Lagom aktiv semester (Rhodos 2012)

En vecka i solen har verkligen gjort gott!
Mest har vi slappat, solat, badat, umgåtts och ätit. Ja ni vet, så där som det brukar vara när man är på semester. Men även lite träning har hunnits med. Och eftersom detta är en träningsblogg (typ) är det träningen detta inlägg kommer att handla om (åter igen – typ).

För det första jag tänker berätta om har egentligen inte alls med träning att göra, men ligger ändå inom området hälsa och välbefinnande. När vi var iväg passade jag och mamma på att besöka ett så kallat “Fish spa”. För er som aldrig hört talas om det (bland den skaran var jag innan denna semestern) går det ut på att man sätter ner sina fötter i ett stort “akvarium” med fiskar som livnär sig på döda hudpartiklar och sägs vara särskilt bra för sårläkning eftersom de producerar enzymer i sin mun som är bra för hudens celldelning. Garra Rufa heter fiskarna och de har (som tur är) inga tänder utan nibblar bort de döda hudpartiklarna. En underlig känsla kan man säga… som att ha ett 50-tal miniblodiglar som naffsar runt på ens fötter – killigt i början men sen ganska behagligt. Om det gjorde någon vidare nytta törs jag uttala mig om, men det var en annorlunda upplevelse i alla fall.

Lite träning fick vi också till. Varje dag hade hotellet en instruktör som körde olika pass, allt från aerobics till yoga. Själv slank jag in (ut) på ett step-pass. En riktig besvikelse faktiskt. Visst kan man anta att instruktörerna på sånna här resorts inte är de allra proffsigaste och att träningen är relativt grundläggande för att alla ska ha en chans att hänga med. Men denna instruktören körde, med en extremt nonchalant attityd, ungefär sex olika steg i eeeenormt långa monotona omgångar… Jag gick på ett pass. Sen beslutade jag mig för att jag nog kunde ta hand om min träning bättre på egen hand.

Med 30 grader i skuggan om dagarna var det svårt att motivera sig själv till någon träning på dagstid. Men den där magiska timmen mellan sex och sju, strax innan solen går ner, bjöd på fantastisk löpning. Min kära (lite mer äventyrslystna) man hade några dagar tidigare letat ut en löprunda upp på ett berg med en fantastisk utsikt. Så dit joggade vi upp och njöt en stund av vyerna innan vi joggade ner igen. Livskvalité på hög nivå!

Sista kvällen innan vi skulle hem hann vi även med ett litet tennispass. Jag (vi) är långt ifrån några tennisproffs, och reglerna följer (kan) vi inte heller, men att stå och slå bollen fram och tillbaka mellan sig kan vara nog så både trevligt och jobbigt ändå. En perfekt avslutning på en perfekt semester.

I går kväll kom vi hem till ett regnruskigt Sverige igen. Och jag SKA ge mig ut i löpspåret. Jag vill ge mig ut i löpspåret. Bara det kunde sluta regna en liten stund…


Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.