SanktaClaes inte helt enkelt

Monte Gordo - Odoleite Bergspasset och en japan

Hur man än vrider och vänder på det hela så är alltid upp upp och ner ner, men i omvänd ordning på det här traditionsenliga höjdararrangemanget+en asiatisk portugis.

Dag 5
Upp och hoppa den här morgonen med nästan 150 personer som skall utmana berget vid Odoleite på olika sträckor och stigar/vägar som alla bär uppåt och sen så småningom till caféet. (Sen finns det en väg hem efteråt på 28km som extra utmaning för den som vill)

Så vad väntar här då?! Jo, en 10km sträcka eller en 14km sträcka som får en att fundera på hur seg kan en uppförsbacke vara egentligen??!
Ungefär halvvägs på uppförsmotan och 2 långsamma km visar pulsklockan en siffra som är minst sagt hög. Andhämtningsfrekvensen är också av modell högre och det är dags att gå nån minut eller två.
Nä, nu måste jag trava på igen och se där, den berömda "andra andningsfasen" kickar igång och jag kan lunka på uppåt toppen i maklig fart. Finner en mediativ tanke att vatten hägrar däruppe bara jag inte lockas att stanna innan. 

Efter toppen är det bara plusfaktorer med böljande natur och fauna som gör resan lätt, och så plötsligt uppenbarar sig byn långt därnere som en skimrande vit uppenbarelse, så nära "runners high" man kan komma tror jag.
Några irrande svängar och skällande hundar senare är man på plats för kaffe och äppelkaka på caféet. Riktigt gott och välförtjänt!

Av någon anledning har jag (alltid;) sagt att jag "kanske" ska springa hem efteråt, men på plats inser jag att det nog inte är min grej. 
Får vara mer än nöjd med de där 14km som tar energi men också ger en hel del boost tillbaka hela dagen.
    Bäst att ta fotot innan bergslöpningen, när man är "lite" fräsch?!?;)

Dag 6
Börjar känna en antydan till nån sorts trötthet, men det är nog bara inbillning. 
Morgonjogg som sig bör på en strand som är perfekt platt och sol som alltid värmer en morgonfrusen kropp.

Blir sen övertalad att ta ett Kettlebellpass, där en riktig holmgång väntar med vikterna. Tror det blev oavgjort mellan dom och mig. Hängde på repen i 12:e ronden/intervallen, men blev räddad av gonggongen.
    Ryssklot för järnhälsa?!?!

Till kvällningen var vi några stycken som gick på "japanen" och beställde och åt ett 20-tal smårätter, tills vi inte orkade peka mer på bildmenyrätterna!
Sköljde ner det hela med en liten sväng och lite maltdryck på Nox där resten av Springtimegänget dök upp efter sin middag.

Nä, dags att runda av en härlig vecka där löpningen funkat rätt hyfsat trots att knät inte gnällt allt för mycket. 
Nästa år MG igen??! Oddset är ganska lågt på att man hamnar här och äter tonfisk, springer, lämnar avtryck i sand, vaknar av morgonsol och gladeligen får träningsvärk precis överallt, igen!!:)

    Morgonsol i MG
    Run repeat Run x9
Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.