18 juni 2012 kl 13:15
Om det är någon i framtiden som är intresserad så är här en liten recap över min rehab. Detta funkade för MIG.
Det var en bristning/sträckning. Snarare mer kraftig sträckning.
Har fått massage, ultraljud och akupunktur (i den ordningen) x 8. De sista tre behandlingarna har varit utan akupunktur. Nu kör vi bara massage och ultraljud och just massage har funkat jättebra för mig. Har masserat vaden i tid och otid och nästan alltid försökt att ha en calfguard (http://www.runningwarehouse.com/descpage-2XCCG11.html) på mig. Masserade in Radital varje kväll innan jag drog på mig calguarden som jag behöll på under natten.
Annars blev ordinationen mellan behandlingarna - tåhävningar, tåhävningar, tåhävningar, voltaren och stretching. I början skedde tåhävningarna på golvet med 50% belastning som mest.
Wet-west löpning har jag också kört. Riktigt tråkigt men säkert jättebra träning. Har hellre valt cykeln på gymmet och simning.
Sprang igen efter ungefär två veckor, fyra veckor efter "andra" skadetillfället ska tilläggas. Har normalt en "lugn distans fart" på 5:15-5:30 men det här passet gick i 7:00 fart och gång i uppförsbackarna. Hade tillåtelse från sjukgymnasten att jogga så länge det kändes bra. Körde ca 6km utan någon känning.
Joggade igen två dagar senare men då kände jag en liten trötthet i vaden och bröt direkt.
Joggade i 7:00 fart igår igen över 8km utan några problem och testade tre fartökningar under passet utan att känna någonting. Så ganska snart kan jag nog börja så smått återgå till den vanliga träningen.
En månads rehabträning blev det. Nu i efterhand så är väl min analys, efter att ha gått igenom träningsdagboken, av varför skadan uppkom att jag tappat bort min styrketräning lite. Sen att marathonträningen växlade från långpass till snabbare hårdare pass med en överansträngning som följd. För klena vader helt enkelt.
Jag har tränat med en total super-paranoia. Alltså jag har i det närmaste varit förföljd av min vänstra vad. Har lyssnat på minsta lilla smärta. Kanske överdrivet men nödvändigt för att komma tillbaka så fort som möjligt.
Nu hoppas jag på Black River Run och sen Berlin Maraton i slutet av september!
http://pallespringer.blogg.se/