hade aldrig sprungit så långt som 31 km. Jag följde sedan Joggs träningsprogram för 4:00 och tog mig i mål på 3:53 i Stockholm trots vädret och en besvärlig mage. Viss mersmak gav loppet i alla fall så jag siktar ner mot 3:45 nästa år om man slipper krämpor förstås.

Stort lycka till, och kom ihåg att när man på stumma ben springer in på Stockholms stadion så är det värt varenda träningstimme!
#13
26 november 2015 kl 20:21
Gilla
Jag fick liknande problem i vänsterknät våras och fick bra hjälp av en naprapat. Nu har jag fått känningar i höger knä, så nästa vecka ringer jag naprapaten igen...
#14
26 november 2015 kl 20:47
Gilla
Ja, av naprapaten fick jag både behandling och övningar för att stärka muskulaturen runt knät.
#15
29 december 2015 kl 15:56
2 Gilla
Det här verkar vara forumet att slå ett slag för den njutningsfulla sporten öljogging - obs! har inget med elitidrott att göra. Först måste man hitta en trevlig bana med lagom avstånd mellan pubarna (tjeckiska landsbygden är idealisk!) Sedan är det bara att sätta igång. Av ölet får man vätska, energi, gott humör och - inte minst viktigt - motivation. En viktig regel: Max ett glas öl per stopp plus ev. lite vatten. På detta sätt kan man ta sig riktigt långt. Det skulle jag däremot aldrig göra med sportdryck som ger mig dålig mage.
#16
11 mars 2016 kl 20:09
Gilla
Vilken sympatisk tråd, Ulf, det känns som jag behöver den. Långfärdsskridskosäsongen har varit fantastisk här i östra Småland och så länge den är igång blir det inte så mycket bevänt med löpträningen. Sprang idag första långpasset, knappt 24 km, och det kändes motigt.
#17
12 mars 2016 kl 14:14
Gilla
Jonas B: Idag blev det åter en skön skridskotur, 27 km innan isen blev för mjuk. Vi får väl trösta oss med att det också är rätt hyfsad träning. Ta det lugnt med hälsenan, här känns det som att ena höften kan bli problem.
#18
27 mars 2016 kl 19:34
Gilla
Jo, Ulf, med tungt hjärta har jag lagt skridskorna på sommarförvaring. Å andra sidan går det nu bättre att fokusera på maratonäventyret. Idag sprang jag ett pass som kändes riktigt skönt, för första gången den här säsongen. Kom att tänka på att det är därför man springer, för att få den där känslan av att det går lätt och att man mår bra. Tänk om vi alla kunde få till det den 4 juni...
#19
30 mars 2016 kl 20:39
Gilla
Tyckte att löpningen började kännas ganska behaglig, i alla fall inte så motig som för några veckor sedan, men då gjorde jag förmodligen misstaget att springa för fort eller kanske för länge: Som det berömda brevet på posten dök en krämpa upp, den här gången i ljumsken. Försöker töja så gott det går, men den onda muskeln är svår att komma åt. Och när man som jag har passerat 50 tar det liksom lite längre tid för krämporna att försvinna...
#20
31 mars 2016 kl 20:12
Gilla
Det är ju fantastiskt, Ulf, att du är skadefri! Fortsätt träna klokt, som jag tror du gör, så kommer formen att stiga. Och en skön massage kan göra underverk, i synnerhet i vår ålder. ;-)
Jag sprang en försiktig runda idag och visst, ljumsken satt kvar, men den var snarare irriterande än hindrande. Det känns alltså ganska hoppfullt med andra ord.
< < < 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 > > >