TräningMänniskor som tränar mycket hårt kan drabbas av detta.
Kvinnor är överrepresenterade då hård träning gör att man får låg procent på underhudsfett och kan inte producera tillräckligt med östrogen vilket i sin tur påverkar benmassan.
Ungefär hälften av alla stressfrakturer uppkommer i underbenet men det finns även undersökningar som visar på att långdistanslöpande tjejer som jagar fett för att väga lite kan få stressfrakturer i bäckenet. Man kan även få stressfrakturer på benen i foten och i lårbenet men det är mer ovanligt.
Som indikator kan man säga att smärtan vid en stressfraktur är mer specifik vs smärtan vid benhinneinflammation. Man kan oftast peka ut stället och att hoppa på ett ben kan vara mycket smärtsamt.
En stressfraktur syns inte på röntgen förrän den är läkt varför det är viktigt att man får träffa en läkare som kan ställa diagnosen ändå.
En stressfraktur ska avlastas i upptill 6-12 veckor och sen bör man se över sin träning och kost för att inte råka ut för samma sak igen.
Hur veta vilket man drabbats av, liten lathund, tänk på detta:
1. Specifik smärta på en punkt eller mer "generell"? Fraktur vs benhinnorna.
2. Domningar i fot eller underben? Kompartmentsyndrom.
3. Ont när du hoppar på ett ben? Oftast fraktur.
Då det finns olika grader av alla tre varianterna så bör man ha i åtanke att bryta redan i första steget och se utvecklingen som en trappa:
1. Gör bara gör ont när man tränar aktiviteten som startade smärtan
2. Gör ont även vid andra aktiviteter
3. Hindrar en i ens vardag/jobb - gör ont även i vila
5. Man är så påverkad att man inte längre kan gå och måste söka läkare
Försök bryta redan vid 1 – se främst över träning och utrustning. Våga vila och alternativträna.
