Att ta sig tid för löpning är inte alltid enkelt, men har många fördelar Foto: Luca Mara

Spring- bli en bättre förälder

Krönika"Mamma du måste duscha" säger 3-åringen när jag ramlar in på dagis med andan i halsen i full träningsmundering efter det kuperade 8 kilometers pass som uppstår när jag tar apostlahästarna hem från jobbet. "Åh du är så hurtig" säger istället fröknarna och jag säger "äsch" och "det var väl inget" . Fast lite nöjd får man ändå vara när man får till ett träningspass "fast man inte hinner".

Jag har alltid fnyst åt det här med att göra armhävningar medan man steker köttbullar men är du ensam (och med det menar jag både helt ensam och separerad där du kanske varannan vecka skyndar mellan jobb och hämtning) så kan det faktiskt ligga något i att tänja lite på tiden för att få till träningen.

Alla har vi ursäkter till att "inte hinna träna". Det finns hur många som helst och är du ensam med ett barn- ja varsågod där fick du just en hel uppslagsbok till serverad med anledningar till varför du. Inte. Hinner. Träna. Jag får ofta frågan om hur jag hinner träna, och då tränar jag ändå för relativt tidskrävande saker som ultradistanser. Klart jag hinner. Men jag behöver vara flexibel, påhittig och lite ego.

För när man har små personer att ta hänsyn till, som inte går att lämna hur som helst för att jaga endorfiner- då måste man ta till den här kreativiteten som du som förälder mer eller mindre frivilligt lärt sig.

Det går att gå på toaletten medan bebisen sover i famnen bara för att väcka dem just då verkligen inte är en bra ide. På samma sätt kan man genom att lägga en servett eller kökshandduk över samma sovande bebis slörpa i sig sin middag. På något magiskt sätt lyckas man med hjälp av tårna plocka upp saker från golvet utan att, igen, väcka bebisen. Vara kreativ helt enkelt.

När trotsåldern sen slår till så har man på något mystiskt sätt ett verktyg för att hantera när det helt plötsligt är synonymt med jordens undergång att man råkade röra om i gröten/lade ketchupen fel/skar äpplet snett och ja, gjorde allting fel. Man fixar det. Distraherar. Manipulerar. Levererar. Hur går det till? Hur orkar man bara ta ett djupt andetag och plocka fram ett andra lugn?

Jag vet mitt svar: Det här andra lugnet. Det får jag genom att jag ibland ser till att, hur det än ser ut med hämta/lämna, jobb, tvätt, mathandling, vara i andra andningen. Jag tar mig tid att ta hand om mig. För då blir jag en bättre förälder.

Löpning har inga tider att passa. Går att göra närhelst du kan få till en barnvakt. Eller kan bytas mot transport med tåg/tunnelbana/buss/bil. Jag springer till jobbet. Jag springer från jobbet. Jag springer på lunchen. Jag gör armhävningar vid sandlådan. Jag gör plankan med en, allteftersom månaderna går, ökande vikt och längre räknande coach på ryggen. Det funkar!

Så fortsätt vara kreativ. Med din tid. Fixa luckorna. Skapa stunderna som bara är för dig. Jag tror löpningen kan vara ett verktyg att ta till för att bli en bra förälder. Och förebild. 

14 kommentarer till artikeln

Stina Brask Bilén
1974 • Göteborg
#1
29 november 2012 - 08:29
Håller med till fullo, även om jag inte drar hela lasset själv! Och jag beundrar dig som faktiskt gör det och lyckas träna full ut ändå.
1978 • Älmhult
#2
29 november 2012 - 13:31
Bra artikel, inspirerande!
Karibou
1976 • Göteborg
#3
29 november 2012 - 21:46
ha ha! Välkommen till min värld! Inte är jag ultralöpare, men många mil blev det i år (igen). Som du skriver så rätt får man ofta fråga "hur hinner du med 3 barn, heltidsjobb och förberedelse som du gör till mara? Jag hittar inte alls tiden..:" Kreativitet är grunden. Uppe tidigt blir det en mil i mörkret innan alla vaknar eller ett lätt core pass. Lunchen kan förlängas en gång i veckan kanske. Springa till fotbollsträningen med barnen som cyklar vid sidan om är en av mina favoriter. eller plankan med tre som försöker härmas... svårt att behålla lugnet o inte skratta då!

Så är det bara! Inga konstigheter! bara njut av tiden som DU hittar.

Tack för inspirationen (igen!) :)
Ingrid Sunding
1979 • Vreten, Skövde
#4
30 november 2012 - 15:28
Karibou, ja dom är så söta när de härmas. Tror knappt jag sett något sötare än min pojk på 3,5 som gjorde "burpees" med sin pappa i somras <3

Jag håller helt med, det är lättare att orka vara en bra förälder om man tränar lite. För mig personligen var det en del i att det ändå funkade så bra för mig under det år min man var på mission samt all utbildningen innan då han var på annan ort.

Hannah
1992 • Eksjö
#5
1 december 2012 - 09:50
Detta fick mig att känna att jag verkligen vill ta tag i min träning, vill vara en så bra förälder som möjligt. Har man dessutom ADD som gör att man är rätt retlig, så är det väl bara ännu mer positivt och peppande att träna så att man kan varva ner bättre. Älskade denna artikel och ska spara den i datorn så jag kan läsa den flera gånger för att fortsätta inspirera mig.
Tom-Ingar Bjørndal
1974 • Saltsjö-Boo
#6
1 december 2012 - 11:21
Fantastisk bra artikel.
Utöver kreativiteten i att hitta tid och möjlighet att träna, gillar jag förebildsperspektivet. Att barn växer upp med föräldrar som är aktiva och har ett sunt förhållningssätt till träning, tror jag är något av det bästa bagage vi kan ge våra barn.
Ett av mina bästa minnen från året var när min dotter på 9 kommer ner från sitt rum i träningskläder och säger "nu får jag ut och springer lite" - totalt ouppmanad. Och kom in med ett leende och utbrister "det var skönt!"
Senad Suhonjic
1984 • Fagersta
#7
1 december 2012 - 21:49
Försök att förklara detta till alla "latte-morsor" som ränner på stan...det hade ju resulterat i fullskaligt krig!
Erik Rosén
1978 • Alingsås
#8
2 december 2012 - 19:25
Grymt imponerande!
1966 • Örkelljunga
#9
3 december 2012 - 10:56
Har inga småbarn längre men tankesättet går att adaptera på "för-mycket-att-gör-för-lite-tid" Jag arbetar heltid (måste för försörjning+ att det är roligt, studerar - oxå roligt, har hästar, börjat spela golf och har en sambo och lite stora barn ibland... Vill gärna hinna springa oxå för att det är så bra för mitt psykiska och fysiska välmående....Man får vara kreativ som sagt och ta vara på tillfällena...
1983 • Vimmerby
#10
3 december 2012 - 22:40
Känner igen mig. Har 2 barn varannan vecka, 9 och 5år :) Det går om man vill och väljer vad man prioriterar. Träningen får helt enkelt gå före mycket annat, som TV-tittande och slösurfande (jogg.se är ej slösurfande).
1979 • Växjö
#11
5 december 2012 - 08:29
Haha, ja, man meckar in träning med skohorn där det liksom passar.. Det blir tidiga morgnar, sena kvällar, springande luncher och extrapass när det råkar bli nån timme över. Men det är kul!
Ann-Sofie Forsmark
1979 • Sundbyberg
#12
5 december 2012 - 09:37
Hej! Kul att höra att vi är fler som pusslar! Och lycka till ni som tänker att NU JÄKLAR! :)! Keep making magic! Det går ju !!
1968 • Karlstad
#13
11 december 2012 - 19:50
Och går bara inte att få till träningen en dag så får man helt enkelt vara lugn i det också och tänka på att där fick man en extra vilodag och det kan också vara minst lika bra, i alla fall då och då.
Tony
1970 • Göteborg
#14
18 januari 2013 - 11:14
Jag tycker det är konstigt att folk hinner titta på TV, men inte träna...
Hur svårt är det att sitta på pilatesbollen eller göra plankan framför TV.n?
50 utfall eller nåt funkar med.
Sen den attans reklamen.. gör den till en lek. Hur många situps hinner jag i reklamen....
Endast registrerade medlemmar kan posta kommentarer.
Registrera dig här eller logga in ovan.