Foruminlägg av hans thulesius

< < < 1 2 > > >
#1
•
8 oktober 2007 kl 22:24 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
Intressant test som jag inte hört om förut - kom just hem från runda MAF där pulsen för mig ska vara 133. Men eftersom jag arbetar med m-skors biologi och vet att alla fysiologiska kända variabler är normalfördelade varför man bör lägga till ett cirka med +/- några %.

Min runda ikväll hade följande resultat:
1 km - 7.03
2 km - 7.35
3 km - 7.40
däremellan 10 minuter ngt snabbare och sist:
4 km - 8.01

Sista km är långsammare än 6 km stavgång förra veckan som jag klarade under 8 min/km dvs på 47.22
#2
•
8 oktober 2007 kl 22:59 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
För dem av er som ibland upplever er löpning som en plåga så vill jag påminna er om att det förmodligen handlar om att ni tränar i alltför hög fart. Har ni ingen pulsklocka går det bra att använda mobilens stoppur/tidtagarur el vanlig klocka m sekundvisare. Räkna pulsen på halsen, brukar vara lättast, medan du springer. Räkna på 10 el 15 sek och multiplicera med 6 el 4. Är du 30 år bör du inte ligga högre i puls än 150 (180 minus ålder). Sänk farten och njut!
Träningseffekten för syreupptagningsförmåga dvs kondition är bättre, skaderisken mindre och du orkar springa mkt längre innan du blir trött.
#3
•
28 oktober 2007 kl 01:52 Redigerad 30 december 2006 kl 00:00
Gilla
Att MAF-träning ger mindre fria radikaler är ngt Maffetone framhåller. Detta minskar risk f cancer, åderförkalkning anses det. Själv läkare och forskare är jag normalt skeptisk men MAF låter ju mycket logiskt och kan det få med fler soffpotatisar ut i naturen är ju mkt vunnet.
Jag har löpt på snittpuls ca 135 senaste veckorna m undantag för enstaka lite snabbare pass.
Har ökat löpdosen sedan sommar - närmare 30 än 10 km.
GF305 underlättar ju onekligen att analysera sin performance...

hans

#4
•
28 oktober 2007 kl 20:10 Redigerad 30 december 2006 kl 00:00
Gilla
köpt gf305 i NYC förra veckan för 233 USD tot. dvs ca 1500 SEK.
Har använt den under 5 löppass varav 3 i central park och den har funkat felfritt. Stort minus är dock att pulsen har alldeles för liten font. DEn borde vara mkt större när man som jag försöker köra i lägsta zonen för att inte slita så mkt på kroppen. Har ställt in den på att varna vid puls över viss nivå och det funkar.
Konstigt att man inte har en option där man kan få pulsen i läsbar storlek.

hans
#5
•
28 oktober 2007 kl 21:09 Redigerad 30 december 2006 kl 00:00
Gilla
Reflektion fr NYC 21-26/10: pga tidsskillnad vaknade jag 05.30 pigg å en timme senare i central park 4 av 6 mornar. Trodde jag skulle vara ensam men fullt av joggare och cyklister. Varmt var det också, ca 15-17 grader så tidigt, mao kortbyxor och kortärmat. Soluppgång över Jaqueline Onassis reservoir. Runt denna 1.6 miles el 2,55 km enl Garmin 305 och mkt folk. Man får se upp. Jag tittade på gps:en och höll på knocka kille i hög fart. Bodde YMCA 100 m fr parken W 63 str. Bad/WC i korridor, 73 USD f enkelrum m TV+ fri pool+bastu+workout.
#6
•
29 oktober 2007 kl 00:57
Gilla
Philip: tack, det tog tid att klura ut. Men det står på sid 44 om ngn annan undrar.
hur mkt strålning den avger, dvs elektromagnetisk, har jag fått fråga om. I förh t mobiltfn verkar det vara försumbart. GF305 är ju bara mottagare av gps-signalen:
"The GPS signal strength measured at the surface of the Earth is about –160dBw (1 x 10–16 watts), which is roughly equivalent to viewing a 25-watt light bulb from a distance of 10,000 miles. "
det låter ju inte så farligt :-))
#7
•
29 oktober 2007 kl 21:47 Redigerad 30 december 2006 kl 00:00
Gilla
eftersom jag behövde gå ca 25% av andra halvan för att klara maraton pga lårmuskelvärk så tycker jag det är självklart för mig att räkna gången. Jag märkte f ö vid lågpulspass 16 km igår att pulsen sjönk när jag började gå i uppförsbacke efter ca 7 km samtidigt som farten inte minskade! Det handlar nog om att andra muskler jobbar. Läste om maratonlöpares träning på 30-talet - det handlade mkt om gång då, kanske pga dålig stötdämpning i dåtidens skor men kanske också för att det just är bra lågpulsträning.
Läste i Running Times om 88-årig maratonlöpare i NYC som slutat springa maraton men istället går. Gång är underskattad motionsform, det visar väl om inte annat stavgångstrenden, åtminstone för oss gubbar/gummor.
#8
•
29 oktober 2007 kl 21:54 Redigerad 30 december 2006 kl 00:00
Gilla
när jag började löpträna i 20-årsåldern var jag mkt känslig för att äta före träning men nu på medelålderns höst bekommer det mig inte så mkt - kanske för att jag har lägre fart nu, kanske för att magen mognat :-)) - mao allt var inte bättre förr...
#9
•
30 oktober 2007 kl 17:22 Redigerad 30 oktober 2007 kl 17:35
Gilla
Är det löparknä brukar man inte operera - då gäller aktiv vila - att du hellre än att bra gå under en tid belastar knät minimalt gm t ex cykling på låg belastning.
är det meniskskada kan man operera om besvären yttrar sig i låsningar och oförmåga att böja/sträcka och om knät svullnar ofta, dvs om menisken är mkt skadad.
jag hade (har kanske ännu) meniskspricka på insidan av knät, diagnosticerad gm magnetkamera dvs inte röntgen maj 2005. Hade smärtor vid löpning som jag vilade från i 2 år. Ville inte operation pga hade inte ont när jag inte sprang och ortopedkollegan höll med. Hade i början även ont nattetid. Gick ibland stavgång och det gick bra men fick grus i skorna...
Har nu inga känningar i knät och har 35 mil i benen sedan juni. Har börjat tillämpa lågpulsträning vilket är bra även för leder. Försöker hålla snittpulsen 180 minus ålder vilket betyder att man inte sliter på kroppen så mkt. Läs om maffetoneträning här på forumet.
dr hans
#10
•
1 november 2007 kl 00:45 Redigerad 30 december 2006 kl 00:00
Gilla
Annika: jag har precis noterat att jag har högre fart på samma låga puls om jag går snabbt, power-walk kanske det heter, än om jag joggar i samma låga puls!
Märk väl att jag har en låg MAF-fart. Idag var jag uppe i min MAF-puls 133 vid fart på 7,25min/km gång och vid löpning var farten 7,45 vid ngt högre puls.
Det är alltså mer ekonomiskt för en långsam tungviktare som jag att gå än att springa. kanske beror det på att de muskler som används vid gång är mer adapterade till att arbeta aerobt medan löpmusklerna har mer snabba muskelfibrer som inte är så energieffektiva?
#11
•
1 november 2007 kl 00:57 Redigerad 30 december 2006 kl 00:00
Gilla
Jesper: håller med Philip. Ta råd av sjukgymnast.
Vill du veta vad det är som spökar i knät så krävs antingen Magnetkameraundersökning eller artroskopi som ju är operation och då kan man ta bort ev meniskflapp som är i vägen. Korsbandskirurgi innebär lång konvalescens och man kan aldrig garantera resultatet.
Instabilitet är inte sällan kopplat till korsbandsproblem som ju också är ganska vanligt efter skidolyckor.
Olofs erfarenhet är ju kul - att löpning varit bra för hans knä.
All benmuskelträning som man kan bedriva utan smärtor är bra för knäna - kanske frfa aerob träning dvs lågpulsträning (180 minus ålder) gm i huvudsak cykling och ev stavgång, powerwalk och kanske jogging. Ibland känns det bra att ha knäskydd men bästa knäskyddet är egna vältränade benmuskler.
Du får pröva dig fram. Knät blir snabbare bra med aktiv vila än passiv. Tänk på att öka träningsdosen långsamt och att trappa ner vid smärta.

#12
•
1 november 2007 kl 01:12 Redigerad 30 december 2006 kl 00:00
Gilla
hur förklarar ni att jag går snabbare i maffetonepuls än jag springer?
ngn annan med samma erfarenhet?
Det handlar om att jag går på 7.30 min/km medan jag springer med samma puls i 7.45-fart.
min förklaring är att gångmusklerna innefattar mer rygg och buk och höftmuskler som kanske är energieffektivare och därför inte ger så hög puls.
Synpunkter?
#13
•
1 november 2007 kl 23:05 Redigerad 30 december 2006 kl 00:00
Gilla
Visserligen är framtiden det som är svårast att sia om men historien visar att risken för artros, dvs brosksjukdom som kallas "förslitning" på vanlig svenska, ökar efter meniskkirurgi. Detta är vetenskapligt belagt och gäller operationer där man tar bort hela menisken. Man vet inte om artrosrisken är mindre om man bara tar bort delar av menisken vid artroskopi.
Mitt inställning är att man inte ska låta operera sig bara för att man inte blir helt bra på ett år eller så - ortopediska skador är långvariga.
Har man mkt svullnader och låsningar etc är det förstås en annan sak men tänk på att kirurgi aldrig är riskfritt varken på kort el lång sikt med risk för artrosutveckling som i slutänden kan innebära att man får byta knäleden mot protes. Och med en sådan får man inte sporta särskilt mkt. Jag tycker man ska se långsiktigt på sina leder - de ska hålla så länge som möjligt.
Vanlig röntgen kan man aldrig se mer än skelettskador på. Magnetkameraundersökning (MRT) är inte röntgen utan med den kan man se mjukdelar som menisker och korsband. Fördelen m MRT är att undersökningen är ofarlig och smärtfri och går fort. Artroskopins fördel är att man kan diagnosticera och operera i samma seans. Nackdelen är att man blir sövd och det kräver sjukskrivning och konvalescens som ibland kan uppgå till flera mdr. Risken för infektioner är visserligen mycket liten men åker man på en sådan kräver det mkt lång behandlingstid och knät blir ofta mkt skadat. Risken för att man ska få en propp i underbenet är flera % efter artroskopi. Ofta är sådana proppar symtomfria och godartade hos friska yngre personer men de kan ge problem med svullnader och i värsta fall lungpropp.
#14
•
1 november 2007 kl 23:36 Redigerad 30 december 2006 kl 00:00
Gilla
Olof: såhär står det på www.gangsport.com om gång : "Belastningen på knä, fot och höftleder minskar från 4-6 gånger din kroppsvikt till 1-1.5 gånger din kroppsvikt om man jämför med löpningen. Vilken belastning det exakt blir beror på tekniken du använder när du tar dig framåt."
kanske har det alltså med tekniken och kroppsvikten att göra delvis. Själv är jag tungviktare och vid löpning i låga hastigheter går mkt kraft åt till att lyfta kroppen men vid gång använder man kanske mer kraft framåt och då mha fler muskelgrupper.
Dessutom har jag för mig att lårmusklerna har mer av vita muskelfibrer, dvs anaeroba snabba, än röda långsamma och att underbensmusklerna har mer av de röda. Och när jag går snabbt och länge märker jag träningsvärk ffa på underbenens framsidor.
En annan reflektion jag gjort är att när jag tränar längdskidåkning kan hålla en högre arbetspuls längre tid innan jag blir trött än vad jag kan göra vid löpning. Detta hänger nog ihop med dels att flera muskelgrupper är inblandade, dvs ben, armar, mage och rygg dels att man får vila i nerförsbackar ibland.
Sist jag kollade orkade jag hålla 160-165 vid skidåkning i en timme medan jag vid löpning inte orkade hålla mer än 150-158 om jag sprang en timme med samma ansträngningskänsla.
#15
•
2 november 2007 kl 00:06 Redigerad 30 december 2006 kl 00:00
Gilla
tack för det lärda inlägget Janne!
kul att läsa om din utveckling på din förstasida!
jag har kört lågpuls 4 veckor nu och Garmin305 underlättar och gör det kul. Mår bra.
apropå idrottsfysiologi så har du nog läst artikeln där man låtit 7 otränade män träna ett ben varje dag och ett annat ben två pass en dag med 2 timmars vila och sedan en vilodag. dubbelpassbenet var mkt uthålligare än det som tränade varje dag enkelpass.
I denna studie kunde man inte analysera skillnader i muskelfibersammansättning pga stor variation i litet material. Dock noterades högre nivåer av olika hormoner och mitokondriestimulerande enzymer i dubbelpassbenen vilket nog förklarar att dessa ben blev mkt uthålligare. Författarna menar att detta beror på att de tränade i en glukosfattig miljö och alltså blev tvungna att använda alternativa bränslen som fett och mjölksyra (antar jag). Musklerna tvingades till adaptation t glukosfri omgivning och detta är väl utmärkande för uthållighet att kunna prestera även när lever och muskelglykogenet tagit slut.
#16
•
3 november 2007 kl 01:16 Redigerad 3 november 2007 kl 01:22
Gilla
Robert: jag vill inte misskreditera mina ortopedkollegor och inte ta ifrån dig uppfattningen att operation i ditt fall var rätt men för övriga läsare vill jag bara betona att kirurgi innebär alltid risker och i detta fall en risk för artrosutveckling, dvs ledbrosket bryts ner vilket i slutändan inte sällan leder till proteskirurgi. Knäleden byts ut mot en metalled som har begränsad funktionalitet jft originalet. Jag saxar ur Indikationer för behandling inom ortopedi: Nationellt Kompetenscentrum för Ortopedi - Behandlingsindikationer för tre ortopediska sjukdomsgrupper (2004): "En meniskresektion ökar risken för artrosutveckling avsevärt och en litteraturstudie har visat att efter 15 år har 50 procent av patienterna med opererad meniskskada röntgenologisk artros (Lohmander & Roos 1994). 21 år efter total meniskektomi sågs röntgenologisk artros hos 48 procent av patienterna som då var i genomsnitt 55 år, åldersmatchade kontroller hade en artrosprevalens på 7 procent (Roos et al. 1998). "
Man bör alltså som vid alla andra stora beslut göra en risk/nytta analys och inte okritiskt acceptera varken den ena eller andra behandlingen. Om du är 35-40 år inte kan tänka dig att begränsa dina aktiviteter och invänta naturens läkning som i dessa fall kan ta 1-2 år så ska du kanske välja operation. Men då får du också väga in att du kanske inte kan sporta mer när du fyllt 60. Skidåkning och löpning kanske du då inte kan syssla med som pensionär.
#17
•
3 november 2007 kl 01:44 Redigerad 3 november 2007 kl 01:49
Gilla
mkt intressant japansk video men frågan återstår - har gångmästaren högre puls vid samma fart löpning som gång?
Jag har funnit artikel som hävdar att löpning är 50-80% mer energikrävande än gång:
Andrew A. Biewener, Claire T. Farley, Thomas J. Roberts, and Marco Temaner
Muscle mechanical advantage of human walking and running: implications for energy cost
J Appl Physiol, Dec 2004; 97: 2266 - 2274.
"At least partly because of these changes in knee joint mechanics in the parasagittal plane, the energy cost of transport in humans is 50–80% greater during running than during walking (15, 28)."
"there is evidence that more work may be performed to move the body per unit distance during running than during walking (9, 21)"
"running incurs a greater cost of transport compared with walking at a preferred speed."
Artikeln beskriver en studie av mekaniken vid löpning respektive gång och kommer fram till att knäledsmekanik och lårmuskelarbete är det som skiljer löpning från gång och troligen gör löpning mindre energiekonomiskt.

Förresten gick jag på 7.30 endast i ngra kilometrar på MAF-puls. troligen skulle jag också hamna nånstans runt 8.30/km vid ett 16-km pass - i morgon ska jag prova långpass m gång så snart MAF-löpfarten minskar ner mor 7.30.
#18
•
3 november 2007 kl 14:11 Redigerad 30 december 2006 kl 00:00
Gilla
Olof: Artikeln säger inget om detta men jag antar att gång är mest ekonomiskt bortsett från att de flesta gångotränade inte kommer upp i de gångfarter som löpning tillåter - går alltså bara jämföra den som är lika mkt el lite tränad som både gångare och löpare.

Idag: 15,5 km MAF-pass m 95% gång där jag efter ngra km försökte tävlingsgångteknik m uppdragna pendlande armar och höftrullning. Det gick faktiskt snabbare vid samma puls och sista km var inte långsammast. 7.44 i snitt vid snitt puls på 131. Förra veckan sprang jag samma sträcka med ungefär samma medelfart men då var snittpulsen högre och jag tappade mer fart på slutet. Mindre trött än efter löpning även om en del gång muskler är otränade.
#19
•
4 november 2007 kl 00:00 Redigerad 30 december 2006 kl 00:00
Gilla
smärta på knäts utsida låter precis som du säger som en variant av löparknä vilket inte löses med operation som meniskproblem. Det handlar om nötning av det tjocka bindvävsstråk som går från höften ner mot knät på lårets utsida. Tractus iliotibiale eller tensor fascia lata på läkarspråk. Magnetundersökning behövs inte för att diagnosticera detta men det är inte vanligt att man har ont i vila så du kanske behöver undersökas av sjukgymnast/läkare.
Kanske har du en kombination av olika skador efter din skidolycka
#20
•
4 november 2007 kl 20:04 Redigerad 30 december 2006 kl 00:00
Gilla
första MAF-test utan pulsklocka men halspulskoll mkt tätt 8/10 efter ngn halvannan km uppvärmning: 1 km 7.03, 2km 7.35, 3km 7.40, 4km 8.01.
Idag 4 v senare har jag på samma bana efter ett pass med 9 km gång/maf-löpning ca 7.30 min/km och medelpuls 133 vid löpning. Nästan samma fart när jag går snabbt Jag upplever att min lågpulsfart ökat med 17 mil maf-träning på 4 veckor och jag hade aldrig orkat springa/gå såhär långt med "vanlig" puls. Kroppen är inte sliten på samma sätt och mentalt blir jag mkt pigg. Denna har jag avverkat > 5mil vilket är rekord sedan 1979!
Dessutom har jag upptäckt snabbgång på köpet. Har inte optimal teknik men iaf. Det känns att gångmusklerna finns!
< < < 1 2 > > >