Foruminlägg av Mats Blomdahl

#1
8 augusti 2012 kl 09:33
Gilla
Hej!

Jag har haft jättemycket promblem med smärtor i vaden under flera år, ibland så pass att jag varit tvungen att halta mig hem. Jag har tidigare gått till sjukgymnast och behandlat, gjort tåhävningar, strechat med fokus på vaden,fått massage, ätit magnesium, skaffat skins och ändrat löpsteget. Allt detta har hjälpt någorlunda det har släppt lite grand. Men nu när har jag börjat satsa för att springa lidingöloppet och då har jag börjat dra upp distansen lite försiktigt. Jag springer inte alls långt, ca 10km, så får jag jätteont och smärtan kommer tillbaka på ett obehagligt sätt.

Sedan så läste jag boken born to run och har blivit jätteinspirerad av den. Där nämner han ju att det är jätteviktigt att springa backträning. Jag har efter det lagt in två pass i veckan och då försvinner smärtan! Oftast redan under passen. På söndagar springer jag distanspass (om man nu får kalla 10km distans). Efter avslutat pass så hade jag så ont i vaderna att jag knappt kunde gå. Jag tar mig då iväg till "min" backe och börjar köra på 4set om fyra minuter. Första setet kunde jag knappt genomföra, det andra gick lättare, trean och fyran genomfördes utan några som helst bekymmer.

Varför blir det så? Ska livet vara en lång uppförsbacke från och med nu? Hoppas någon har någon kul teori.
#2
9 augusti 2012 kl 10:03
Gilla
Utifrån vad du skriver så kan jag förstå om det inte gör lika ont på grund av att den inte blir lika utsträckt som på planmark. Men att smärtan i princip försvinner av att jag springer uppför känns ändå märkligt för min del.
#3
14 augusti 2012 kl 07:53
Gilla
Ni som förespråkar tåhävningar? Hur länge har ni hållit på innan det ger något resultat? Själv gjorde jag tåhävningar från augusti tom februari förra året utan att det blev bättre något mycket bättre alls. Jag gjorde 3x15 på varje fot morgon och kväll. Dock inte med tyngder.

Jag ska prova att springa med kil. Jag skulle hellre se att jag går åt det minimalistiska hållet. Men jag ska försöka i alla fall. Det går ju alltid att plocka ur om det inte hjälper.

Tack för intressanta kommentarer
#4
14 augusti 2012 kl 15:37
Gilla
@Mattias Ja det är sådana tå hävningar som jag gjort. Alltså med foten lyft.

@Oldboy Den jämförelsen var träffande. Det är klart att det inte händer mycket då.

Då blir det till att köra på med ökat antal tåhävningar siktar mot att köra hundra stycken. Jobbigt att jag ska ha så dålig koncentrationsförmåga. Känns inte troligt att jag ska kunna räkna till hundra under så lång tid utan att komma av mig :-(. Ett år känns som utsiktslöst lång tid. Nåväl jag får väl börja annars kanske tio år rullar på och det är säkert ändå värre då.

#5
26 augusti 2012 kl 07:58
Gilla
Hej!

Läste följande i dn igår: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/dina-traningsklader-kan-vara-som-asbest

Det gör mig lite oroad. Kanske i onödan, vad vet jag? Men när ens kläder jämställs med asbest så drar i alla fall jag öronen åt mig.Tråkigt om de blir min baneman. Någon som har koll ?

/mats
#6
27 augusti 2012 kl 21:34
Gilla
Hur vet man om kläderna man tittar på har nanofibrer eller silver i sig?