Intervall och stafett

Hej hej!

Jag börjar detta inlägget med att tacka alla som kommenterat och gillat mitt inlägg angående löparmage. Jag har tagit till mig en hel del och att äta minst 2 timmar innan passet samt att planera in passen (alltså inte ta pass när det öppnar sig en möjlighet) passar bra för mig. Jag har inte råkat ut för magknip än iallafall :) Så åter igen - ett stort tack!

 
Jag var på rehaben förra veckan och har fått väldigt bra framgångar gällande rörelsen i fingret. Kan fortfarande inte greppa och får inte anstränga handen på 4 veckor till..
men..
I söndags föll jag för frestelsen av att vara med på brottarfysen. Coachen sa att det skulle vara fokus på cardio och mycket riktigt.. blev en hel del stafett fram och tillbaka på mattan, både på fötter, knän och på händer. (Grabbarna fick köra extra för mig när det gällde att ta sig fram på händer) Nu längtar jag tills att jag får bråka lite seriöst på mattan igen med ingen mindre än Malin Euren.
Efter brottarfysen blev det innebandy "brottarstyle". Vilket innebär att man kan flyga i ett kast från ena hörnan av rummet till den andra, bli slagen med innebandyklubbor och bli inputtad i målen. Så kul :)
 
Fullspäckat med träning med andra ord. Idag blev det intervaller också. Känner mig fräsh och pigg i löpningen. Längtar faktiskt till Maran i skövde nu.. 25 dagar kvar!!
 
Trött efter: 4 tabata intervaller på niv 16 på löpband (Aktiv 20 sek vila 10 sek x8)
 

10 kommentarer till inlägget

1965 • Östermalm
#1
12 februari 2014 - 09:23
Hej.
Vill bara kommentera det idiotiska i att försöka springa en mara så dåligt tränad som du är. Det är inte mer imponerande än att se hur djupt man kan skära sig med en kniv i armen och troligen lika dumt.
Att försöka springa 42 km med så lite löpträning i benen som du verkar ha kan ge stora skador för en lång tid framöver. Varför?
Det är ju inte speciellt imponerande att se någon stapplande pina sig runt på att marathon. Det som är imponerande är att se någon orka med den disciplinerade träningen som det krävs för att orka springa ett marathon med jämn hög fart utan att krokna. Gör det istället så får du många gillanden, ditt nuvarande mål känns tyvärr bara dumt och omoget.

Ledsen om du tar illa upp men ibland behöver man få höra sanningen
Oerhört snygg bild förresten :-)
/Peter

1990 • Lerum
#2
12 februari 2014 - 09:59
Hej Peter!
Tack för din kommentar. Vet mycket väl om detta och har stor respekt för alla löpare där ute som tränar disciplinerat och kämpar hårt under en lång tid.

Mitt nuvarande mål är som sagt att orka ta mig runt, det är fruktansvärt långt och jag ignorerar inte det faktum att jag tagit mycket vatten över huvudet då det är ett väldigt "omoget", som du säger, mål att utsätta mig för som inte har så många mil i benen.
Detta är en nystart för mig på något nytt och spännande. Jag ser detta som en start för fler kommande lopp och måste börja någonstans.. Jag får inte fightas och har inte kunnat ta ut mig på det sätt jag är van vid och drivs av att ha mål, (vissa stunder idiotiska)... men detta är något jag bara måste göra, och jag vet att jag kommer klara att ta mig runt, kanske i mycket lågt tempo.. men såpass bra tränad är jag.

Tack för sanningen åter igen Peter! Vi kanske ses i skövde? :)
1965 • Östermalm
#3
12 februari 2014 - 10:32
Ok, det är ju din kropp!
Lycka till!
/Peter
Lars Lindefelt
1958 • Borlänge
#4
12 februari 2014 - 15:42
Peter, kom ihåg att flickan är ung och odödlig. Själv debuterade jag 22 år gammal med att löpa 33 km tuff terräng mellan Säter och Stora Tuna. Sista 15 km var inte kul men efter att ha vilat ett par minuter hade jag redan bestämt mig för att nästa år skulle det gå snabbare.

Om du tar det riktigt lugnt och fint och springer "med huvudet" så kommer du nog runt men dagarna efter blir nog inte så roliga.
1980 • Älvsjö
#5
12 februari 2014 - 21:17
kul att du ska springa en mara! Lyssna inte på folk som är skeptiska, det är bara att köra, du kommer fixa det! Jag bestämde mig för att springa mitt första lopp för 2 år sen och valde att springa en ultra på 50 km. Många tyckte nog att jag var knäpp. Men jag är glad att jag sprang, även om det var jobbigt under loppet och efter:-) Det var kul! Lycka till!
Thomas Johansson
1963 • Hagfors
#6
12 februari 2014 - 23:57
Ja vad ska man säga,ingen ting är omöjligt så sa ju Gunde men om man är väl förbredd så blir det ju mycket roligare.Lycka till du fixar det om du kör ditt eget lopp lyssna på kroppen och tänk positvt.Mvh från Värmland
1990 • Lerum
#7
13 februari 2014 - 08:27
Tusen tack för era pepp det var mycket roligare att vakna till positiva kommentarer!! ;)
1965 • Östermalm
#8
13 februari 2014 - 12:02
Jo på internet kan en del t.o.m heja på medan man tar livet av sig om det är det man vill :-)

John: hur mycket tränade du innan ditt ultra? Ungefär som Jasmine?
Jasmine: Om du skall springa en mara i närtid så borde du kanske träna mer längre pass? Intervallpass på 5km är inte det du behöver. Kör lite 10km och helst längre för att träna benen i uthållighet. Och försök gärna få till minst tre pass i veckan.
Det kan ju iofs vara smartast att bara vila sig i form då det är så sent ;-)
1990 • Lerum
#9
13 februari 2014 - 17:31
Tack åter igen för din omtanke Peter. Jag känner min kropp och kommer bryta om jag "går sönder". Jag har även en löparcoach i ryggen och detta sätt att träna passar mig bra. Som sagt jag ska ta mig runt. Kan vi ta detta snacket om hur omogen och idiotisk jag är EFTER loppet så skulle det uppskattas mer. :)
1965 • Östermalm
#10
13 februari 2014 - 18:07
Jag skall hålla tyst. Men om din coach är den som lagt upp din nuvarande träning så skulle du kanske söka en second opinion.
Skapa en tråd här på forumet om hur du bäst förbereder dig så lär du få många bra tips av erfarna långlöpare. Du behöver längre pass och mer pass och kan helt strunta i intervaller och fart.
Lycka till, jag hoppas det går bra för dig.
Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.