Foruminlägg av Björn Blomqvist

#1
•
8 februari 2011 kl 11:57
Gilla
Hej
Jag tycker det är rätt tråkigt att springa själv så jag söker någon som är intresserad att sporra och bli sporrad att komma ut och springa några gånger i veckan. Mina ambitioner med min löpning är väl de att hålla mig frisk och sund samt att springa några millopp om året. Kanske senare halvmara och mara. Som det är nu så håller jag inte så hög tempo men hoppas väl höja det allt eftersom. Nu springer jag milen på runt 58min (ja, åtminstone i höstas:) Har tränat spinning under vintern men tänker väl komma igång med löpningen igen så fort det blir barmark. Då skulle jag tycka det vore kul att hitta någon att springa med så känner du att du vill träna ihop med någon och som ligger ungefär i mitt tempo så hör av dig. Jag bor i Gustavsberg och har inte bil så det vore bra om även du bor i närheten.
#2
•
25 juli 2011 kl 15:33
Gilla
Jag är själv på gång mot min första halvmara, Stockholm halvmara. För ett år sedan tyckte jag att det bara var semielit, elit, spännisar och åldersneurotiker som sprang sådant. Kom knappt rumt sex kilometer. Nu ser jag fram mot det och är helt biten. Tänker löpning och längtar ut. Helt plötsligt är det rogivande.

Sprang 15km igår men skulle utan vidare kunnat ta sex till och i farter som var löjliga i början. 5:00-tempo alla kilometrarna med 3sek diff. Kul att utmana sig och prova hur långt man kan gå inom gränserna då man fortfarande förblir hel. Det känns som om det finns mycket kvar.
#3
•
25 juli 2011 kl 21:33
Gilla
Absolut! :) Det är klart att arrangörerna hade säkert varit tveksamma ifall man slutade 500kvar men då är det ju en sporre som man kanske inte har när man löper själv.

Själv har jag inte kommit över 18km tidigare och jag följer ett schema ur Runners World inför loppet så mitt första ska komma om två veckor. Det ska bli spännande. :)
#4
•
25 juli 2011 kl 22:52
Gilla
Har till och med ställt målet runt sub 1:50 :)

Jag satt och kollade in lopp i Europa de sista dagarna och hittade massa intressanta. Bland annat halvmaran i Nice under våren. I den yran gjorde jag något tokigt. Såg att det var mindre än 400platser kvar till Stockholm Marathon 2012 så....ja, vad fasen. Jag kommer stå där på startlinjen då. Det är ju 100 år sedan Stockholms OS så det kan ju vara ett bra tillfälle att börja med dessa lopp på :)
#5
•
26 augusti 2011 kl 11:21
Gilla
Jag har det se senaste 18 månaderna tränat allt mer intensivt i spåret. Just nu ligger jag på omkring 35km/veckan så här inför halvmatathon i Stockholm. Det jag har lärt mig i tidsskrifter mm är att kvalitetsträningen ska genomföras i 85-95% av maxpulsen för att ge bäst resultat. Jag har vid ett par tillfällen under maxträning på spinningcykel lyckats få upp pulsen till 185 och då har det känts som om det inte funnits mycket mer att ge. Säkerligen har det de men jag har inte varit i den situationen bara. Mitt problem är bara att jag i spåret aldrig kommer över 172 och då tar jag i allt vad jag kan. Igår tex genomförde jag ett tempopass i ett mycket krävande spår. Jag springer vanligtvis "fort" runt 5:05 men nu låg jag på 4:95 i snitt. Pulsen ville trots detta inte gå över 171 ens i de mest krävande långbacken. Jag begränsas inte av mjölksyran utan istället hållkänslan. Är det någon som kan guida mig rätt i detta fall. :)
#6
•
26 augusti 2011 kl 12:07
Gilla
Jag skulle vilja flika in i Marias resonemang med att säga att musiksmaken kanske påverkar upplevelsen i det fallet. Själv springer jag med musik men för min del spelar tempot stor roll. Jag har delat upp träningspassen efter innehåll och tempo. Tempopass-tempomusik; långpass-lugnare musik.

Till din uppsats kan jag inte se annat än att den måste bygga på enkäter eller djupintervjuer. Det är ju lite svårt annars att komma förbi det hela för mindre än att man kommer in på fysik och anatomi och det var ju inte riktigt det det handlade om.

Du skriver att du är nervös inför detta. Jag har själv skrivit ett par C-uppsatser och suttit där du är nu då. Man har en tanke på vad man ska skriva och ett antal vägar. Mitt råd är dock tre. Begränsa; begränsa men framför allt begränsa. Kill your darlings och håll dig kort. Tänk på vad kursledaren vill ha. Han vill ha ett paper där du visar att du bemästrar att analysera; dra korrekta slutsatser på ett hållbart sätt och kan göra det inom en rimlig tidsmässig och textuell ram. Han vill med andra ord se att du bemästrar handlaget. Även, och det kan ju vara lite nedslående, eftersom man oftast skriver om något som man är intresserad för, så oerhört få, om ens någon, uppsatser kommer bygga vidare på kommande forskning och blir liggande i högskolans arkiv. Det vill säga ta det för vad det är. Som de viskade i kejsarens öra "Memento te mortalem esse". i detta fall uppsatsen. :)

Ett sista råd. Om du vill ha en fräsch approach på din uppsatts: skippa genusvinkeln för bland de uppsatser som läggs fram har omkring 108% denna. Det finns så många fler aspekter som också kan vara intressanta.
#7
•
26 augusti 2011 kl 15:33
Gilla
Johan, då hamnar man i ett läge där det just är risk för att uppsatsen blir för omfattande tidsmässigt och där de olika parametrarna blir osäkra. Exempelvis: hur reducerar man dagsformen, väder, motivation och annat från resultatet? Det förutsätter vidare att förändringen ska vara signifikativ vilket kanske inte är att förvänta trots allt. I princip är det dock möjligt men på en annan nivå och med andra resurser.
#8
•
27 augusti 2011 kl 12:18
Gilla
Magnus@ Naturligtvis måste det handla om upplevd och inte faktisk förändring. Dock är kanske inte vår utveckling av diskussionen till någon hjälp för Klas och hans uppsatsdilemma är jag rädd för. "Idrott och musik" är annars ett intressant ämne att behandla. Som du nämner i slutet och som jag skrev tidigare så gäller det att hitta ett ämne som går att begränsas så att den passar på en C-nivå. I stort sett har man två månader på sig och med alla formella bakgrundsfakta mm så blir det inte så mycket kvar till analysen slutsatserna. I det fallet är ett sätt att hitta ett fåtal personer (så många som handledaren tycker är rimligt) och göra djupintervjuer med. Eller varför inte utnyttja detta forum och hitta ett större antal som kan tänka sig att medverka i en enkätundersökning. Det är klart att det kan finnas lite knixande med urvalskriterierna men det skulle nog kunna fungera och kunna tidsbegränsas på ett bra sätt.
#9
•
27 augusti 2011 kl 22:11
Gilla
Absolut! :)
#10
•
30 augusti 2011 kl 00:59
Gilla
Jag lade ut denna fråga tidigare men jag ställer den ändå igen. Det är så att jag har en toppuls på 185. Lite låg, det vet jag men jag har tränat regelbundet i två år nu och jag tror att jag har en rätt bra kondition nu. Träningen under denna tid har innehållit en hel del konditionsinriktad aktivitet. Hur som helst så kan jag komma upp i nivåer kring toppulsen när jag exempelvis spinnar men i spåret hamnar jag på runt 165 som mest med toppar på 172 eller så. Detta trots att jag tar i allt vad jag kan i de mest krävande backarna eller under den intensivaste intervallträningen. Vad gör jag för fel?