Jag är en gravt synskadad tjej som lever tillsammans med min sambo och våran hund. Jag har tränat så länge jag kan minnas, och löpningen har varit en viktig del av mitt liv sedan jag var 11år. Nu för tiden springer jag så fort jag orkar och får chansen. Ju längre desto bättre!
Att springa med en synskada medför vissa problem, så jag är inte speciellt snabb. Men jag springer för att jag älskar det, och tävlar för att det är roligt: inte för att vinna.
I april månad har jag även fått reda på att jag utöver min medfödda synskada har en degenerativ näthinnesjukdom som påverkar synnerven. Cellerna i ögonen dödar sig själva av en anledningen läkarna inte kan hitta. Nedbrytningen orsakar även svår nervsmärta som vissa perioder gör att löpningen för lida. Men jag ger inte upp!
Är även ambassadör för Svenska Marathonsällskapet, så undrar ni något om sällskapet så är ni välkomna att höra av er!
Följ mig gärna på min blogg. Där skriver jag om allt och lite till, men främst min träning och hur det är att leva med en synskada.
Målsättning:
Mitt huvudsakliga mål med träningen är att må bra både psykiskt och fysiskt. Löpningen fungerar som min ventil och gör så att jag klarar av all stress som finns i vardagen, både som "vanliga" saker skapar, och den stress och oro som min synskada medför.
Huvudmålet är dock att kvala in till Spartathlon, och att klara loppet. Ett högt mål och kanske en aning orimligt, men jag ser inget fel i att sikta mot stjärnorna!
