I love junk miles

Niklas på en av sina många junk miles Foto: Krister Lindström

I love junk miles

KrönikaEn typ av pass är överrepresenterade i min träningsdagbok. I princip vart annat pass jag genomför är en "Junk mile". Redan när jag började träna löpning mer fokuserat för sex år sedan fick jag lära mig att det är de långa långsamma och de korta snabba passen som gör nytta. Det där som är mitt i mellan är junk miles, det ska man undvika om man vill förbättra sin syreupptagning och uthållighet.

Ändå är det allt som oftast där jag hamnar när jag själv får välja. Ett lunchpass på jobbet eller ett eftermiddagspass en solig söndag blir gärna 10-15 km i lagom (varierande) fart.

När jag började springa var inte målet att bli varken snabb eller uthållig. Jag började för att komma i form visst, men tider var inte så viktigt (frånsett 5,5:an runt Säteriet). Framförallt handlade det om känslan av att kunna springa. Att jag faktiskt kunde springa upp för en backe strax efter att jag sprungit ner för en annan. Mina första träningspass var absolut junk miles, den första kilometern var man lite för taggad och drog på som aldrig förr för att sedan succesivt få sänka tempot, kanske under hela passet. Så har det sedan fortsatt, snabb öppning ett par kilometer och sedan slöjogg nån mil, det är mitt signum, det trivs jag med.

Men jag vet ju att tempopassen ska vara korta och snabba och långpassen ska vara långsamma och långa. Jag borde köra "kvalitetspass" ett par gånger i veckan. Jag borde spara mig lite i början för att få till det ultimata jättelånga långpasset i helt rätt pulszon. Varför kör jag då inte mer av dom passen? Jag skulle ju bli en bättre löpare!

Helt enkelt för att jag älskar mina junk miles. Jag älskar känslan av att jag i löpningen kan göra som jag vill. Det ger ett välbehövligt avbrott från jobbet, vardagen och diverse krav. Mina junk miles saknar struktur, kvalitet och pulszoner. Men de tar mig tillbaka till varför jag springer: för att jag kan, för att jag vill och för att det ger mig frihet. Jag kan svänga höger eller vänster och öka eller sänka farten som jag vill. Dessutom ställer jag sällan in en junk mile. Jag behöver bara ha lite tid över och ork till att byta om och för att den ska bli av.

Därför slår jag ett slag för junk milen. Ta bort kraven och spring för att det är kul. Sedan finner förstås inte alla ett nöje i en junk mile heller. Då tycker jag du ska unna dig ett skönt hårt intervallpass, en sväng till gymet eller det som ger just dig träningsglädje, bara för att du kan!

Endast registrerade medlemmar kan posta kommentarer.
Registrera dig här eller logga in ovan.
 annons