Foruminlägg av Hampus Myhr

#1
27 oktober 2017 kl 10:22
Gilla
Hej!
Förra året i september började jag träna löpning efter att inte tränat alls under större delen av min ungdom, och då relativt hårt. Jag och en vän bokade då Sthlm maraton för att ha ett mål att se fram emot, och satte ett mål att hålla 6min/km. Klarade passen för sub 4 timmar på träningsprogrammen relativt lätt, och körde 1 1/2 schema rakt igenom inför maran.
Ändå kom jag in på 5:11 efter att hållit ca 6:15 första halvan och gick stora delar av andra halvan.

Mina egna hypoteser för varför det gick som det gick är att mina långpass var ganska slitsamma. Har läst flertalet inlägg om att man ska ligga på en låg puls osv, men jag har alltid en ganska hög puls, så inte reflekterat över det så mycket. (max 210).

I nuläget springer jag milen på 49/48 minuter och springer "lugna" halvmaror på träning ibland, och då håller jag 170 puls. Vad ska jag ändra på, och vad ska jag sätta som mål på Sthlm maraton 2018?

Hampus
#2
27 oktober 2017 kl 10:38 Redigerad 27 oktober 2017 kl 10:38
Gilla
#2 Ja, jag är medveten om att jag tog mig rejält med vatten över huvudet, men som nybörjare utan riktig kunskap blir man naiv när man klarar träningspassen för det programmet. Tycker dock inte mina andra tider inte står i samma klass som själva maran.
#3
27 oktober 2017 kl 10:44
Gilla
#3 Jag har aldrig pressat en halvmara riktigt. Igår sprang jag den på 2:03 med god marginal för att ta ut mig helt. Körde den som ett långpass med medelpuls 170, där jag kunde andas oansträngt. Ja kanske fler långrundor är svaret.

Tror faktiskt inte att 210 är fel, för jag har bytt pulsband under tiden jag tränat. Vill också minnas att jag reflekterat över att pulsen gick upp högt på idrotten i skolan för många år sedan. Sen är väl den väldigt induviduell?
#4
27 oktober 2017 kl 10:57
Gilla
Hej!
Förra året i september började jag träna löpning efter att inte tränat alls under större delen av min ungdom, och då relativt hårt. Jag och en vän bokade då Sthlm maraton för att ha ett mål att se fram emot, och satte ett mål att hålla 6min/km. Klarade passen för sub 4 timmar på träningsprogrammen relativt lätt, och körde 1 1/2 schema rakt igenom inför maran.
Ändå kom jag in på 5:11 efter att hållit ca 6:15 första halvan och gick stora delar av andra halvan.

Mina egna hypoteser för varför det gick som det gick är att mina långpass var ganska slitsamma. Har läst flertalet inlägg om att man ska ligga på en låg puls osv, men jag har alltid en ganska hög puls, så inte reflekterat över det så mycket. (max 210).

I nuläget springer jag milen på 49/48 minuter och springer "lugna" halvmaror på träning ibland, och då håller jag 170 puls. Vad ska jag ändra på, och vad ska jag sätta som mål på Sthlm maraton 2018?

Hampus
#5
27 oktober 2017 kl 13:01
Gilla
#6 Okej, borde jag snarare ligga runt 160, eller vad vore lämpligt tror du?
Enligt min klocka, är min tröskel 179 puls 5:01min/km baserat på träningspass
#6
27 oktober 2017 kl 13:42
Gilla
#8 Tack för tipsen Niklas!
#7
28 oktober 2017 kl 09:56
Gilla
Tack för alla tips! Ska försöka lugna ner långpassen och och fokusera mycket på att vänja kroppen med långa distanser framöver :)
#8
28 oktober 2017 kl 17:19
Gilla
Det är just det också.. Sprang med en vän och pratade hela vägen och det kändes "bra" efter. Lite tung i överkroppen och vaderna.
#9
30 oktober 2017 kl 09:27
Gilla
Hej!
På lördag är det dags för mitt första millopp, och det blir på djurgården i Höstrusket.. Någon annan som ska springa eller har sprungit loppet? Är det en snabb mil som är relativt flack? Vad satsar ni på för tider?
#10
1 november 2017 kl 16:30
Gilla
Hej!

Sprang min snabbaste mil för någon vecka sedan där jag tog ut mig väldigt mycket. Till en början märkte jag att vaderna var ovanligt trötta. Medans jag sprang kunde jag känna att vänster fot började domna bort litegrann men jag var fast besluten att slå PB, så jag fortsatte. Efter detta har vissa träningspass varit halvknackiga, där vaderna fortfarande är slut och foten domnar, så jag tvingas stanna och "skaka" ner blod i foten.
Efter några dåliga pass var jag tillbaka och kände att det gick bättre igen. Ända tills jag körde ett relativt hårt långpass där vaderna åter igen blev slurkörda.

Nu känner jag i framsidan av smalbenet också, samt att mina pass efter detta helt präglas av stumma vader och domnad vänsterfot till den grad att jag tvingas stanna. Har jag drabbats av en enkel överansträngning eller benhinneinflammation, eller något annat?

Aldrig haft något av dessa, så kan inte bedöma hur länge jag måste vila osv.

Tacksam för några bra tips!!