Foruminlägg av Patrik Verme

< < < 1 2 3 4 5 > > >
#1
2 maj 2012 kl 13:29
Gilla
Vad jag erfarit dröjer det ungefär två minuter för pulsen att komma upp till rätt arbetsnivå. Så ska man få upp pulsen och hålla den på en hög nivå en stund bör man förslagsvis köra mellan tre och fem minuter långa intervaller.
#2
3 maj 2012 kl 17:10 Redigerad 3 maj 2012 kl 17:10
Gilla
Variation av intervallpassen tror jag är att föredra för att bygga snabbhet och uthållighet. Alternera mellan pass med kortare intervaller på 1-4 minuter med pass där intervaller är lite längre (6-10 minuter). De kortare för att träna upp snabbheten och de längre för att förbättra uthålligheten.

Träningsprogrammet för milen på 40 minuter på denna sida visar olika typer av snabbhets- och uthållighetsutvecklande pass. http://jogg.se/Program/Program.aspx?id=27
#3
7 maj 2012 kl 13:49
Gilla
Jag har en viss överpronation och behöver lite stöd av skon när jag springer för att inte få ömma ben. Jag kan rekommendera Brooks ST 5 som jag sprungit två marathon i. Jag använder ST 5 både i träning och när springer tävling så jag kan varmt rekommendera den. I träning är ST 5 främst ett komplement till min vanliga träningssko och brukar plocka fram dem den när det vankas intervall och snabbare distans. Har nyligen inhandlat mitt tredje par Brooks ST 5.
#4
20 maj 2012 kl 19:28 Redigerad 20 maj 2012 kl 19:28
Gilla
Vet inte hur mycket du sprungit innan men när man börjar med löpträning behöver leder och knän med mera anpassa sig till den belastning löpning medför. Du har då ett ypperligt tillfälle att göra benen redo för 10v-programmet. Din plan verkar sund med två kortare distanspass och ett lite längre per vecka. Försök få en vilodag mellan varje pass. Jag skulle råda dig till att alternera underlagen och inte köra all träning på asfalt vilket kan vara väldigt tufft för bl a benhinnor. Träning på terrängspår ger bra träningseffekt då de oftast är kuperade vilket ger ett visst mervärde - balans, tränar fotleder, styrka i backar. Men viktigast av allt är att lyssna på kroppen. Om benen ömmar eller det gör ont nånstans är det bättre att vila ett pass än att riskera skada.

Lycka till med träningen
#5
10 juni 2012 kl 23:17
Gilla
Jag har ST 5 och använder skorna på alla typer av pass men främst de lite snabbare passen. Tycker att de funkar väldigt bra oavsett distans och även jag överpronerar en del. Använder ST5 som tävlingssko på maraton och har sprungit två stycken utan problem. Kommer framåt hösten även bli ett tredje maraton i ST5. Jag är väldigt nöjd med skon och den är klart min favoritsko, både för träning och tävling.
#6
20 september 2012 kl 13:46
Gilla
Jag har röstat och är nyfiken på UI. Sprang åtta mil i somras så distansen borde vara möjlig att klara men att hålla på ett helt dygn kanske är slitsamt.... Kommer dock inte delta om det blir den 3:e lr 10:e då jag ska springa NYC Marathon i november.

För övrigt tycker jag att midnatt är en alldeles ypperlig starttid då man genomför "loppet" under ett och samma dygn och får samtidigt möjlighet till en hel natts sömn efter målgång.
#7
27 september 2012 kl 23:11 Redigerad 27 september 2012 kl 23:11
Gilla
Självklart är det möjligt att nå mållinjen i Rom maraton i mars nästa år. Med tanke på att det är nästan 6 månader fram i tiden hinns det med åtskilliga kilometrar i löpskorna innan det är dags att ställa sig på startlinjen. Mitt första maraton avverkade jag i Stockholm efter 4 månaders förberedelse. Var drygt 30 och hade obefintlig träningsbakgrund så av egen erfarenhet kan jag säga att ett halvår är gott om tid :) Även om ni är 18 och återhämtningen är på topp så ta det lite lugnt med träningen i början bara så leder, senor och annat rörligt i kroppen får vänja sig med löpningen...
#8
10 oktober 2012 kl 15:06 Redigerad 10 oktober 2012 kl 15:42
Gilla
@Niclas Lundquist

Jag hade bara sprungit maraton innan årets Swiss Alpine K78. Anledningen till att jag bestämde mig springa Swiss Alpine K78 var för att testa något mer utmanande än maratonsträckan. K78 lät lockande då det är väldigt kuperat, går på hög höjd samt att sträckan i sig är utmanade - 79km inkluderat 2600 positiva och negativa höjdmeter samt att vissa partier går på en höjd över 2500möh. Massor av utmaningar i ett och samma lopp då jag aldrig tidigare hade sprungit såpass långt, på såpass hög höjd eller ens varit i närheten att behöva "klättra" såpass mycket.

Det var en alldeles underbar första ultramara med en väldigt bra bana med skiftande underlag och utmanade sträckning. Jag var inte säker innan om jag ens skulle klara loppet då 79km kändes skrämmande långt när man stod där på startlinjen. Men när väl loppet startade var det bara att köra på och 7km-intervallerna (delade in loppet i 11 sträckor med längd 7km plus 2km "spurt") tickade stadigt på. I efterhand kan jag konstatera att maratonträning räcker gott för att genomföra en K78. Enda missödet var kramp i både vader från km 61 fram till efterföljande vätskestation då jag drack krampen väck. Följden av alltför dåligt vätskeintag på morgonen samt dagen innan. Kul lopp med härlig inramning vid målgången på stadion i Davos.

Min erfarenhet av ultra sträcker sig inte längre än K78 men anser att klarar man av ett maraton så klarar man även att genomföra en K78. Jag var mindre trött efter K78 är vad jag brukar vara efter att maraton pga av det lägre tempot jag höll under ultraloppet. Det var lättare att hålla energidepåerna på en bra nivå och jag hade heller inga problem med mentala svackor. Blir antagligen tuffare på betydligt längre sträckor.
#9
11 oktober 2012 kl 12:15
Gilla
Jag anser att löpbandet är vinterträningens bästa vän. Som noterat ovan kan man kompensera fartvind genom att öka lutningen. Jag tycker dock att det är betydligt enklare att springa på band än att springa ute. Springer man ute måste man både hålla farten och stå ut med tröttheten medan på bandet räcker det med att stå ut med tröttheten då farthållningen sköts av bandet. Det är väldigt lätt att tappa fart utomhus när kroppen börjar bli trött och då krävs det väldigt mycket koncentration för att hålla farten uppe vilket ger större totalansträngning. Av egen erfarenhet kan jag springa nånstans 5-10 sekunder snabbare per km på band jämfört med bana utomhus.
Löpband fungerar väldigt bra till backträning och långa intervaller för att stressa pulsen riktigt, farten hålls ju uppe :)

Springer man ofta och mycket på löpband bör man alternera fart och lutning för att variera löpsteget en aning och undvika förslitningsskador.
#10
11 oktober 2012 kl 12:25 Redigerad 11 oktober 2012 kl 12:25
Gilla
Detta året var vi ett gäng som åkte bil ner och bodde i Livigno, Italien veckan innan loppet. Livigno ligger på 1800-1900 möh och är ett skidort så det finns gott om berg att skutta runt på för att vänja sig vid höjden. Mat och boende är betydligt billigare i Livigno jämfört med Schweiz och ligger bara 6 mil från Davos. Åkte till Davos kvällen innan loppet och hann sova någon timme på plats i Davos innan start.

Inte bestämt om jag ska åka ner nästa år men det lockar då det var ett väldigt roligt lopp. Om det blir av så kör jag antagligen samma upplägg som i år dvs åker ner en vecka innan, bor i Livigno och dagen innan loppet åker över till Davos.
#11
12 oktober 2012 kl 22:44
Gilla
Att springa ett ultratraillopp som K78 var något helt annat än ett maraton. Som Mr. B skriver handlade Swiss mer om att disponera krafterna rätt än om kondition, dvs jogga, lunka och gå på rätt ställen så krafterna räcker hela sträckan och över berget. Jag sprang långsammare och stoppade i mig betydligt mycket mer energi vilket tog mig i mål. Har man sprungit några maraton innan tror jag att man har den konditionen och uthålligheten som behövs för att geonmföra loppet och ser man bara till att få en god dos långpass varje vecka som förberedelse och lite extra backträning så får man vad som krävs. De flesta backarna på berget var "gå-backar" och det var ingen ide att hasta och köra slut på benen. Vill man inte börja med K78 finns ju K42 som är den sista bergiga biten av K78, alla härliga klättringar och man slipper transportsträckan fram till berget :)

Innan jag bestämde mig för att anmäla mig gjorde jag en testrunda på drygt 50km i väldigt lugnt tempo med energi/drickapaus varje mil. I o m att jag sprang i ett betydligt lägre tempo än vad jag har under ett maraton kändes inte distansen alltför påfrestande.

Gjorde inga monsterlånga långpass innan, ett pass på 42km och resterande tror jag låg runt 35km. Brukar köra två tre riktigt tunga veckor inför varje maraton och det ger en del uthållighet så det gav oxå en fördel. Träna utförslöpning var det som var svårast att få till då det är svårt att hitta kilometerlånga nedförbackar.



#12
13 oktober 2012 kl 21:46 Redigerad 13 oktober 2012 kl 21:46
Gilla
Första delen av loppet, förbi Bergun och en bit längre varvas stigar/vandringsleder med asfaltslöpning men det finns även kortare inslag av grusväg. Mestadels stig dock. Under andra hälften av loppet är det mestadels fina stigar förutom runt och mellan topparna där det är fjällstigar samt en kort sträcka med snö och blockterräng runt högsta toppen. Kan ses i filmklippet som ligger på Swiss hemsida. Sista milen går längs väldigt fina stigar på höjdera över Davos och man springer och blickar ner över byn.
http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=wjWr_3EDSpM

Jag sprang i ett par av mina vanliga mängdträningsskor - New Balance MR849. Vad gälelr skoval tror jag det mesta är gångbart men skulle unvika racers med alltför tunn sula då det finns inslag av bl a blockterräng och fjällstig. Vidare skulle jag heller inte rekommendera utpräglade trailskor då det inte är några längre sträckor där bra fäste krävs utan mestadels fina stigar plus att det finns en hel del inslag av asfalt i början. En bekväm sko med stabil sula är vad jag skulle rekommendera. Jag tyckte min vanliga mängdträningssko var perfekt.
#13
17 oktober 2012 kl 11:21 Redigerad 17 oktober 2012 kl 11:22
Gilla
Jag skulle rekommendera att köra fler lite längre distanspass på mellan 10-15km där du springer i planerat maratontempo lr t o m lite snabbare. Varva dessa pass med kortare snabbare pass, 5-8km i lite högre tempo. Varva längre distanspass med kortare snabbare pass är ett sätt som fungerat för mig att öka uthålligheten. Vad gäller långpassen så bör de hållas i ett tempo som gör att de inte sliter alltför mycket även om man är ute länge. Jag brukar ligga i ett tempo som är 45-60 sekunder långsammare än tänkt maratontempo.
#14
26 oktober 2012 kl 12:14
Gilla
Hur stort steget är mellan 3:30 och 3:00 kan jag inte svara på men jag tror helt klart att komma ner under 3:00 till nästa års Stockholm maraton är helt klart möjligt. Sprang mitt första maraton i Stockholm för några år sedan och hade kanske kunnat klara 3:00 redan då med bättre startposition. Började träna utan någon träningsbakgrund i januari men fick ömma knän, benhinnor mm nästan omgående då mina ben var väldigt otränade. Vilade några veckor. Från februari till maj snittade jag runt 5 mil per vecka och på maratondagen från slutet i sista startled lyckades jag korsa mållinjen på 3:08. Klara under 3:00 nästa år är inte omöjligt. Värt ett försök men lyssna på kroppen....
#15
26 oktober 2012 kl 19:20
Gilla
Jonathan, hamnar du i en bra startgrupp är det lättare att hitta rätt tempo vilket ger jämnare löpning. Hamnar man i en grupp som springer långsammare än tänkt måltempo kan det krävas en del extra energi för att komma förbi och framåt såpass att man kan börja rulla på.

I somras hamnade jag i startgrupp 3 på Oslo Halvmarathon. Jag fick spendera de första 10-11km att växla mellan slalomlöpning, lugn lunk, mikrointervall och mellanåt måltempo. Första halvan gick långsamt men det var den klart jobbigaste halvan då jag tappade en hel del kraft i forceringen. Fick betala en del för det under andra halvan och det var inte förrän de sista 5km jag fick upp hyfsat tempo. Startgrupp kan vara avgörande och bästa är att hamna i en grupp med samma ambitionsnivå som man själv har.
#16
17 november 2012 kl 06:59
Gilla
Nattpasset avklarat. Grymt jobbat av alla. Frukost och sen lite sömn på tredje så man blir redo för fjärde. Den första i dagsljus :)
#17
17 november 2012 kl 10:05 Redigerad 17 november 2012 kl 10:08
Gilla
Betydligt skönare att springa i dagljus än i ljuset från en halvtaskig pannlampa. Karlstad är fortfarande härligt grått och vindfattigt och hoppas att det fortsätter. Frukost del två och dusch innan lite mer sömn. Många glada som gjort ett fantastiskt jobb, oavsett antalet intervaller så är vi halvvägs. Keep on rockin´
#18
17 november 2012 kl 16:02
Gilla
Nattpasset och dagspasset om tre intervaller var avklarade. Kvällspasset kvar vilket är det kortaste. Samla alla positiva tankar och tanka energi så kör vi till mållinjen. Härligt jobbat alla tokar :)
#19
19 november 2012 kl 01:54
Gilla
@Örjan: Tackar så mycket. Alltid kul att springa. Detta var lite galet så jag var bara tvungen att testa. Sista mentalt seg.

@Morgan: Lätt att inspireras. Det var många som gjorde otroliga prestationer igår.

@Nicklas: Tackar och tack för anordnandet av UI. En trevlig tillställning och en mental påfrestning.

@Bruno: Tackar! Tycker dock att alla vi som springer UI, oavsett tid och antal äger UI :)

@Stefan: Tackar och tack själv för allt peppande efter vägen.

Min första UI och mitt andra ultradeltagande. Gjorde Swiss i somras och jag tycker nog att detta var tuffare rent mentalt men kanske inte fysiskt. Lite dålig uppladdning innan kanske gjorde det lite tuffare än det kunde varit. Capricciosa, julmust och O´Boy mellan intervallerna var gårdagens vinnare. Snabba kolhydrater, protein och massa fett i pizzan gav bränsle nog att köra dygnet runt. En bit banan i fickan hjälpte att hålla blodsockret uppe och tankarna positiva ute på intervallerna. Snällt mot mage, väldigt enkelt att få ner och massor med socker när det behövdes som mest. Startade första intervallen med träningsvärk i vader som jag trodde skulle försvinna med lite genomblödning. Men för varje intervall blev träningsvärken än mer påtaglig och idag är jag mobil som en nittioåring :)

Kanske blir fler gånger....när starten går vid midnatt. Hade inte pallat att gå upp klockan 03:00 för att köra sista intervallen. Nu när det var slut på kvällen hann man med att njuta och fira lite med vänner innan bingen lockade.

Det var en ära att springa samman med alla härligt kämpande UI-löpare. Väl kämpat alla som deltog och ett mycket stort tack till alla som peppade efter vägen.
#20
20 november 2012 kl 14:13
Gilla
Juniorkronorna har jag inte koll på vad dom gjort, Zlatan sparkar boll och handbollslandslaget nådde inte hela vägen. Lite lagom ointresserad av sport men Lisas enastående prestationer fångade min uppmärksamhet. Med ett rafflande OS-silver och ett VM-guld direkt från sjukan så trillar nåt nytt in den kommersiella sporthimlen. Kul!
< < < 1 2 3 4 5 > > >