Foruminlägg av Katarina Löfberg

#1
25 april 2016 kl 15:17
1 Gilla
Hej!

Jag är 43 år och normalviktig. Jag har hela mitt liv sagt ”Jag är ingen träningsmänniska”. Testat lite olika former, men det enda som jag klarar att fortsätta med är promenader. Korta (30 min) raska promenader några dagar i veckan. Förra veckan överraskade jag mig själv med att varva gång med att jogga under en promenad. Och plötsligt fick jag för mig att jag ska börja löpträna. Jag kan väl visst bli en träningsmänniska!?

Testade löpning en gång i 20-årsåldern. Minns blodsmak i munnen och andnöd. Gav upp efter ett par veckor. Gick förstås ut för hårt. Nu har jag bestämt mig för att börja väldigt långsamt. Så under en vecka har jag gått/sprungit ca 4,5 km om dagen. Jag varvar gång och löpning (sakta), kör aldrig så att jag det känns för jobbigt.

Mitt mål är att kunna springa 5 km utan att stanna eller gå. Och att göra det utan att känna att det är skitjobbigt. Vill liksom behålla den där känslan som jag har de första 100 metrarna, hela rundan. Frågan är hur långt tid det tar att ta sig dit. Går det ens?

Jag läser att man inte ska gå ut för hårt, och det tycker jag inte att jag gör, eftersom jag tar det väldigt lugnt och varvar gång med löpning. Ligger på 7-7,5 min per km. Men är det ok att köra varje dag? Är ju inte helt otränad, eftersom jag powerwalkat flera år. Det känns bra att köra varje dag, men vill förstås inte dra på mig skador.

Sen det här med skorna. Har billiga skor som är något år gamla. Ska självklart satsa på riktiga skor, men det tar emot lite att göra det redan. Kanske tappar jag sugen efter några veckor även denna gång. Men jag kanske är dum som väntar med skorna.

I övrigt kan jag redan rapportera att jag sover bättre och är på bättre humör på dagarna. Detta gör gott för samvetet!
#2
15 juli 2016 kl 20:14
8 Gilla
Nu har det gått ett par månader, och vet ni vad? Jag ÄR en träningsmänniska! Jag ÄLSKAR min löpning!!! Springer lugnt och inte långt, men springer varje dag. 4 km vardagar och ca 6 km per dag när jag är ledig.

Efter 2,5 månader började jag springa i branta uppförsbackar och då fick jag för första gången problem. Ont i höftleden. Slutade springa i uppförsbackar och vilade helt i 11 dagar (Jösses vad jag saknade det!). Nu har jag börjat igen, väldigt lugnt. Várannan dag och bara 4 km. Jag går i uppförsbackarna, eftersom min kropp uppenbarligen inte gillade det.

Det känns bra att springa nu och jag får inte ont i höften. Men jag får dock lite ont i ena ljumsken. Det stör dock inte speciellt mycket, men jag är så rädd att det ska bli värre och göra att jag måste vila igen, eller skada mig så att jag måste sluta eller hålla upp en längre tid. Men det känns egentligen bara lite precis i början av passet, sen känner jag inget. Kan jag köra på? Kan man köra så länge det känns okej (även om det gör lite lite ont ibland) eller ska man sluta så fort man känner minsta lilla smärta??